Lite Mårtssnack inför kvällens rysarsemi...

JVM-semifinal i natt (alltså natten mot måndag) mot USA. Börjar klockan 03.00 men jag vete f-n hur jag ska hålla mig vaken.

Är redan trött som bara den, funderar på att sova en stund men då kommer jag garanterat inte upp.

Går jag inte och lägger mig lär jag väl somna sittandes.

Hm inte bra detta!

Och värst av allt, finalen – om nu Sverige tar sig dit – spelas också mitt i natten.

Jag vet hur risig jag är på det här med att hålla sig vaken, har somnat mitt i hur många NHL-matcher som helst.

Försöker verkligen men plötsligt så zzzzzzzzzzzzzzover jag.

Nåja.

Jag gjorde ju lite artiklar om några JVM-spelare och ett snack med Pelle Mårts inför turneringen.

Foto Marie Hallman

Blev lite snack kvar med just Pelle Mårts. Han är en mycket intressant tränare. Just en sån som jag hoppas tar över Tre Kronor när nu någon tar över efter Bengt-Åke. Pär har integritet men bjuder ändå på sig själv, han har en underbar inställning gentemot media eftersom han vill marknadsföra sporten i alla lägen, har en intressant bakgrund med erfarenheter både inom och utom hockeyn. Har ett minst sagt vidöppet sinne, tar åt sig nya idéer och har en skön inställning till vad som gäller – vägrar sätta laget framför jaget utan menar att just jaget ska bära laget.

Här har ni några av Pelle Mårts tankar om…

… det är en strategi av juniorkronorna att ha ett så åldersblandat lag som Sverige har och därmed få med åtta spelare som var med även förra året:

– Nja, strategi vet jag inte, men det blev väl så att 90-orna var så bra att många av dem tog plats förra året. Sedan kan jag tycka att det är viktigt att det är blandat, så att vi för med oss saker och erfarenheter till nästa gäng och nästa. Man kan inte komma med helt nya gäng varje år. Lär sig inte det här med en gång utan behöver föra erfarenheter vidare. De bästa ska förstås vara med, det är vinna som det går ut på, men kan man välja att saxa in lite spelare allteftersom så ska man göra det och mixa lite grand.

… vad som talar för ett svenskt guld:

– Skickligheten hos spelarna naturligtvis. Vi har väldigt skickliga spelare, det är mer teknik, mer fart och mer spelskicklighet i det här laget än det förra. Det andra (förra året) var lite mer annorlunda. Det kändes som att vi var lika speediga då, men att vi framför allt var mer tyngre då än nu. Vi har inte satsat på defensiven så mycket nu som vi gjorde då. Men vi är å andra sidan bättre förberedda, bland annat genom killarnas erfarenheter från förra året. Vi lärde oss jättemycket allihop då, även om det kanske var vi ledare som fick mest uppvaknande.

… Sveriges offensiva backar:

– De är ju spelskickliga och så pass bra de här killarna att vi har fler som anfaller. Backarna ska delta i uppspelen, då blir vi svårare att försvara sig mot för motståndarna. Vi försöker få alla att våga delta offensivt fullt ut. Vi vet att de kommer att göra misstag men det lär man sig mycket av.

… varför han tycker det är viktigt att jobba med mentala tränare:

– Vi har specialister på allt annat. Men det viktigaste, hur hjärnan jobbar, det har vi inte en börjat förstå, eller ens börjat förstå vad vi går miste om genom att inte arbeta med det (mentala). Men det kan man börja med redan när man är liten, för att sätta rätt bilder, för att ge kroppen förutsättningar för att arbeta optimalt.

– Ledarna måste vara medvetna om att man inte kan säga eller göra vad som helst när spelarna är små, för det sänder signaler som inte är bra.

… sitt samarbete med HV71:s mentala coach Pelle Pettersson:

– Jag har lärt mig mycket av honom och ändrat mycket i mitt sätt att jobba av det som jag har lärt mig. Som att om inte jaget är hundra och funkar så kan man inte hjälpa laget heller. Laget är ju individerna ihop. Många fokuserar bara på laget, det här laget före jaget, men glömmer bort individen. Jag tycker man måste tänka på jaget för att kunna tänka på laget.

… att målsättningen i JVM är guld:

– Ja ska man gå så ska man gå fullt ut. Vi har en målbild som vi har plockat ner i mindre bitar. Alla i laget vet att vi går för guld men det är det här dagliga arbetet som ska ta oss dit. Tittar man bara mot guldet så kanske man tappar det på vägen dit.

... storfavoriten Kanada:

– Vi har, medvetet, inte pratat om Kanada under förberedelserna utan har fokuserat oss på vårt. Vi kan ändå inte göra något åt hur de beter sig, jag tror inte att man som hockeyledare kan göra om sitt spel så att det passar för den och den motståndaren heller, för då tappar man bort sig själv. Det handlar, i det stora hela, om att vi måste göra det vi är bra på.

… influenser utifrån andra länder:

– Allt kan ju inte vara som i Sverige. Jag har gått kurser under den här tiden (som förbundskapten). Ändrat mitt sätt att tänk, att tala, att träna.

… hur man ska hantera en hätsk stämning, lik den förra året, om det blir final mot Kanada igen:

– Vi har försökt jobba med tanken hur lätt den är att tappa. Vad som gör att man tappar den. Vi har gjort roliga saker under press så att de ska få känna på hur det känns, de som var med har fått berätta om sina känslor så att vi för över så många erfarenheter som möjligt. Men just det är inget man kan forcera fram, det måste upplevas, fast vi har ändå försökt förbereda oss och vara medvetna på hur saker och ting påverkar spelat och lagt mycket fokus på att inte låta oss bli störda.