Gustaf Wesslau: " Tiden talar för oss"

(97 procentig! Foto: www.hockeymedmariehallman.se)

40 skott emot sig, 39 räddningar åt DIF.

Och några riktigt galna bravader som höll Djurgården kvar i matchen.

– Det är alltid svårt att vinna i sudden, nu fick jag bidra lite själv också, det är gött, gött, skrattar Gustaf Wesslau.

Djurgårdsmålvakten fick en mardrömsstart då han släppte in ett mål efter endast en minut och sex sekunder.

Det var å andra sidan det enda målet han släppte in.

För ju mer Linköping sköt, desto längre, större och säkrare tycktes Gustaf Wesslau bli.

Som när han räddade poängmaskinen Jaroslav Hlinkas skott, med fyra minuter kvar av tredje perioden.

Hlinka hade mål skrivet på pucken, men Wesslau ville annorlunda och gjorde en typ fotbollstv-räddning. Eller ett stålmansdyk om ni så vill.

Snabb som en vessla.

– Äh den (räddningen) bara blir sån. Jag var överspelad då får man göra några såna desperata grejer... Så jag är egentligen inte så nöjd med den där fotbollsräddningen, en bra målvakt står ju rätt placerad så att man får puckarna i magen men det var ju bra att jag tog den med.

Vad hann du tänka?

– Jag tänkte inte så mycket, jag försökte bara ta pucken. Hade jag tänkt så hade det tagit för lång tid och då hade jag inte hunnit rädda. Jag är inte så snabb i huvudet, ha, ha.

Vilken av alla benparader, plockar och stålmansdyk i kväll gillar du bäst?

– Jag gillar den där plocken, den när (Linköpingsforwarden Andreas) Jämtin sköt (4.24 in i andra). Den var fin...

Varför gillar du den bäst?

– Jomen den var skön bara... den var nära men sedan gillar jag ju alla räddningar som jag gör, he, he.

Jämtin skakade frustrerat på huvudet när han åkte mot båset. Skönt att se sånt som målvakt?

– Jo, men jag såg inte det. Var tvungen att vända mig om och dricka vatten ju ha, ha ha.

Bästa matchen i karriären? Undrar TT:s reporter:

– Jag vet inte, men jag har väl hållit nollan någon gång? Säger Wesslau med ett nöjt leende.

Och det kunde han kosta på sig med tanke på hur han bara växte och växte under matchen:

– Jo men när man känner ett visst självförtroende, då blir man tryggare. Jag trivs med mina medspelare, då växer man mer och är mer trygg. Är man otrygg så måste man håll koll på var är den och vad gör han och så hela tiden, ha koll på allt runtikring, men nu slipper man hålla koll på det också. Då går det bättre.

(Media stod på kö, här Radiosporten. Foto: www.hockeymedmariehallman.se)

Linköping har förlorat åtta förlängningar i slutspelssammanhang på rad, varav fyra i det här slutspelet. Ni har vunnit två av de tre senaste, varav båda mot Linköping. Är sånt psykologiskt viktigt?

– Jag hoppas att det. Och att det kan ta musten ur dem. Ju längre matcherna går desto starkare blir vi känns det som. Vi börjar ju inte så bra, där var de hetare men sedan mattas de av och vi blir tyngre och tyngre att möta. Tiden talar för oss ju längre matcherna går.

Vad sa ni till varandra efter förra matchen, semifinal tre, när ni hade förlorat i Linköping?

– Då var vi lite besvikna, men det är inte så mycket att hänga upp sig på. Vi har ett spel som har funkat hela säsongen, då ska man inte rådda för mycket i det utan bara fortsätta på den inslagna vägen.

3-1 i matcher. Törs fansen börja känna att det är klart nu?

– Nej, nej, Linköping låg under 1-3 mot Frölunda också, och vände. Det är bara på det igen, säger Gustaf Wesslau.

Som fick en extra kick av stämningen i den fullsatta arenan:

– Ja vad ska man säga? Ett fullt Globen och två etage med klack... det blir ett djävulskt tryck. Det blir ju som målvakt att man är mer inne i spelet och att titta på isen men man hör ju vilket bra tryck det är. Om inte annat så när domarna gör misstag, så får de höra det.

Blir de störda?

– Ja, på bortaplan måste man åka och gnälla på domaren, här hemma sköter publiken det. Eller gnälla ska man väl inte göra, men snacka lite, det är lite ett psykologiskt spel det där också.

Det ser föresten ut som att du hade en lugnare kväll nu än i semi två? För då såg du ut som en dränkt katt när du klev av, nu ser du ju nästan nyfrissad ut?!

– Mäh! Då gjorde jag ju den där ruschen ju! (Från målet, till båset och ner till hörnet igen för att gratta målskytten). Jag var ju helt slut ju. Sedan är det varmare på Hovet, det blir lite mer som i en kastrull där, förklarar Wesslau.

Som kanske blir kvar i Djurgården även nästa säsong. Ni som läser bloggen vet sedan en dryg månad tillbaka att Wesslau fört förhandlingar med Djurgården.

Nu är man nära ett avslut, säger Wesslau:

– Jo men så är det. Vi har kommit långt, en bra bit på vägen, men nu är det ju lite mycket matcher så min agent har sagt att jag måste hålla fötterna på jorden, koncentrera mig på hockeyn istället och ta det där sedan.

Nu när du spelar så bra kanske det är bättre att vänta in fler anbud?

– Hm, nja. Jag tror jag säger inga kommentarer på den, avslutar Wesslau med ett leende.