( Staffan Kronwall är tillbaka. Foto: www.hockeymedmariehallman.se/arkivbild)
Han hade så gott som gett upp hoppet.
Men i fredags, efter att Staffan Kronwall spelat i Abbottsfords säsongspremiär kom plötsligt beskedet från Calgary– vi river kontraktet, du kan åka hem till Djurgården.
– Det blev snabba bud där men ingen var gladare än jag. Sedan flög jag hem på söndag och kom hem i går (måndag) säger Kronwall till bloggen.
Han sa tidigt att han ville hem nu. Men inget hände och det vara bara att åka tillbaka till Calgary efter sommaren och efter campen till deras farmarlag Abbottsford.
– Då var det bara du kommer hit, punkt slut. Så jag var inställd på att ta en säsong till därborta.
Och så bara pang, small det till. När Calgary väl bestämt sig gick allt i raketfart.
– Jag hade väl tur att Calgary var villiga att göra det här, att säga upp kontraktet och att de även tillät mig att skriva ett kontrakt med Djurgården. Allt sånt där är mer komplicerat än man tror, det finns mycket regler och så som ska följas så helt enkelt är det inte och jag vet faktiskt inte vad det var som gjorde att det lossande precis nu.
När kände du att det var på väg att lossna?
– Det var först på fredags som jag fick förhoppningar, det var först då som jag kände att var genomförbart. För det var då jag fick ett samtal från min agent att det här går nog att lösa, säger Staffan Kronwall.
I det läget hade han suttit på ett hotell i Calgary i en vecka och bara väntat på besked om vart han skulle ta åka härnäst.
– Jag visste att NÅGOT var på gång men hade ingen aning vad. De sa till mig att sitta kvar på hotellet och jag trodde väl att det skulle ta en dag eller två och visste inte vad de jobbade på. När det hade gått sex dagar sa jag att jag måste få träna på is! Jag hade bara kört på gymmet och sprungit under de där sex dagarna. Då fick jag åka till Abbottsford, de skulle ut på roadtrip och jag åkte med. Spelade första matchen på fredagen, sedan åkte jag på lördagen till Millwaukee där fick jag beskedet att jag skulle åka hem. Vi hade precis kommit dit när jag fick beskedet, säger Staffan Kronwall.
Calgary och Djurgården behövde aldrig förhandla med varandra eftersom Staffan tog den förhandlingen själv med klubben.
– Jag valde att säga upp mitt kontrakt för att åka hem och skriva på ett nytt med Djurgården.
Så ni bara rev kontraktet?
– Ja mer eller mindre. Det är säker mer komplicerat än så och jag får ta en lönesänkning men det är inget att snacka om. För det rent sportsliga och att jag fick vara hemma, det var viktigare den här gången.
Du hade 500 000 dollar om året i Calgary, det är långt ifrån vad du får här?
– Ja. Men jag är nöjd. Punkt slut. Så är det. Jag ska inte klaga, det finns folk som har det mycket värre än jag.
Det finns uppgifter om att du tackade nej till miljonanbud från KHL?
– Ja, det är sant. Det fanns intresse men det här kändes som den bästa lösningen.
Vet du om andra elitserielag var intresserade också?
– Alltså jag vet att det har funnits intresse men jag har ju inte ens vetat om det här skulle gå att lösa så jag har inte fört några diskussioner med några andra lag. Sedan kom det upp en liten chans att det skulle lösa sig med Djurgården och då ville jag ha det så.
Men Calgary hade inga krav eller åsikter på vilken liga/vilket lag du skulle välja?
– Nej jag hade kunnat gå dit jag hade velat men jag ville ju till Djurgården. Då blev det så, säger Kronwall.
Som när allt var klart ringde upp sin gamla Djurgårdstränare Johan Garpenlöv och sa att nu kommer jag hem.
De båda har haft kontakt sedan han åkte och har hållit varandra uppdaterade om vad som har hänt under åren.
Att det bara är ett ettårigt kontrakt är Staffans eget val.
– Ja, det blev så jag har ju inte spelat europeisk hockey på fem år och vet inte var jag står. Hockey här och där är nästan en annan sport så jag ville känna mig för. Sedan vill jag bara hem så fort som möjligt.
Så får man ta resten sedan?
– Ja ungefär. Och jag är jättenöjd med den här lösningen, det är det viktigaste för mig.
Det är första gången som Staffan Kronwall tar steget från liten till stor is med så här kort varsel och visst finns det vissa utmaningar som måste lösas nu, rent sportsligt.
– Ja först och främst måste jag anpassa mig till spelet här hemma, snabbt. Det är ett helt annat sätt att tänka, ett helt annat spel. Det är klart att jag kommer att vara lite ringrostig i de första matcher men det hoppas jag att jag kommer över snabbt. Jag har ju inte gjort någon träning än men det ska bli riktigt kul. Jag har ju spelat med de flesta killarna förr, känner mer än halva laget så det ska bli kul att få träffa dem och vara lite med kompisar också.
Hur väl känner du Hardy (Nilsson, tränaren)?
– Jag har ju haft honom i landslaget i någon för-VM-turnering och sedan var jag upp från Huddinge under landslagsuppehållen. Djurgården hade ofta spelare i landslaget och då fick jag komma upp och fylla ut. Året efter det var Wikegårds och även mitt första i Djurgården, säger Staffan Kronwall.
Han har bra spelat tre försäsongsmatcher och en seriematch med Calgary respektive Abbottsford. I dag, tisdag, hoppas han kunna träna med Djurgårdens juniorer, kan bli så även i morgon onsdag. Sedan blir det a-lags träning och om allt går som tänkt premiär med Djurgården hemma på Hovet på lördag.
Vilka förväntningar tycker du att fansen ska ha på dig?
– Oj jag vet inte faktiskt. Jag ställer väldigt högra krav på mig själv och folk får vänta sig vad de vill, men mina krav på mig själv är jättehöga. Sedan handlar det i grund och botten om att hjälpa laget så mycket man bara kan.
Ska man se dig som defensiv eller offensiv? Jag tror många tänker just defensiv men samtidigt så har du gjort många poäng där borta?
– Ja jag är nog lite av båda. Men folk tror nog att jag är defensiv för när jag var hemma senast så var jag libero i det system som var och då blev det mer defensivt spel. Jag spelade bitvis med fyra forwards. Men det är ju roller i hockey, jag trivs bra i offensiven, har haft en offensiv roll där borta. Det har varit lite åt båda hållen men det som jag har utvecklat mest där borta är nog att jag har fått spela mycket offensiv hockey och att jag har blivit bättre på det.
Vad ska vi sätta för etikett då? Mittemellan?
– Ja, ha, ha, ha. Jag vågar inte svara på det. Men jag tycker att jag kan spela åt båda hållen.
Har du haft något snack om det med DIF?
– Nej, det här blev ju klart häromdagen. Jag har inte ens hunnit träna än så vi får se men jag hoppas jag får spela åt båda hållen att jag har en roll som kan spela både defensivt och offensivt.
Du ska spela en del pp hoppas jag, för det har du varit bra på där borta?
– Ja, jag vet inte vad Djurgården vill men jag hoppas jag får göra det. PP ser jag som en av mina styrkor, så jag hoppas jag får spela det. Sedan är det alltid så att det är de som är bäst som ska spela pp så en roll där det måste man förtjäna först.
Men visst har du gjort många pp-poäng där borta?
– Inte så många mål men poäng. Jag passar mer än jag skjuter men det är något jag hoppas ändra på också.
Vad är dina egna förväntningar då? På vad du ska prestera?
– Jag försöker spela så bra som jag bara kan. Jag vill inte sätta något ”så här många poäng” eller ”den här plus/minus” ska jag utan det viktiga är att jag spelar så bra som jag kan. Folk är ofta kåta på statistik men folk som kan hockey ser om man spelar bra ändå. Och ofta kommer ju poängen av att man spelar bra.
Det finns de som säger att Staffan Kronwall varit skadebenägen. Men det stämmer inte riktigt. De skador som han har haft är inga förslitningsskador, han är definitivt ingen glaslirare.
– De skadorna jag har fått har varit lite oflyt, jag har fått skott på fel ställen. Det är sånt som händer och tyvärr har de kommit fel lägen. Men det var då. Nu har jag inte varit skadad på två år och sedan är det så i hockey att skador kommer ju. Och oftast är det ju olyckshändelser, saker man inte kan kontrollera. Det är ju inte kricket vi håller på med. Men kommer det så får man ta det då. Nu känner jag mig frisk och kry, slår Staffan Kronwall fast.
Första uppgiften nu blir att vända dygnet rätt. Det var lite si och så med det natten till idag. Huvudet är tidsmässigt på ett ställe, kroppen på ett annat.
Och kvällens match, Linköping borta, tänker han se på tv när han har varit med på juniorernas träning. Sedan väntar Zlatan.
– Det blir en lång kväll framför tv:n säger den nygamla Djurgårdsbacken med ett skratt och fortsätter:
– Men sedan vill jag försöks prestera så bra som möjligt bara. Jag har inte spelat så mycket hockey på sista tiden. Det är dags att sätta igång nu.
Hur tror du det kommer att kännas i kroppen på lördag, när du ska in på Hovet för första matchen (mot Frölunda)?
– Det kommer nog att vara lite blandning av nervositet och en rysningskänsla av glädje. Jag förväntar mig ingen stående ovation men bara att få dra på sig (Djurgårds)tröjan kommer att kännas speciellt. Djurgården ligger mig verkligen varmt om hjärtat, säger Kronwall och avslutar:
– På något sätt så var det de som gav mig chansen (till elitspel). Det är den enda elitserieklubb som jag har spelat för så på så sätt så är det lite speciellt för mig. Sedan att jag har spelat med hälften av killarna gör det än mer speciellt. Och jag hade nog inte haft några polare kvar om jag inte hade skrivit på, he, he. Man ska väl inte säga att jag alltid kommer att spela i Djurgården men är förutsättningarna de samma som nu så skulle jag vilja göra det.
Han tjänade inte 500000 dollar i månaden utan om året. Ganska stor skillnad. :)
SvaraRaderaBlir så glad av att läsa när folk sätter lönen i andrahand eller tredjehand.
SvaraRaderaForza Kronwall, av mig får du stående ovation.
Sjukt, jag läser med intresse din intervju Marie av en DIF:are, trots att jag är SSK:are av födsel och ohejdad vana.
SvaraRaderaJournalistkåren har en del att lära av Dig Marie.
VH/Centh
Har han glömt att han spelat i Brynäs också?
SvaraRaderaCharlie: Ja gud! BIg misstake av mig där, ber om ursäkt för den missen. Om ÅRET ska det vara jag har ändrat.Bra att du sa till!!!
SvaraRaderaB: Jo han hade ju kunnat ta några mille i Ryssland. Stort.
Centh: Ah tack. Härligt :) Ju mer ni läser om varandras lag desto gladare är jag :)
Anonym med tanke på att det bara vara tre matcher så förstår jag att han inte räknar in det.
Marie: Åh fan, jag hade för mig att det i alla fall var 10-20. Men det var visst bara en vecka i januari. Skyller på att jag läste från telefonen och inte orkade kolla upp det...
SvaraRadera