Mark Owuya: " Nollan tar jag en annan gång. Det viktigast var att vi vann, vi behövde det verkligen"

 
(Mark i somras. Foto: privat)


En minut och 21 sekunder.

Så nära var Mark Owuya från att hålla nollan mot Färjestad borta och det i sin andra elitseriematch från start.

Djurgårdsmålvakten stod på huvudet och hade ett ben, en arm eller en klubba i vägen precis överallt men efter matchen ville han inte ta åt sig äran själv utan hyllade hela laget.

– Vi lirade riktigt bra, speciellt i andra när vi hade pucken i egen zon i två minuter i sträck. Vi offrade oss bra, täckte skott och var stabila fast vi var jävligt pressade där. Det var vi föresten vid flera andra tillfällen i matchen också. Vi var dessutom jävligt bra framför vår egen kasse, grabbarna hjälpte mig verkligen idag, säger Owuya.

Surt att du inte fick hålla nollan va?

– Ja de var surt så klart men vad fan. Den får jag ta en annan gång. Det viktigaste var att vi vann, vi behövde verkligen det.

Ja, bra tajmning där med tanke på eran tuffa start?

– Precis, så är det ju och nu när Stefan (Ridderwall) är borta också är det ju bra om man kan gå in och lira bra. Det var skönt att det gick, säger Owuya.

Han hade bara spelat en match från start inför den här matchen mot Färjestad och stod mot Brynäs i match tre borta. Då blev det förlust med 2-4. I torsdags fick han hoppa in efter första pausen efter att Ridderwall träffats illa av en puck mot huvudet och fått hjärnskakning. Owuya släppte in två mål på de två perioder han stod.

Jag såg både den matchen (live) och den här (på tv). Utifrån sett så ser du extra säker ut när du får stå hela matchen och istället för att hoppa in. Är det så tycker du?

– Nja, nä. Nej, det tycker jag väl inte. Jag tycker att jag spelade bättre i förra matchen, i torsdags än jag gjorde i den där matchen mot Brynäs när jag stod hela. För jag släppte ju fyra mot Brynäs och två mot SSK. Så nä, det var nog likvärdigt ungefär, säger Mark Owuya.

Mot Färjestad var han som sagt rena väggen och gjorde några riktigt sjuka räddningar med både klubbskaft, ben och gud vet vad. Men så kom det där Färjestadsmålet, reduceringen till 1-2, av Micke Johansson med 1.21 kvar till full tid.

 – Ja, vad säger man? Det var ett bra hockeymål. Jag borde ha varit lite snabbare i andraläget där men det är svårt. Fast man hade ju ändå velat vara där…

Du fick en fråga i tv av Leif Boork om du hann bli nervös att tappa segern under de 1.21 som var kvar efter målet. Var du nervös för det?

– Nej. Nervös, det ska man väl vara innan inte sedan, ha, ha.

Hann du kolla klockan, hur mycket som var kvar?

– Ja, jag visste redan när skottet kom var klockan var. Jag hann tänka innan att tar jag bara den här, så får vi ut pucken i zonen eller så får vi en tekning och kan hänga en kasse och göra 3-0 istället.

 Men nu blev det inte så, hur mycket hann du tänka där att du var på väg mot nollan?

– Det tänker man på redan innan matchen börjar. Man börjar ju på noll varje match och måste försöka hålla den varje match om du förstår vad jag menar.

(Foto Jimmy Peterson)

De här räddningarna då, bland annat på ett friläge där Dragan Umicevic kom helt fri med dig. Sedan var det en där du gick ner i split och räddade vid ena stolpen, helt galet. Berätta om dem!

– Det första läget med Dragen kommer jag faktiskt inte ihåg riktigt men det andra tog jag med

Klubban tror jag. Jag gick ner och jag vet inte om jag träffade pucken med benet eller klubban men jag hade klubban med där och tror att jag tog den med klubban. Jag hoppas det var så för det är svårare att ta pucken med klubban i luften och då blir det en ännu roligare räddning, he, he

Jag kan tänka mig att det är en skön känsla under matchen när man tar läge efter läge och liksom växer hela matchen?

– Ja men det är mest i början som man tänker på det, för man vill ha en bra start. Det är viktigast och skönast. För får de ett friläge på första skottet och hänger det så är det inte så kul, sedan händer det att man släpper två i första och sedan blir det inte mer. Men jag släpper hellre ett skott i slutet än i början, för det blir svårare och jobbigare för laget om vi släpper in mål tidigt.

Färjestad fick spela i fem mot tre i nästan två minuter, närmare bestämt i 1.53 i anslutning till andra periodpausen?

– Ja det var lite jobbigt, det var lite sjuka lägen. Men hela laget lirar jävligt bra där. Det var stor skillnad mot andra matchen som jag och Staffan har lirat i år, speciellt framför kassen, där var det väldigt bra. Utespelarna täckte hur många skott som helst, det hjälpte mig verkligen.

Något annat i spelet som du tycker gör skillnad i den här matchen?

– Ja, jag tycker väl att det kändes som ett bra go, en bra inställning i laget. Vi kände att nu måste vi vinna så då gör vi det! Det låter ju konstigt när man säger så men det är en känsla man kan få. Jag menar, mot Södertälje kändes det som att vi har hela matchen men vi förlorar ändå. Nu spelade hela laget bättre, det var lite… att nu vet vi vad det handlar om, vi ska bara vinna. Vi visste innan matchen att nu är det lite mer kniven mot strupen. Men den här segern ger självförtroende och det är det som det handlar om. Allt sitter i huvudet bara, säger Mark Owuya.

Det här var Djurgårdens första vinst på bortaplan mot Färjestad sedan november 2007 och med den tuffa inledning som DIF har haft – man var ju nästjumbo inför matchen – kom trendbrottet och vinsten i Karlstad minst sagt lägligt. Djurgården tog i och med segern klivet upp på nionde plats. Står på samma poäng (10) som SSK och Frölunda men har bättre målskillnad.

Att segern kom just nu var ”jävligt skönt” säger Owuya. Och Djurgården har pratat om att det måste till en vändning.

– Ja det har vi gjort ända sedan vi vann mot Timrå. Då bestämde vi oss eller, vi hade ett snack ska jag väl säga och sa att nu handlar det om att vinna. Hela tiden. Det låter kanske dumt att säga så för att vinna vill man göra hela tiden men ska man förklara det så är det att det handlar om rätt inställning. Men också att det framför allt är psykologiskt. Ligger man sist i tabellen och hamnar i underläge i en match då får alla panik men ligger man överst i tabellen och hamnar i underläge så kör alla bara på, säger Mark och fortsätter:

– En grej som jag tagit med mig från när jag hade Rönnken (Jonas Rönnqvist) i Almtuna var att tro på sig själv. Vi var tippade att komma 12-13 plats, men han ville ändå att vi skulle spela offensivt. Det tyckte alla var konstigt, skulle sämsta laget spela offensivt? Sedan låg vi bland de sista under de första tio omgångarna men då sa Rönnken efter varje match att ”enda anledningen till att vi torskar är att vi har otur, det ska ni ha klart för er, det är inget annat som avgör”. Det sa han hela tiden. Och till slut kände alla att så är det, då började alla tro på att vi kunde vara bra och att vi skulle vinna. Det gäller att tro att man är bra annars går det inte.