Oscar Ahlström " Jag är mest bara ruggigt arg"

(Oscar Ahlström hade svårt att greppa det som hänt. Liksom de flesta på Hovet. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)

Det blev en mycket, mycket märklig match på Hovet.

AIK spelade fantastiskt bra i en dryg kvart, pressade och stressade HV71 så att det mest var spel mot ett mål – HV:s. Men när gästerna kvitterade rasade allt för Gnaget som fick en kollektiv kollaps modell större:

– Jag har ingen aning om vad som händer och jag är så ruggigt besviken! Säger Oscar Ahlström och skakar förtvivlat på huvudet.

Första kvarten var en enda svartgul attack mot Andreas Andersson i HV-kassen.

Det var för att citera AIK:s sportchef Anders Gozzi: ”Det bästa AIK har spelat på flera år”.

AIK radade upp på chans på chans och när Oscar Ahlström gjorde 1-0 efter 5.56 kändes det som att AIK var på väg att mosa HV71 totalt.

Men.

Men, men, men.

HV71 är inte för inte svenska mästare. Ge dem ett pp och det smäller direkt. Det var precis det som hände med 15.23 på matchklockan.

– Det är ett bra lag som vi möter, ger man HV chanser så sitter dem, konstaterar Oscar Ahlström.

Som hade svårt att smälta den totala scenförändring som hände efter HV:s kvittering:

– Ja det är ju det som är så… alltså jag är så fruktansvärt besviken. Jag fattar inte hur det kan bli så här och jag är mest bara ruggigt arg! Vi hade kunnat göra ur många mål som helst i början och så blir det inte så utan det är de som gör mål i stället, säger Oscar Ahlström som gjorde AIKs enda mål.

Hur ska man förklara det här? Från läktaren sett ser det ut som om någon släcker lyset bara?

– Mmmm men jag vet inte vad som händer! Vi jobbar på och i första pausen säger vi att nu gör vi som första tio i första perioden – nu går vi ut och kör så men de får ett mål nästan direkt. Då försöker vi rycka upp oss från det och då får de ett snabbt mål till, då vart det jobbigt.

Ger ni upp?

– Nej, man kan inte säga att vi ger upp för det gör vi inte men vi tar dumma beslut hela tiden där och gör inte mycket rätt. Men vi försöker ändå hela tiden och vi vinner ändå sista, det får vi ta med oss

Jag saknade någon som tog tag i grejerna. Någon som försökte väcka laget?

– Ja precis så var det ju. Vi var ju inte där, vi åkte bara runt och Dick sa i pausen att någon måste ta en fajt, slå av en klubba, eller tacklas, eller vad som helst. Vi tar ju knappt en tackling överhuvudtaget och Dick sa att vi skulle gå ut och visa att vi är där. Vi kan ju inte bara åka runt så att de får de gör som de vill. Så får det inte se ut.

Patrick Blomdahl, som är den spelare som vanligtvis är bäst på just de där ”väcka laget ”detaljerna i AIK, var inte kvar på isen när allt rasade.

Han klev av efter ett byte då ryggen som han har lite problem med inte höll.

Christian Sandberg brukar också kunna ta lite välbehövliga grepp i såna här lägen men han fick en lårkaka och tvingades kliva av efter första perioden.

Men det ska inte behöva påverka hela laget så pass att det blir en kollaps, medger Oscar Ahlström.

– Det är två spelare som tvingas kliva av och det är jobbigt, för vi har ju hållit ihop femmorna bra innan. Men det som händer är ju inte deras fel på något sätt! Utan det är ju bara vi andra som gör en massa dumma misstag.

Går det att beskriva känslan första femton, innan kollapsen?

– Ja, vi hade ruggigt bra fart, spelade som vi har gjort senaste matcherna sen vet jag inte vad som händer. Vi bryter väl inte hop kanske men det är ett ruggigt bra lag som vi möter, sedan hur det kan bli såhär… alltså jag vet inte varför.

I tredje kom AIK ut lite bättre samtidigt som HV71 slog av på takten. Det gav Gnaget en chans att rycka upp sig och faktiskt vinna sista perioden åtminstone. Vilket kan bli viktigt inför fortsättningen tror Oscar Ahlström:

– Vi vinner sista, det var det som vi gick ut för att göra – att vinna sista, å se till att göra den bra så att det känns bra inför matchen mot SSK. Och det är skönt att det är så många matcher som det är så att vi kan glömma den här.