(Salmonsson är trött på tjatet om sopgäng och lagmoral. 4-0 i matcher bevisar att det finns mer än så i laget. Foto: www.hockeymedmariehallman.se)
HV71 dominerade andra perioden. Tryckte på som galningar mot Victor Fasth, spelade hockeybrallorna av AIK, fick ett fyraminuters pp – men utan att göra mål. Och så skickade Johannes Salmonsson in 1-1 i stället. Där vände matchen.
– Ja det var nog viktigt för HV har ett bra övertag där. Sen går vi ut och spelar som vi ska i tredje. Jag vet inte vad vi gör i andra, det var inte AIK hockey där, säger en jublande glad Salmonsson.
Han studsar nästan fram längs gummimattan där spelarna kliver av isen. Och har knappt fattat själv vad som har hänt. När Patrick Blomdahl fick 2+2 och HV71 därmed ett fyra minuters pp i slutet av andra där man redan haft ett mål hängande luften var rena mardrömmen:
– Det kändes tungt framför allt för att vi spelade så dåligt där men nu är jag bara sjukt lycklig. Vi har slagit ut HV i fyra raka matcher, det hade jag aldrig kunnat drömma om. Sedan var det bra att vi kom tillbaka och spelade bra i tredje så att vi fick visa att vi kan spela bra hockey också och att det inte var tur som vi gick vidare på, säger AIK-forwarden och skiner som en gassande vårsol.
Sitt eget kvitteringsmål:
– Var bara så skönt! Jag var så jäkla usel innan dess så det kändes skönt att få göra målet och få göra någon nytta också.
Hur då usel?
– Äh jag fick ju ingen koll på pucken alls under de två första perioderna.
Jag hävdar att ditt mål vände matchen.
– Jomen det är klart att det var ett viktigt mål. Det kom i det läget där de har pp och har haft allt i andra så visst det var viktigt
Vad säger du om Sandbergs mål, det var en HV-skridsko som var sist på det där. Nästan lite självmål?
– Ja det var väl självmål men det var bra spel innan där av Sandberg som fick fram pucken
Bångs 3-1? Där han faller men slår in pucken liggandes på isen, som en upp och ner vänd skalbagge?
– Ja, ha, ha, Bång är bra på att komma runt så där. Han är så jäkla stark, man börjar vänja sig vid att han gör sådär, säger Salmonsson.
När han och de andra AIK-spelarna åkte runt på isen och hyllade sin publik, gick HV-spelarna sakta, sakta av isen. Stegen mot omklädningsrummet såg blytunga ut. Det var tomma blickar, en del faktiskt frågande. Hur fan kunde de här hända? Nykomlingarna AIK mot stora, skickliga seriesegrarna som valde AIK just för att få ett lag man hoppades var antingen tröttkörda eller nöjda med att ha tagit sig till slutspel. Men som HV71 bedrog sig:
– Nämen vet du, med Victor i mål så är allt möjligt. Han ger oss chansen att vinna alla matcher. Sedan är vi ett bra lag också, det är inte bara han utan hela laget gör ett jäkla bra jobb. Jag vill betona det, säger Johannes Salmonsson.
Som är trött på tjatet om ”ratade spelare”
– Vi är ett bra hockeylag, kolla vår defensiv! Vi har skickliga spelare som kan göra bra saker. Vi är inget gäng sopor som bara har bra lagmoral och tur, som en del har fått för sig. Vi kan spela bra hockey också. Det har vi visat nu.
Men visst har ni växt under säsongen?! Jag minns första matchen när ni stundtals såg som fastfrusna ut i isen. Jämför man det med hur det ser ut nu så är det som två olika lag.
– Ja det är klart att vi har utvecklats. Självklart. Men vi spelade ut Djurgården, redan i femte matchen (i grundserien). Och det kändes redan då att det fanns något i laget, säger Salmonsson.
Stämningen i omklädningsrummet var faktiskt rätt dämpad. Eller dämpad men mer som efter en vanlig vinst. Inget jätteståhej utan ett ”heeeeeeja, heeeeeja AAAAAIIIIKKK” i ring som laget brukar köra och sedan lite glada miner men inte mer än vid andra vinster.
Samtidigt så bubblar det inombords av glädje och lite allt möjligt för AIK-forwarden. Både när vi gör första halvan av intervjun, bara minuter efter slutsignal men också en stund senare, när han varit ute på isen en extra sväng med laget för att återigen tacka fansen. Han hinner att fira med laget och slänga av sig skydden också. Och gå ut och prata med "farsan" och ta en bild med Anders Ankan Parmström innan vi gör klart intervjun. Men känslan när Daniel Rudslätt skickade in 4-1 i tom kasse, den minns han även då som om pucken precis hade flugit in i nätet:
– Då var det häftigt, det var det. Det var en skön känsla inom en bara. Och jag var verkligen orolig för den här matchen. Jag vet inte varför, jag hade en asjobbig känsla bara. Att vi sedan ändå gör det vi gör visar hur starkt laget är, säger Salmonsson och fortsätter:
– Just nu känner man sig mest lättad, även om det gärna hade fått fortsätta med semifinalerna direkt i morgon så att man hade fått köra vidare på en gång, ha, ha. För vi vill mer. Nu vill vi vidare och fortsätta att skrälla. Det finns mer krut kvar i det här gänget än många tror!
Någon mer än Bloggen som undrade vad Blomdahl tänkte när han fick 2+2 där i slutet av andra?
Jag frågade om det var total ångest och fick det här svaret (med glimten i ögat) från nummer 84:
– Ja, ha, ha, faktiskt! Men det var skönt när han (Salmonsson) gjorde målet. Så… vi kan väl säga att det var ett taktiskt drag det där?? Ha, ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar