Fernholm "Man får se till att utvecklas och vara snabbare själv"

 (Fernholm på Hovet med Tre Kronor i vintras.  Just nu är han klubblös. Foto:www.hockeymedmariehallman.se/arkivbild)

Jag hade ju utlovat en intervju med Daniel Fernholm och här kommer den! Djurgården saknar fortfarande en back och det har gått lite olika rykten om ”Ferna”.

Vi började med att reda ut dem. Och sanningen är den att intresse har funnits från DIF men det blev inget konkret bud då när det senast var aktuellt:

– De ringde till agenten och sa att de var intresserade men de sa också att skulle vi förhandla så hade jag tio dagar på mig att tacka ja. Det här var strax innan Klubertanz kom in. Och när de sa att jag bara hade tio dagar på mig så sa min agent åt Tommy (Engström, klubbdirektören) att det inte var intressant för mig just då, berättar Daniel Fernholm.

Som allra helst vill spela i Ryssland kommande säsong.

– Ja, så är det. KHL är prio ett, säger han.

Men snackar vi elitserien, då är det istället Djurgården som är prio ett.

– Ska jag spela i Sverige då vill jag bo i Stockholm och spela i Djurgården om det går. Men har de fyllt sina platser, om de inte är intresserade och det inte går att lösa och man sitter i augusti och Djurgården absolut inte finns som en möjlighet, då får man börjar fundera på Schweiz och så också.

Vars han hamnar? Det har han ingen aning om själv. Han är inte ett dugg orolig utan tror det kommer lösa sig på något sätt till slut. Just nu är det dock lite stiltje i Ryssland – där KHL- lagen väntar in både Europas NHL-deadline (kl.06.00 den 16:e juni) och att free agent marknaden ska dra i gång i NHL (1 juli).  

 Du har ju tackat nej till ett par bud från KHL, sa din agent?!

– Ja, ett var från Minsk. Det fanns en massa konstiga grejer och klausuler i kontraktet som visade att de inte trodde på mig, det kändes inget bra. Sedan var det någon klubb, långt, långt bort. Det kändes inte heller bra.

Fick han välja helt fritt bland KHL-lagen skulle AK Bars Kazan ligga bra till, då det är bra lag med bra organisation. För det är mer än pengar som lockar i öster:

– Det är mest det att hockeyn är bättre där borta, det är utvecklande. Jag har ju känt varje år där, att jag har tagit något steg framåt. Man spelar ju för att bli bättre och jag har blivit snabbare och bättre med pucken. Jag har fått igång det fysiska spelet mer, det har väl kommit av att jag har blivit snabbare också, för då kan man tackla någon och ha bra fart med sig ut ur tacklingen.

Jag har hört fler snacka om att det är kul att spela där borta, utöver lönen. Vad är det som gör att så många utvecklas där?

– Hela ligan håller ju hög klass! När du spelar i första linen så möter du inte tredje och fjärdeline spelare som går in för att spela 0-0. Du möter bra spelare rakt igenom. Visst, ett par av topplagen kanske har rollspelare som ska ut och tacklas i fjärde kedjan men i de flesta lagen så har man fyra lines där alla är producerande femmor. När du möter såna spelare, varje dag, där många är ruggigt snabba, då får man se till att utvecklas och vara snabbare själv, säger Fernholm och fortsätter:

– Sedan eftersom lagen är lite bättre, möter du Kazan, St Petersburg eller Jaroslavl, så är det som att spela en landskamp. Då är det högre tempo och så har man till slut den vanan inne.

Och ändå har KHL länge haft rätt risigt rykte?

– Jo men det finns två, tre lag som är ganska mycket sämre än alla andra. Folk kanske har sett någon match med Novokuznetsk, då kanske det inte har sett så bra ut men resten av ligan är ju mycket bättre än så.

 Är det inte öken att bo där borta då?

– När jag bodde i Nizhnekamsk (två timmars flygtid öster om Moskva) då var man mer avsides från omvärlden men när jag kom till Minsk, blev det bättre och lättare för nära och kära att ta sig dit.

Själva stuket i KHL, med roadtrips a la NHL, lockar också:

– Jag tycker personligen att det är kul att vara ute på roadtrips. Man ser nya städer och har man någon i laget man kan umgås med så går man ut och käkar, man umgås mer med det gäng man lär känna, det blir lite speciellt.

Det sägs att ryssarna håller sig för sig själv?

– Nä men det gick att lära känna några ryssar också, sedan var det så klart svårt att kommunicera med de som inte kunde engelska alls, men alla som har varit över något år till Nordamerika till exempel går det ju att snacka med.

Har du satt någon deadline för dig själv när du skiter i Ryssland?

– Nej, det är klart att det skulle vara skönt om det löste sig så snabbt som möjligt men jag kommer hålla mig i form själva hela juli utan is, kör stenhårt varje dag med Oduya och så har jag en personlig tränare måndag, onsdag och fredag. Sedan börjar ju team Pudding i början av augusti (där utlandsproffsen brukar gå på is) och då kan man spela sig i form där. Men förhoppningsvis händer det något innan augusti.

Men Djurgården är som sagt, också ett alternativ, om klubben fortfarande själva är intresserade även framöver vill säga. Hur det är med det för tillfället vet han inte och Fernholm kan inte mer än hoppas på ett framtida intresse, eftersom han vill avvakta KHL ett tag till.  

Bland Djurgårdsfansen är man kluvna till om Fernholm är välkommen tillbaka till klubben eller inte. Och varför han gick till Linköping 2007 vill han inte berätta.

Bloggen har dock hört, från andra håll, att det var den hockey – med för lite toppning av laget och för mycket ”sossehockey” som Hans Särkijärvi stod för som fick Fernholm att lämna Djurgården för Linköping. Och som sedan fick honom att vända blickarna österut när det blev klart att Särkijärvi skulle ta över LHC.

Det ska aldrig ha varit osämja personerna emellan, tvärtom. Det var bara ”Säckens” hockeyfilosofi som inte funkade för Fernholm, uppger källor för bloggen.

När jag ber honom kommentera de uppgifterna själv, säger han bara

– Äh, det där är ointressant. Det som var, det har farit. Jag tittar framåt istället.

Hur tänker du kring att det är blandade känslor inför dig då, OM du skulle komma tillbaka?

– Att det kanske buas första tiden, det är ju något man får vara mentalt förberedd på i så fall. Men samtidigt så har jag fått en del mejl, jag har även träffat folk på stan och en del har skickat mejl på facebook och sagt att de gärna ser mig i Djurgårdströjan igen och att de kommer göra sitt för att det inte ska skrikas åt mig om jag kommer tillbaka, säger Fernholm och fortsätter:

– Sånt är jäkligt kul att höra. Sedan är det klart att några aldrig kommer gilla övergången men vad fan. I så fall får man ju bevisa motsatsen, visa att man är värd att spela där igen.

Så de som är emot dig, det är inget som får dig att välja bort Djurgården, OM de skulle vilja ta in dig igen?

– Nej, för fan. Det är det inte. Det är inget jag har tänkt på alls.