Challe Berglund: "Det smärtar oerhört"

 (FOTO ANDREAS GRANDIN)

Här är intervjun med Challe Berglund som Niklas Jihde och Johan Tornberg gjorde i Viasat Hockey efter matchen mot Leksand. Det är alltså tv-intervjun, som ni får här, fast i skriftlig form plus att jag har hoppat över frågorna till och om Leksand som också ställdes.

Så här lät det i Viasat efter matchen:

Hur tänker du nu?

– Ganska tomt

Varför kom ni inte upp ordentligt?

– Nej, dels för att Leksand spelar väldigt bra naturligtvis och som jag sa inför tredje perioden, att vi kommer inte åt dem riktigt. Vi är efter dem hela tiden, de har intensivare skridskoåkning, de har en högre aktivitet på sina spelare än vi har på våra och det är det som avgör.

Vad beror det på?

– Det har vi ältat ganska många gånger. Men det är klart att det prekära läget som vi har haft och som vi satte oss själva i när kvalserien inleddes… det finns ju en mental bit i det här också, som jag tror betydde mycket.

Hur har du jobbat med det, du kan ju inte stå till svars för hela säsongen?

– Nej så är det ju, jag kom ju in nu för åtta matcher sedan men nu har jag varit med här och vi har inte fått till det nu heller tycker jag. Vi kan skydda oss med att vi har spelat bra många gånger men vi har inte vunnit matcher och det är det som hockey går ut på. Vi har jobbat med spelarna, med individerna, vi har byggt upp dem på träningarna så att de ska känna sig starka och så, vilket de har sett ut att känna sig som också många gånger men vi har ändå inte vunnit matcherna till syvende och sist ändå så det är ett minus.

 Att komma in i en kvalserie, vad har du fått trycka på för att förändra atmosfären i gruppen, när ni åkte ner i sista matchen. Är det några specifika saker som du har försökt ta med dig?

– Ja jag försökte få dem att känna sig lite starkare och lite modigare på isen. Min uppfattning under de sista matcherna i elitserien, som jag såg, så var det mycket en och en. Jag försökte få dem att jobba tillsammans mycket bättre. Som det såg ut i dag, så tycker jag det såg ut i slutet av elitserien också tyvärr. Och i många matcher har vi lyckats få dem att jobba tillsammans. Vi har ju sköljt över Leksand på Hovet till exempel, så vill man ju spela hela tiden, den typen av hockey vill man ju spela i 60 minuter och vi behöver göra det ofta i matcherna. Nu gör vi inte det idag men just det är det som vi har försökt bygga på hela ledarteamet.

Nu får mesta mästarna lämna elitserien. Det är 36 år sedan senast. Hur hanterar man det här?

– Ja föreningen har ju redan förberett sig på det, man har börjat jobba med utifrån en plan A och en plan B. Både uppifrån och sportsligt, så att… nu är det två matcher kvar. Det gäller att agera proffsigt i dem först och främst. Vi har ju Karlskoga hemma sen har vi Rögle i sista matchen. Så vi ska åka hem och spela en match på Hovet och sedan ska vi åka till Ängelholm och agera proffsigt också, sedan får vi börja arbeta med nästa säsong då.

Nu sitter säkert många Djurgårdare och undrar, hur ett lag som det snackades skulle kunna vinna SM-guld, nu åker man ut, så hur är det möjligt?

– Det ska du kanske inte fråga mig egentligen. Det ska du fråga de som har sagt att Djurgården kan vinna SM-guld.

Men vad är din spontana reaktion?

– Att de har haft jävligt fel. Det är ingen tvekan om det. Hamnar man i kvalserien efter 55 omgångar, då beror det på att man har varit för dåligt helt enkelt. Och även om det beror på målskillnad… så hamnar du i kvalserien av en anledning. Sedan har vi inte lyckats ta oss vidare, eller inte lyckats behålla vår elitserieplats… det är klart att då har man inte räckt till helt enkelt. Det är den enkla analysen. Vi kan ju hitta på vilka saker som helst, att vi har haft otur och jag menar… de släppte ju in en puck uppe i Övik med fyra, fem omgångar kvar, när det var en sekund kvar av matchen och sista omgången tog den på en skridsko in där på Arlbrandt när Linköping mötte Modo borta. Det är inte de grejerna det är fel på, utan det är resan från första elitserieomgången till den sista. Det är DET som är felet inte de här specifika momenten.

Hur jobbigt har det här varit för dig?

– Det är klart att det inte har varit roligt när inte resultaten har gått som vi har velat. Men eftersom jag var med förra året så visste jag vad som väntade oss. Det är också en sak jag har försökt delge spelarna och som jag har försökt implementera i huvudet på dem så att de skulle förstå vad man kommer in i. Uppenbarligen har jag inte fått ut det budskapet hela vägen.

Berätta om det budskapet?

– Vad det handlar om i de här matcherna och det har jag inte lyckats få fram riktigt. Jag kan väl tycka att vi har en dålig balans i laget. Vi har några äldre sedan har vi otroligt många unga. Och de unga är fantastiskt bra men när man går in i en sån här kvalserie – om man ska jämföra med Modo förra året, så hade jag spelare med mer skägg på om man säger så.

– Jag hade en leading line med Niklas Sundström, Danielsson och Skröder. Sedan hade jag Nagy, Bartecko och Byron Richie, grabbar som hade varit med lite och det … du behöver ha det när du går in i en sån här kvalserie. Det är inte så lätt för de här unga grabbarna att kliva in i det här. Och jag tycker att Erik Gustafsson, Fredrik Claesson och hela 93-kedjan med Mika och Pontus Åberg och Ludwig. De gör ett jäkla bra jobb och alla vill men sedan är det en sak att få det att fungera.

Vad säger du om de ledande spelarna?

– Det är klart att… eftersom det finns ett så stort glapp ner till de unga, så landar ännu större ansvar på dem. Det har naturligtvis satt ner dem. För då blir det ännu större tryck på dem och det är jäkligt jobbigt för dem att hantera. För de är urdjurgårdare också.

Det är du med, så hur mycket smärtar det?

– Det smärtar oerhört. Samtidigt så har man ändå haft det här i bakhuvudet att det kan hända och för mig som har ett tvåårskontrakt så finns det inget annat än att vi ska tillbaka. Vi ska jobba stenhårt för att ta oss tillbaka och då är det inga återtåg som det handlar om utan det är hårt arbete som det handlar om.

Och det är inget snack om att det är du som leder Djurgården nästa säsong?

– Absolut.

Vad sa spelarna i omklädningsrummet?

– Det är tyst. Det är deppigt naturligtvis. Samtidigt så tror jag att… om jag ska vara ärlig så sa jag redan inför matchen till vår läkare att jag känner inte att grabbarna tror riktigt på det här idag. Och det har inte med matchen, eller sin egen prestation att göra, utan att man ligger efter och måste ha hjälp av andra lag. Och på något sätt kan jag känna att det syntes på isen också.

Vad gjorde du för att få dem att tro på det då?

– Man pratar med dem och man peppar dem och försöker få liv och försöker vara tydligt i sina budskap men man skulle behöva gå in i hjärnan på dem också.