(Landeskog fotad för några dagar sedan efter en träning. Jag hade inte hjärta att ta några bilder i kväll. Så samtliga bilder till kvartsfinalintervjuerna är tagna tidigare. FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIVBILD)
Gabriel Landeskog hade ett
stolpskott som ekade högt i Globen, bara dryga tre minuter före Tjeckiens
avgörande 4-3 mål. Efteråt stod han med tom blick, letade efter orden, försökte
förstå. Greppade läget men ändå inte.
–
Det suger, det är för jävligt. Det är inget kul. Jag är förbannad och besviken
mest tror jag. Det är så mycket känslor nu så… jag vet inte, säger han och ruskar
på huvudet med blicken någonstans långt bort.
När
en finländsk reporter ber honom att ändå försöka sätta ord på känslorna blir
svaret:
–
Det gör så ont, speciellt när man förlorar här på hemmaplan också. Men
förhoppningsvis har vi lärt oss något till nästa år.
Till bloggen säger Landeskog sedan
att:
–
Det är surt att vi ska behöva torska på det sättet vi torskar på också. 29
sekunder kvar och jag har en i stolpen där innan... det är förbannat surt att
den inte går stolpe in, och är förbannat surt att jag inte kan trycka dit den.
19-åringen
går med ett beundransvärt tålamod genom mixade zonen. Önskar förmodligen att
han var någon annanstans, tar sig ändå tid och försöker hitta någon förklaring.
Spelar upp matchsekvenserna som en riktigt usel rulle i skallen och någonstans
mitt i eländet tycker han ändå inte att Sverige köra fast. Inte ens när
Tjeckien gick från 0-1 till 3-1 i början av matchen:
–
Nämen kör fast och kör fast. Jag tycker att vi gör det bra som kommer tillbaka
i alla fall och när vi kvitterar till 3-3 så har vi ju allt tid i världen där
(att göra fler mål) men ah, vi kan inte trycka dit den.
Vad är det som gör att de får dra ifrån
lite där, innan ni kan vända?
–
Jag vet inte men vi torskar Frasse (Johan Franzén, som klev av efter första med
yrsel och feber) och han är ju en stor del av vårat lag, men å andra sidan har
vi ett tillräckligt bra lag för att kunna vinna ändå. Och de börjar väl tvinga
in lite för många puckar i mitten och lite såna saker, det är så de vill spela.
De vill ju kontra och så… Det är för jävligt.
Jonte Ericsson sa att ni brände
fler målchanser i den här matchen än ni gjorde på hela turneringen, håller du
med?
–
Ja, det har han rätt i. Jag hade ju till exempel en i stolpen där som jag borde
ha satt stolpe in. Det är för jävligt.
Bäckström hade tre fina lägen på
slutet där han stod och bombade och var nära utan att få in puckarna, men vad
är det som gör just det? Är det tillfälligheter eller något annat som gör att just
ni missar såna chanser och inte Tjeckien?
–
Ja det är tillfälligheter och sedan är det ju inte så att det är öppet mål
heller. De står ju en hyfsat bra kille i vägen också så att det… men ah. Äh.
Det är surt.
Vad är det som de gör som ni inte
klarar av?
–
Nämen de lyckas spela sitt spel. De spelar det i 60 minuter idag. De backar av
och väntar på att vi ska göra misstag och sedan går dem och man får ha all
respekt för det när de trycker dit pucken. Det är som det är.
När Zäta hade gjort 2-3 vad kände
ni då?
–
Det är klart det är surt, vi får mycket energi när Jonte trycker dit
kvitteringen också, då har vi allt men sedan tappar vi det, säger Gabriel
Landeskog och blir sedan skyfflad iväg mot dopingkontrollen och ett varv till med
tv-intervjuer.
Den
där stolpträffen lär han aldrig glömma. Å andra sidan är han just en sån
spelare som jag tror kommer växa sig stark ur motgången. Det är viktigt det
med.
2 kommentarer:
Tack Fasth för att förstörde festen.
Anonym Nu var det ju inte bara han som hade det jobbigt. Jag tycker faktiskt den här klyschan vinner som ett lag och förlorar som ett lag är sann. Visst hade han stått på huvudet så hade Sverige gått vidare men såna misstag som det bjuds på och de missar framåt som görs i kombo med att han inte stod på huvudet = hela lagets jobb, avgjorde.
Skicka en kommentar