Sidor

onsdag 9 maj 2012

VM Staffan Kronwall: " Får man en fråga om att spela forward så tackar man inte nej"


 (Forwardsvikarie för en kväll. Nu är Staffan Kronwall dessutom klar för Yaroslavl. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Första matchen som forward. Mestadels i alla fall. Då gick Staffan Kronwall på plus ett.

– Jag tycker inte att jag gör bort mig där ute och jag försöker avlasta våra bättre spelare och få lite fysik i mig. Jag fick in någon bra tackling också tycker jag. Så jag tycker nog jag skötte mig helt okej, säger Staffan Kronwall efter 5-2 segern mot Tyskland.


Att ställa upp när Mårts frågade var en självklarhet tycker han:

– Jag känner mig trygg på backplatsen naturligtvis och det är där som är hemma. Men får man en fråga om att spela forward så tackar man inte nej. Utan det är en roll som måste fyllas och jag fick uppdraget då vill man så klart göra det bästa av det.

Hur kändes första bytena?
– Klart att det var ovant, man är ju van att ha en position längre ner i banan men jorå jag tycker jag skötte mig helt okej för att vara första matchen, säger Staffan Kronwall.

 Som verkligen var glad efteråt och gärna skojade till det när frågan om han fått hjälp av Henrik Zetterberg kom upp:
– Nej, jag tog Zäta och snackade power play med honom men han gick inte med på det. Jag sa åt honom att jag bär pucken i pp så ställer du dig framför mål men han ville inte lyssna på det, han köpte det inte, han bara skrattade åt mig fast jag var seriös, säger Staffan med glimten i ögat.

Men det blev inte enbart spel som forward. Ju längre matchen gick, desto fler byten blev det på den vanliga backplatsen.

– Jo men det blir ju så, vi åker på en utvisning på en back, då är vi ju bara fyra backar helt plötsligt och då fick jag hoppa in lite där och avlasta. Det tror jag var tanken innan också utan att han avslöjade något.

På slutet var du bara back?
– Ja hela sista spelade jag back. Jag hoppade ju lite fram och tillbaka i andra och sedan började jag som back i tredje och då sa han, fortsätt som back. De sa att lyssna bara på nästa byte, så, så var det.

Beskriv skillnaden hur det är för dig som aldrig spelat forward att göra det?
– Nu vart det inte så många byten men naturligtvis så är det ju annorlunda. Det är svårt men också ganska kul att få buffla på deras backar. Man vet ju vilka situationer som man själv ogillar att hamna i. Och på något sätt så knyter man näven och tänker nu har jag chansen att ge tillbaka lite. Så det är kul också.

Ge exempel på någon sån situation?
– Jag tycker jag fick in en bra tackling i första perioden. Deras back, jag tror han vänder bort Johan Larsson och får pucken lite långt ifrån sig. Och jag vet ju att som forward ska man egentligen inte dyka in där men jag kunde inte hålla mig och såg jag att nu, nu smäller det. Då tog jag steget och smällde in i honom där.

Men det måste ju locka lite att köra baklängesåkningen?
– Ja så är det ju. Man försöker ju ha koll, bakom sig också, man är ju inte van att ha killar bakom sig men jag tycker att det gick helt okej.

Forwardskollegorna Niklas Persson och Johan Larsson verkar ha tagit bytet av spelkamrat med ro. I alla fall om man ska tro Staffan Kronwall...

– Det blir ju sådär att man försöker ju kanske inte tänka så mycket. Det blir lätt att okej, nu ska jag vara här, nu ska jag vara där och då blir det lite avvaktande. Sedan är det klart att Pajen och Johan hade önskat att det hade Zäta mellan sig men nu var det inte så idag. De får gnälla hur mycket de vill men jag tror inte de har så mycket att gnälla på.

Har brorsan sagt något om insatsen?
– Nej men jag får väl det när jag kommer in (i omklädningsrummet) antar jag, att jag såg ut som Cam Nealy eller någon av de där, säger Staffan Kronwall och skrattar.

Frågan är ju bara hur länge det går att köra så här eller när Tre Kronor ska bestämma sig vilka som får de sista två platserna. Men Staffan kan tänka sig att Mårts väntar lite med beslutet:

– Jag har som sagt inga planer att fortsätta som forward någon längre tid men behövs det i någon eller några matcher till så ställer jag självklart upp.

Men hur länge kan ni köra så här?
– Det är ju ingen hemlighet att de väntar på killar där bortifrån. Vi vet alla vilka killar det är frågan om. Det är inget att diskutera att det är grymma förstärkningar om vi får in dem. Så det är kanske bara en match till som vi måste spela så här och sedan har vi fullt lag, så jag tycker det ser bra ut. Jag tror ingen där inne är trött eller sliten utan vi gnuggar på.

Men det blir en helt annan sak att gå in mot Ryssland med bara fem backar?
– Ja absolut och jag vet inte alls vad tanken är, om jag ska gå back eller forward och det blir ju en helt annan matchbild men det tar vi fredag morgon.

Nu är ju inget klart men vad skulle Nicklas Bäckström betyda?
– Det är ju en världsspelare. Han kommer att ta en framträdande roll i det här laget och det är väl inget snack om att han kommer att hjälpa oss framöver i den här turneringen i så fall så det vore jättekul. Jag har spelat med honom tidigare, så det vore jättekul om han kom, berättar Staffan.

Nu är det dessutom klart att han lämnar KHL-laget Severstal Cherepovets för Lokomotiv Yaroslavl som bygger ett helt nytt lag till kommande säsong.

– Ja det stämmer, det blev klart i går kväll med de sista detaljerna så jag tog väl slutgiltiga beslutet i går, säger Staffan.

Som känner starkt för att få vara med och bygga upp klubben som förlorade ett helt lag, däribland målvakten Stefan Liv, i en flygolycka i höstas:

– Ja, det var ... känslomässigt att få samtalet. Att få veta att de var intresserade var en stor ära. Det kändes någonstans rätt i hjärtat att haka på det där tåget och bygga upp laget igen. Jag får rysningar bara jag tänker på det. Jag trivdes jättebra i min klubb som jag var i förra året och det stod väl mellan att vara kvar eller åka hit (till Yaroslavl), men jag kände någonstans att det här kändes rätt i hjärtat.

Hur tror du första matchen kommer att kännas?
– Jag vet inte men jag vet hur känslomässigt det var när det hände, det var landssorg och till och med världssorg bland alla hockeyspelare... Så jag vet inte vad jag kommer att förvänta mig men det kommer att bli känslomässigt för både spelare och ledare och alla som är i hallen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar