Emil Lundberg: " Vi börjar komma ihop som ett lag, det gjorde vi inte förra året"

 

(Emil Lundberg har hittat tryggheten i spelet. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

 

Förlust i genrepet men SSK stod upp bra mot elitserielaget AIK och även om gästerna hade kommandot i andra perioden var SSK rejält på hugget i första och tredje:

– Jag tycker faktiskt att vi är det bättre laget i den här matchen, ser man det överlag så ska vi vinna matchen även om AIK är ett bra lag. Men vi är väldigt nöjda över våran insats i dag så det känns ändå bra till premiären nästa vecka, säger Emil Lundberg.

Han är helt slut efter matchen, har jobbat som en galärslav och konstaterar att det kommer ”göra ont i kroppen i morgon”. Som det ska göra med andra ord. Och just det hårda jobbet är en positiv grej han tar med sig från den här försäsongen:

– Vi torskade ju mot Örebro med 7-1 (i andra försäsongsmatchen 15 augusti) och har gjort några riktiga plattmatcher (under försäsongen). Men de här två senaste matcherna har vi verkligen spelat som ett lag. Det är bara ta med sig det och åka upp till Mora och ta tre poäng där.

Har ni snackat om det här med att hålla ihop som ett lag?

– Nja, jag vet inte men det tar väl ett tag att spela ihop ett ny lag också. Så vi kommer säkert inte vara fullt ihop i serien heller, det kommer fortfarande ta ett tag att bygga klart, men jag tycker ändå att vi är på god väg och det visar vi i dag och i onsdags.

Det kanske var bra att ni fick den där jobbiga 7-1 förlusten mot Örebro då?

– Ja, jo, om man jämför med förra året när vi vann mot nästan alla elitserielag vi mötte på försäsongen…

… och den tunga starten på serien sedan blev en kalldusch?

– Ja precis. Så nu får vi hoppas att det blir tvärtom.

Att få en sån där smäll (Örebromatchen) kan ju bli en bra väckarklocka också, så att man känner stopp, nu tar vi tag i grejerna?

– Ja precis. Det är ju inte okej att förlora med 7-1 även fast man är jättedålig den dagen ska det inte få springa iväg så, det är alldeles för dåligt och det ska inte hända igen den här säsongen.

Om du ser över hela försäsongen, vad har funkat bäst i laget?

– Det är väl just först och främst att vi börjar komma ihop som ett lag, det gjorde vi inte förra året. Jag tycker aldrig att vi vart ett riktigt lag förra året. Det var några matcher hit och dit som vi jobbade tillsammans men nu tycker jag ändå att alla (i det här laget) strävar åt samma håll. Det är inte några stycken som går och gör något annat. Utan alla vill och har samma målsättning, alla ställer krav på varandra och jobbar efter det. Så var det inte förra året. Då jobbade vi splittrat och vissa individer tyckte de var stjärnor och då sket man i de andra. Nu är det mer som ett lag. Det är väl framför allt det. Sedan har vi börjat göra lite power play mål, det är kul, det gjorde vi inte förra året.

Vad är det som gör att ni har en bättre inställning i år?

– Det vet jag inte men det är väl från individ till individ tycker jag. Alltså … vi vet ju hur det gick förra säsongen och till den här säsongen så verkar det som att vi som blev kvar i laget, att vi vet vad som gäller. Och de som har kommit in, de har kommit in med rätt attityd och rätt inställning. Det är liksom inga divor som har kommit hit och tror att de ska göra det här själv, utan de kommer hit och hjälper till med det som de är bra på. Så det är kul, säger Emil Lundberg.

Men det finns saker att jobba på. SSK har till exempel bara gjort 14 mål på sina sju försäsongsmatcher. Man vann visserligen med 4-3 efter straffar mot AIK i onsdags men i fem av de sju försäsongsmatcherna har SSK bara gjort ett eller två mål framåt samtidigt som man släppt in totalt 25 mål under försäsongen. Och svaret på vad som fattas än så länge är givet:

– Det är väl som i dag… att göra mål! Men sedan att bli jämnare över en hel match. Det går inte att gå ut och spela en och en halv period bra och en och en halv period dåligt, då kommer vi inte vinna så många matcher. Så vi måste bli mer jämna men det kommer väl när vi får ihop spelet ännu bättre, då hoppas jag att jämnheten kommer också.

När AIK kom väldigt samlat i andra och verkligen malde på i andra, då var det några som till exempel du som försökte ta tag i det själva men ni fick inte till något samlat motförsvar där?

– Nej precis, det blir väl det att där måste vi gå tillbaka till grunderna och jobba som ett lag igen. Och inte bli stressade över att de ligger på. Alla lag kommer ju ha bra perioder under matcherna men när det andra laget har bra perioder så gäller det bara att ligga rätt, spela enkelt och vänta tills man kan gå på anfall. Det gäller att alla jobbar tillsammans där för det går inte att en försöker, att två försöker själva, det funkar inte. Alla måste jobba ihop och kugga i varandra.

Det låter som en liten erfarenhetsgrej det där, att man inte ska bli stressad i jobbiga lägen?

– Ja, precis det blir lätt så. Speciellt om vissa kanske känner på hemmaplan med mycket folk på läktaren att det blir jobbigt att spela i försvarszon då men det är bara att fortsätta jobba på. För det kommer man alltid att göra. Man är inte överlägen en hel match, det är sällan man gör det, säger Lundberg.

SSK-forwarden är med sina 18 år (fyller 19 den 17 september) en av de yngre i laget men snittåldern är 22,95 år och förutom Lundberg gör liksom Gustav Björklund (19), Viktor Lööv (19) och Jacob Dahlström (19) sitt andra år som i A-laget. Och har därmed fått spela till sig viktiga erfarenheter:

– I början när jag kom upp förra året då var jag väldigt blyg och vågade inte ta för mig så mycket. Nu känner jag väl ett större förtroende från laget, från ledare, från alla runtom och vågar ta för mig mer. Jag gör fortfarande juniormisstag men jag lär mig fortfarande av dem och det känns ända ganska bra. Så mycket som jag har varit med i spelet på försäsongen nu, det var jag inte förra året, då syntes jag knappt. Då visste ingen vem jag var förrän efter 30 omgångar. Nu känns det hyfsat bra, jag börjar komma in i det och trivs med mina kedjekamrater jättebra.

Känner du dig tryggare i spelet nu?

– Absolut, speciellt när man känner stödet från grabbarna och ledarna och sådär. Nu känner jag att även om jag misslyckas med en grej, så får jag en klapp i ryggen och att man säger gör det igen.

Så var det inte förra året eller?

– Nej men… det var väl lite att jag kände då att jag skulle gå in och visa vad jag gick för. Tränarna var nya, de hade inte sett mig, jag kom från juniorlaget och i början ville jag väl lite för mycket kanske och gjorde de här grejerna och misslyckades och då tänkte de att han måste skärpa till sig. Men sedan till slut lärde jag mig det enkla spelet och efter det fick man börja göra de där grejerna, för då visste de att jag kunde spela enkelt. Så det känns lite bättre nu.

Du är tryggare nu?

– Ja precis.