Vem i SSK kliver fram?

Nya tag och nya matcher i Kvalserien i morgon, tisdag och  jag har funderat lite de här dagarna på SSK:s två nolllpoängare i inledningen av serien.

Det som förvånat mig - hittills - är tamheten i spelet framför både eget och motståndarnas mål samt krampen i skyttet. Var tog självförtroendet vägen? Var tog känslan av att " vi hittar en väg att vinna även när vi ligger under" vägen? Var tog spelet där man anföll som ett lag vägen? Vart tog gå på hörntänderna för varandra och för att freda målet vägen?


SSK har skjutit 56 skott på de två första matcherna, man är tredjen bäst i antalet avlossade skott men de har  mest gått bredvid eller rakt på Hanses (Leksand)  respektive Gerber (Rögle).

Mot Rögle såg det nästan absurt ut när SSK ägde spelet samtidigt som siktet var helt ur fokus och skotten smällde runt om gästernas bur men inte ens var nära att träffa - så vida man inte sköt rakt på målvakten som inte hade några större problem med att läsa skotten och stå rätt.

SSK kom in i Kvalserien med ett kalasläge. Andraplatsen i serien borde ha gett självförtroende, man hade ett fint smygläge där ingen riktigt väntade sig något, man har ingen press hängande över sig och kunde slå ur underläge. Men. SSK har inte lyckats utnyttja det där.

Två snabba mål i Leksand tog musten ur ett SSK som sedan hade hur mycket tid på sig som helst att vända matchen men inte förmådde göra det. Mot Rögle hade man spelet men inte kylan och kraften att utnyttja det överläget trots att man hade ett grymt publikstöd att surfa på också.

Det ska bli intressant att se vad man kan göra mot Timrå. Som läget är nu så är det bara släppa sargen och ösa.  Vad finns att förlora i den sits man är nu? Inget. Någon måste kliva fram och visa vägen - inte nödvändigtvis de mest vanliga poängleverantörerna utan kanske är det grovjobbarna som ska kliva fram och visa att andra platsen i grundserien inte var någon tillfällighet.

Det har snackats lite om att SSK har ett ungt och oerfaret lag men AIK hade också ett väldigt oerfaret lag - kryddat med Dick Tärnström - när man gick upp. Ungefär som SSK nu med en Nylander istället för en Tärnström och med en Damien Fleury som förhoppningsvis har lite krut kvar.

Det brukar krävas runt 20 poäng för att gå upp i Elitserien även om Mora gick upp på rekordlåga 17 poäng våren 2004. Årets kvalserie är så jämn att det finns utrymme att hoppa på tåget även med två nollpoängare men då måste det som sagt hända något nu. Vi får se om SSK tar chansen.