(Nils Andersson. FOTO privat)
Fyra raka segrar – av fyra möjliga
så här långt på försäsongen. Djurgården har fått en kanonstart, mycket tack
vare en tydligare rollfördelning än förra säsongen.
–
Har du fått en roll men inte är nöjd med den – då får du köpa rollen eller så
får du inte spela, konstaterar Nils Andersson.
När
Djurgården mötte tjeckiska lag i European Trophy för ett år sedan åkte man på
två stjärnsmällar – första 2-6 mot Liberec borta och sedan 1-5 mot Pardubice,
även det på bortais.
I
år har man vunnit mot Tappara (3-2) borta, mot TPS (5-4 efter straffar) hemma,
mot Pardubice (3-2) hemma och nu på lördagen mot Liberec (3-2) även det hemma.
Nu
ska man akta sig för att dra långtgående slutsatser av försäsongsmatcher men en
sak kan konstateras - rollfördelningen är tydligare, liksom kollen från tränarna
att det blir som det är sagt och självdisciplinen hos spelarna att inte bara ta
utan faktiskt älska rollen de fått:
–
Ja absolut. Ska man se på pappret så är rollerna mycket tydligare nu. Tittar vi
på förra året så hade vi nästan nio forwards som skulle vara poängproducenter
och det har vi inte i år på samma sätt. Utan vi har mycket mer uppdelat (i
roller) nu och det är en trygghet i sig att du vet som spelare vad tränaren
vill ha ut av dig och du vet vad du själv vill prestera och då är det väldigt
mycket lättare att göra det. Om du går ut och velar, ska jag göra den här
rollen eller hitta på något eget liksom, då blir det svårt att få ihop
helheten, säger Nils Andersson och fortsätter:
–
Nu har vi mycket tydligare roller och har även tydligare styrning ovanifrån,
från tränarhåll att det inte går att sväva ut. Vi är väldigt noga med att hålla
oss till våra regler. Har du fått en roll men inte är nöjd med den – då får du
köpa rollen eller så får du inte spela. Det sättet trivs jag jättebra med och
jag vet att det har gett resultat i tidigare klubbar där jag har spelat.
(FOTO JOHANNA LUNDBERG)
(FOTO JOHANNA LUNDBERG)
Att
Djurgården vunnit fyra av fyra underlättar så klart accepterandet av rollerna
men det blir ju en god cirkel av det om man hamnar rätt och sedan låter
rollerna underlätta i matcher vilket gör det lättare att vinna och lättare att
acceptera rollen och ja ni hajar.
–
Vi har fått igång spelet väldigt bra, tycker jag. Grundspelet börjar sitta. Och
det är det som har varit målet i de här första matcherna, att vi ska hitta
vårat grundspel. Just uddamålsvinster tar man med ett tryggt grundspel – är man
ute och fladdrar brukar man oftast släppa in det här kvitteringsmålet i slutet
av matcherna när man blir satt under press. Men det har vi undvikit att göra nu
i två matcher i rad. Sedan är det kul att se att vi har spelat bättre nu än i
fjol. Då torskade vi de här två matcherna mot tjeckerna, nu har vi istället för
att vinna två och förlora två som förra året så har vi i år byggt på
segerstreaken till fyra matcher.’
Extra kul att vinna mot Pardubice
som krossade er (2-6) förra året?
–
Ja verkligen. De var verkligen bra då speciellt i andra då vi föll igenom
totalt. Nu så är vi mycket mer trygga. Men vi sa - innan säsongen började - att
de här matcherna (i European Trophy) ska vara ett sätt att få pusselbitarna på
plats innan seriestarten. Och jag tycker vi bygger från grunden nu och just de
här uddamålsvinsterna är ett kvitto på att vi gör någonting rätt.
Det känns som att det är – jag ska inte
säga bättre men väl en lite annorlunda stämning i laget nu än förra året.
Inbillar jag mig eller är det så? Det känns som det är ett lite annat stuk
bara?
–
Ja, alltså… känslan är så men innan vi har satts på riktiga test utifrån med
någon jobbig förlust eller ett tufft läge, då är det lätt att säga när det går
bra, att allt är jättebra...
Och nu har ni dessutom vunnit fyra
matcher av fyra möjliga, då är det lätt att allt känns tjosan hejsan?
–
Ja precis. Och inget talar för att vi gör något fel just nu, men det går
betydligt lättare att rasera det här än det har tagit att bygga upp det. Det
tar väldigt mycket kraft att bygga upp det som vi har gjort nu och nyckeln är
att inte rasera det genom att enskilda individer svävar iväg eller att vi tullar
på det som vi har kommit överens om som grupp. Men än så länge så finns det
ingenting att klaga på.
För
Nils Anderssons egen del har de fyra första matcherna inneburit mer och mer
istid. När jag pratade med backtränaren Stefan Nyman efter Pardubice matchen
och påpekade att Nils var lite butter när han inte fick spela så värst mycket
mot TPS i försäsongens andra match sken Nyman upp i ett stort leende och sa med
glimten i ögat att: ”Det är bra, de ska vara lite griniga, ha, ha.”
Nyman
berättade sedan också att tränarteamet medvetet låtit Nils åka på istiden och
ansvaret match för match. Istället för att köra fullt ut direkt. Han spelade
till exempel inget pp i de två första matcherna, fick komma in i det lite på
fredagen mot Pardubice och spelade än mer mot Liberec på lördagen. Allt för att
komma rätt in i säsongen efter ett års skadeuppehåll:
–
Ja så är det ju. Det byggs på mer och mer med istid och jag har visserligen
känt mig pigg och fräsch men jag förstår ju att de vill att jag ska vara hel
under hela säsongen och inte åka på något och jag har ju inte spelat en match
på ett år så därför är det viktigt att ta ett steg i taget.
Du har fått spela mer och mer pp,
enligt planen?
–
Ja det är för att det inte ska bli för hög belastning på mig. Vi tränar
väldigt, väldigt hårt, spelar många matcher - som nu två matcher på två dagar
och det tär på kroppen. Har du varit ifrån ganska länge så blir det extra
tufft, hur väl du än har förberett dig på sommaren. Det blir en helt annan sak
i skarpt läge och därför vill coacherna ta det säkra före det osäkra. Jag är ju
dessutom en sån som måste hållas tillbaka lite hellre än puttas fram så det är
klokt av dem. Men nu känns det – om jag jämför med de andra spelarna – att jag
börjar vara i samma fas som dem, så snart ska det väl bara vara att blåsa på
känns det som.
Det är ett år sedan du spelade
match nu?
–
Ja, det har känts bra. Jag är inte (på den nivån) där jag
var när jag skadade mig men det är tidigt på säsongen också så även om jag inte
hade haft ett uppehåll på ett år så hade jag inte varit där än. Och det
viktigaste för mig nu är att jobba på, att hitta grundspelet igen och jag
känner väl att jag är i ungefär samma fas som laget. Det rullar på, sedan är
det lite småmisstag som ska justeras men själva grunden känns stabil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar