AIK - om hot, hat men också den starka positiva kraft som finns (UPPDATERAD längst ner)

(FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

En vecka nu sedan Kvalserien tog slut, AIK åkte ur SHL och Djurgården gick upp. Det vet ni. Att det skulle svida i många AIK-själar förstod jag. Men att några skulle spränga alla gränser och hota Rikard Franzén och Daniel Rudslätt trodde jag faktiskt inte.

Naivt? Kanske. Men om man jämför den kalabalik som var när DIF åkte ur så kändes det som att AIK fick en lugnare resa. Även om det nu inte blev så.

Några av Djurgårdsspelarna hade enligt uppgift polisbevakning hemma under den kvalserie för två år sedan där man degraderades och efter en av matcherna tvingades spelarna sitta kvar i hallen i nästan två timmar för att det enligt säkerhetspersonalen fanns en hotbild mot dem.Men det var då. Det gick att kraftsamla bland vanliga fans och bygga vidare mot något nytt ändå till slut.

Under årets kvalserie har det känts lugnare runt AIK trots att man riskerat att åka ur. Spelarna har kunnat komma och gå som vanligt, kändes det som i alla fall och jag har inte hört annat heller.

Så kommer då det här. Grishuvuden på bilar utanför hus där det bor småbarn, hot mot Franzén och Rudslätt och jag fattar inte vad syftet är. AIK har åkt ur, det är som det är. Nu gäller det att samla ihop klubben, ta nya tag och försöka göra något bra av situationen.

Nästa år finns en unik chans att gå upp igen. Då krävs kraftsamling inte neandertalarbeteende.

När det började mumlas på diverse fansforum om någon slags DIF infiltration i och konspiration mot AIK skrattade jag bara åt det. Tänkte att det måste vara någon slags skämt med betoning på galghumor.  Det lät ju lika befängt som när DIF åkte ut och det raskt talades om AIK infiltration i och konspiration mot Djurgården. Vem kunde tro på det liksom?

Men någon eller några gick uppenbarligen på skitsnacket och hatet.  Någon eller några bestämde sig alltså för att göra en feg nattlig påhälsning. Så. Jävla. Sjukt.

Mattias Norström berättade, när han och Daniel Rudslätt tog över i båset, att man letat andra tränare inför den nyss gångna säsongensäsongen men att risig ekonomi, tunn trupp och inte minst risken att få ta emot hot mot familjen gjorde det väldigt svårt att hitta en ny tränare.

Någon som tror det blir lättare nu? Vem? Jag undrar verkligen vem vill och orkar vara sportchef eller tränare i AIK när man vet vilka risker för hot och hat som det medför?

Nu har såväl klubben som fem tunga AIK-ikoner: Dick Tärnström, Mattias Norström, David Engblom, Mats Thelin och Daniel Bång gått ut och satt ner foten.

Tack för det!

Så här skriver AIK bland annat på sin hemsida:

"Vi tog emot uppgiften om att hot framförts till två medarbetare i AIK Ishockey med bestörtning. Självklart är det att gå över alla rimliga gränser.  /__/

Att leda AIK med de förutsättningar som funnits har inte varit en lätt uppgift. Självklart är vi alla besvikna över resultatet, och visst hade vi önskat ett annat utfall. Men att hota två av våra medarbetare och deras familjer är horribelt. Som medlemmar i Sveriges största förening kan vi aldrig acceptera en sådan handling där alla demokratiska principer sätts ur spel.

Hatet måste bort om vi ska kunna bygga en stark klubb i framtiden. Det är dags för alla goda krafter att stå upp för det vi värnar så starkt om: klubbmärket.

Ska vi ha möjligheten att rekrytera de främsta spelarna och ledarna kan vi inte vara en förening där hotet är vardag. Nu gäller det att alla står upp för AIK."

Resten av texten finns här: 

Och bland annat så här skriver de fem AIK-Ikonerna:

"Vi har ledsnat. Några individer, fyllda av hat och förakt, ska inte få förstöra vår klubb. Hoten mot Daniel Rudslätt och Rikard Franzén är ytterligare ett bevis för att det är dags för de goda krafterna att ta över. Vi kan aldrig acceptera att enskilda personer som gömmer sig i mörkret ska få skända vårt AIK.

/--/

Både Rudan och Frazze har gjort allt som står i deras makt för att skapa sportsliga förutsättningar. Att skuldbelägga två av de som jobbat hårdast är inte bara befängt utan ren idioti. Vi förstår att alla har ett ansvar, men med den förståelsen måste det också finnas en acceptans för omständigheterna.

Om klubben över huvud taget ska överleva i framtiden kan vi inte acceptera den här typen av övergrepp på klubbmärket. Ska vi lyckas attrahera spelare, ledare och sponsorer måste hatet och hoten bort från vår arena. Vi tror fortfarande på AIK och vet att de goda krafterna till slut kommer vinna."

Hela den texten hittar ni här:

Daniel Rudslätts AIK-hjärta har i frågasatts men hur kan man ens tro att någon tar det jobbet utan att ha ett gigantiskt AIK –hjärta? Nä, faktum är att det var det stora AIK-hjärtat som gjorde att han tog sig an ett mission impossible när Anders Gozzi lämnade.

Rudslätt kom inte till ett dukat bord. Han kastades in med kort varsel och begränsad hjälp till ett rensat bord. 90 procent av spelarbudgeten var redan använd när Rudslätt kom in efter Anders Gozzi. Trots detta har Rudslätt fått bära hundhuvudet för att den redan värvade truppen inte höll måttet och åkte ur SHL.

Att han orkat kämpa på är beundransvärt. Jag hoppas han orkar fortsätta även om han själv i en intervju för AIK-hockey, innan grishuvudena och hoten, berättade att han hört och sett kritiken och att han givetvis påverkas av den.

I intervjun (är i två delar, gjord av Christoffer Bodinh och finns på AIK play, gratis om någon vill lyssna, gör det!)  bekräftar Rudslätt också att Pelle Bäckman faktiskt värvades och skulle ta över inför OS-uppehållet men hoppade av när Esa Pirnes bröt kontraktet och drog till Finland. Och där stod Rudslätt.

Han kunde ha vikt ner sig han med men tog nya tag, slet på tillsammans med Mattias Norström för att åtminstone få till någon förändring och även om det är lätt att glömma så fick AIK chans på chans i Kvalserien på ett sätt som jag inte kan påminna mig har  hänt tidigare. Men. Laget levererade inte. Och vad det beror på, ja det kan man diskutera men den som inte spelat i kvalserien kan nog aldrig förstå pressen på det lag som kommer uppifrån.

Spelarna själva förstod inte förrän de stod där i kvalserieturbulensen och då skulle de hantera det. Det är en uppgift som knäckt fler än AIK. Gnaget kom dessutom från en säsong med idel förluster, en säsong där man aldrig lyckades få till en vinnarsvit om ens tre matcher, där man sällan gjorde fler än 0-2 mål framåt i en match och att man då inte orkar ställa om – är mänskligt. Tråkigt och tungt på alla sätt och vis för AIK och alla AIK-fans men mänskligt. Faktiskt.

Franzén då? Alltså att han skulle hålla på Djurgården. Jag finner inte ord för hur fånigt det där är. Det räcker så. När det gäller hans insats som tränare så fick även han ett mission impossible. Han fick ett lag som var felbyggt, ett lag utan identitet då AIK steg för steg tappat bort sin spelidé och sin kärna av kulturbärare under åren som gått sedan man gick upp till SHL 2010. Och då räckte det inte.

Den här gruppsammanhållningen, lagkänslan som finns i lag som lyckas men saknas där det skiter sig saknades. Visst, grabbarna trivdes tillsammans men ta en puck i nyllet för varandra. Nej. Sån var inte lagkemin. AIK var på väg att spela ihop sig ändå under OS uppehållet. Ledningen försökte då ta in lite spets för att öka chanserna att stanna i SHL men den värvade spetsen gick sönder (Akim Aliu) eller kom in för sent (bland andra Hendry) – förmodligen av ekonomiska skäl och då hann man inte få ihop det på det sätt som hade behövts.

Franzén var inte heller så taktiskt driven att han kunde kompensera bristerna i laget men han ställde upp när ingen annan ville, han har enligt polisen bekräftade uppgifter hotats under säsongen men har ändå kämpat på. Just för att han har ett AIK-hjärta och inte ville smita ut bakvägen där andra dragit när de inte hade ork att stå upp för skölden. Det ska han ha cred för. Verkligen.

Daniel Rudslätt drar i intervjun med Christer Bodin på AIK plau, upp några viktiga riktlinjer för vad som krävs för att AIK ska ta sig tillbaka. Det är kloka riktlinjer och jag hoppas han har orken och lusten att fortsätta det jobbet, trots allt som hänt. Det vore intressant att se vad han kan göra som sportchef om han fick förutsättningar att göra något och inte bara förvalta de smulor som fanns kvar. Drivet och passionen finns. Jag hoppas som sagt att lusten och orken finns kvar trots det som hänt.

Ska man lyfta fram något mer som hänt här i helgen så är det ju reaktionen från majoriteten av de AIK-fans som finns där ute. De som hatar och hotar har inte stöd.  De som vill jobba för att få klubben på fötter och tillbaka till SHL utan hot och hat är så många, många fler. 

Det har visats tydligt från mängder av AIK:are, inte bara klubben och ikonerna utan framför allt av fansen. Det är en styrka för klubben och är ett stöd som är livsviktigt för att AIK ska kunna ta sig tillbaka, för att sponsorer ska vilja förknippas med klubben och att någon ska vilja ta på sig det minst sagt tuffa jobbet som tränare och sportchef.

UIPPDATERAT: Nu har även AIK fotboll gått ut och satt ner foten mot hat och hot och stöttar de som vill jobba positivt för ishockey. Bra! Det var viktigt. Texten finns här