Grattis Skellefteå!

Grattis Skellefteå! Njut och må bra efter en utklassningsseger rakt igenom såväl finalspelet mot Färjestad som slutspelet rakt igenom. 

Guldet kändes aldrig hotat. Den stora frågan var vem som skulle bli finalmotståndare och skulle detta lag kunna knipa en match. På frågan ett svarar vi FBK och på fråga två - nej. Nej, nej, nej.


Färjestad såg mestadels ut som statister och det är ju rätt häftigt ändå att det gäng som för en åtta-tio år sedan började bli känt som sinnebilden för härdsmälta och sämst när det gäller efter upprepade fiaskon i Kvalserien (där de alltid började bra men sedan vek ner sig) nu står som någon slags sinnebild för långsiktighet, tålamod och succé.

Jag ska ärligt erkänna att jag trodde det skulle bli tydligare att man bytt tränare Anders Forsberg måste ju ha gjort något rätt under sina år i klubben och det borde märkas när en sådan person försvann. Nej. Svaret är nej. Där också.

Eller  jag vet inte hur det har varit i omklädningsrummet. De som är där varje dag kanske märkte skillnad men utåt sett var det business as usual.

Skellefteå har tuffat på, det har säkert varit motlut någonstans men det verkar finnas en sån trygghet i organisationen som i sig smittar av sig på laget så det går bra ändå. Till slut.

Nu är det inte givet att det fortsätter så här. Jag säger bara DIF, mesta mästarna där det under många år kändes som den då oslagbara dynastin skulle fortsätta mala ner motståndare. Detsamma har gällt Färjestad som nu är en blaskigare variant där i kaffeburken.

Man kan räkna upp fler exempel men gemensamt är att man har haft en bra ryggrad sedan har det börjat naggas lite här och där och sedan är det kört. Om man nu inte upptäcker att någon varit och slarvat med detaljer och rättar till det.

*****

Det har senaste veckorna varit ett väldigt vridande och vändande på VAD det är som gör Skellefteå så bra och så överlägsna - utöver att man har spelare med rätt kvaliteter. Men varför har man det, hur har man hittat och vidareförädlat spelarna? Där har säkert många klubbar mycket att lära.

Jag har ibland stört mig på de där gissningarna. Det blir lite som i den där reklamfilmen för Västerbottensost. Lite myter, lite väl mystiskt, lite väl mycket hyllning och åh och oh och oj istället för analys. För orsaken är nog inte så jättemystisk egentligen.

Det känns som att Skellefteå haft det tålamod, det mod, det självförtroende och den långsiktighet som så många klubbar saknar. Det finns intentioner till bra grejer i många klubbar men många saknar uthålligheten.

Sedan ska man inte underskatta det stöd som Skellefteå får från både kommun och näringsliv ekonomiskt. Vetskapen om det stödet gör det möjligt att våga vara just tålamodig och långsiktig. Man vågar testa, vågar vara modig och har möjlighet att följa linjen men ändå skruva lite här och lite där.

I många andra klubbar är det blåsa ut och börja om på nytt som gäller. Kanske inte år efter år men i många fall med på tok för kort mellanrum för att det ska gå att hålla en linje.

*****
Det har pratats mycket om stommen i Skellefteå. Och ja, de har en grym stomme, men med stor hjälp av småklubbarna runtomkring Schtaan. Eftersom talangerna i distriktet vet att det finns chans till utveckling och framgång i Skellefteå så stannar man gärna där och fyller på så vis på stommen.

Det är inte som i Stockholm där talangerna drar järnet ut på vischan i jakt på just de här bra utvecklingsmöjligheterna och framgångarna. Om AIK och DIF kunde visa upp samma framtidsutsikter som Saik skulle säkert fler Stockholmstalanger stanna. Det där är något som inte bara har med pengar att göra, även om pengar underlättar. Men det handlar också om att göra det bästa av de pengar och de förutsättningar man har. Och att det finns folk i organisationen som tar ansvar för och har ork att bygga - sakta, sakta men ändå - något som har framtiden för sig.

De hungriga spelare som har driv oavsett ålder, dvs de där man vill ha, letar efter en linje i spelet, en spelidé som utvecklar, ledare som kan hjälpa en att ta steget framåt och visst pengar underlättar men är INTE allt när det gäller såna saker.

Det handlar mer om inställning och att vara konsekvent i det man gör, två saker som faktiskt är gratis och går att ta fram var som helst oavsett budget, bara man har det inom sig. Tävlar man på träningen eller är det gamla hjulspår som gäller? Finns utrymmet att utvecklas genom att få misslyckas då och då eller hamnar man i frysboxen då? Kommer jag få hjälp med den där lilla detaljen som jag inte tänkt på men som lyfter hela mitt spel? Såna saker betyder så oerhört mycket mer än all kommundopning i världen.

AIK:s målvaktstränare Stefan Persson sa det rätt bra på twitter. Jag lånar det citatet: "Prestation är att göra saker och ting rätt. Effektivitet är att göra rätt saker och ting"

Det är lite som med läsning, att skriva och cykla. Man måste knäcka koden - själv. Gör man det är det inställningen och det hårda jobbet som avgör hur långt man sedan ger sig själv möjlighet att gå. Sedan kommer det motståndare och hinder på vägen, självklart, men då är man förhoppningsvis rätt rustad att möta dessa genom det jobb man lagt ner innan.

Så grattis Skellefteå. (Den långsiktiga) jakten har börjat, förhoppningsvis.