Assist vid första målet, assist vid andra målet och skytt
vid det tredje. Djurgårdsbacken Joey Laleggía var inblandad i det mesta som hände när Djurgården vann
hemma mot DIF med 3–1.
”Jag behövde studsa tillbaka efter våra två förluster förra veckan. Så det var skönt att få kunna vara med och bidra till vinst igen”, sade han till TV4 play efter segern.
Kanadensaren brukar ju framför allt spela fram sina
lagkamrater och han bäddade fint för Charles Hudon och Jacob Josefson även i
dag. Just Hudons 1–0-mål innebar att Djurgården bröt en sex matcher
långt måltorka i power play.
Laleggia – berättade i TV4 Play att han känner sig priviligierad
som får mycket förtroende i just numerärt överläge – och lite typiskt var det
väl att just han avslutade Djurgårdens målskytte för kvällen med en kasse i … power play.
Djurgården håller, i och med kvällens seger, liv i sin svit
där man under säsongen inte har förlorat mer än två matcher i rad. För efter
två torsk har det (i alla fall hittills, liksom i kväll) kommit segerfirandet,
ibland kort ibland långt:
Det förklarar
Joe Laleggia i TV4intervjun med att:
”Vi har ett starkt och stabilt ledarskap även bland spelarna i gruppen. Marcus Krüger är den bästa kaptenen som jag har spelat med. Han stöttas i sin tur av killar som (Jesper) Pettersson, (Ludvig) Rensfeldt och (Jacob) Josefsson och listan över starka spelare är lång, den bara fortsätter och fortsätter…”
Och på frågan varför Laleggia ser Krüger som den främsta kapten som han har spelat med, blev svaret mer en beskrivning av Djurgårdskapten som person än en berättelse om vad Marcus Krüger gör under matcherna:
“Han säger och gör saker som får andra att känna sig säkrare, att växa och som gör att alla mår bra oavsett hur stor roll man har i laget. Marcus driver även på på isen men också utanför, i omklädningsrummet. Det smittar av sig till övriga spelare och gör att hela laget lifter sig, det är så det funkar när man har en bra kapten.
**
En liten
sidnotering också. Daniel Brodin gjorde, enligt TV4 Play, sin 300 SHL-match för
Djurgården i kväll. Av det blev det noll och intet speltid alls. Inte några
byten. Jag fattar, det är ingen social verksamhet och så vidare och spelares
roller förändras. Brodin var ju bland de tongivande I laget under manga år men
har en mer undanskymd roll nu. Men det skär ändå lite i hjärtat. “Broddas”
energi, hans jävlar anamma kombinerat med att han med åren även blev en bättre spelare
och inte endast en rivig och jobbig jävel att möta är ändå en urkraft som är
svår att inte tycka om.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar