Sidor

tisdag 5 januari 2010

Popovic: "Jag var ganska upprörd. Och inte utan anledning.

SSK-tränaren Peter Popovic brukar inte stå och skrika men när Timrå gjort 2-0 i första utan att stöta på någon sorts motstånd fick han nog.


Tog time out, och lät spelarna höra vad som gällde. PPV hade en mikrofon nära som hördes väldigt tydligt och där skrek Popovic att:


– Vi har spelat bra hemma, men törs fan ingenting där ute nu. Vi vågar inte överbelasta, och vi är så jävla mesiga att det nästan inte finns. Så mesigt det ser ut! Nu får ni fan bestämma er om ni ska vara med i elitserien och tävla, eller om vi ska packa ihop, be om ursäkt och skämmas.


Utskällningen väckte SSK som vände och vann.

Efteråt har Popovic inget vidare minne om vad han skrek, egentligen. Men:


– Jag var ganska upprörd, och inte utan anledning. Jag var angelägen om att spelet skulle bli bättre. Kände att var är krigarandan och modet att våga?, säger Popovic och fortsätter:


– Jag minns inte vad jag skrek där ute och det var bara början, jag var skogstokig där ute, innan vi kom in i omklädningsrummet. Här inne blev det sedan ännu värre, det var nästan så att jag tappade rösten. Men vi fjuttade ju mest, det var så jävla mesigt. Det var felpassningar, vi vinner inte en tek, inte en enda närkamp, det finns inte så mesigt som vi spelar där (i första)


Och utbrottet hjälpte uppenbarligen?

– Jo men vi vänder ändå matchen, vinner i sudden och tar två poäng, så det var positivt ändå. Vi spelar inte bra men lyckas ändå ta de där poängen så lite hjälpte det väl.


Vad sa spelarna när du skällt klart?

– De satt tysta och tog emot, det var inte många som sa något. Men det hör ju till också, inte för att det spelar roll om man skriker utan mer att man vill få ut sina känslor och väcka dem (spelarna), avslutar Popovic.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar