(Yetman - fem poäng på fem matcher. Foto Marie Hallman)
En assist i första matchen, en i andra, ett mål i tredje, inget i fjärde och så 1+1 mot Timrå.
SSK:s nyförvärv Patrick Yetman har nu gjort fem poäng på fem matcher.
Ett minst sagt godkänt facit.
Själv väntade han sig? Ja, säg det:
– Jag vet inte vad jag hade förväntat mig egentligen, jag ger bara hundra för att hjälpa laget. Ibland lyckas det, ibland inte. Ibland har man studsarna med sig, ibland inte, i dag gick det bra. Men det är svårt att ha något personligt poängmål sådär, och det spelar egentligen ingen roll. Visst det ser snyggt ut på pappret men det är att ge laget poäng som ändå är huvudsaken, säger Patrick Yetman.
Som först inledde upphämtningen med sin 1-2 reducering 2.04 in i mittperioden.
– Jag la ner pucken lågt till honom (Almtorp), nere vid nätet, han passade tillbaka till mig, jag fumlade lite men fick in pucken till slut, ha, ha.
Såg ut som du hade problem där?
– Äh, jag ville bara vara säker på att den gick in, jag hade tid på mig, det hade sett fånigt ut om jag missat så jag ville vara säker på att få in pucken, ha, ha, skrattar Yetman med ett stort leende.
Med bara 2.39 kvar till full tid var han nära att fixa tre poäng till SSK men fick inte till ett skott. Om han blev hakad och störd eller om den Timråspelare som var mellan honom och målet bara var i vägen minns han inte riktigt:
– Jo jag hade pucken, men jag vet inte om det var jag som inte fick pucken att ligga rätt på bladet eller om det var han som använde sin klubba och slog bort min, jag vet bara att den inte gick in. Det var lite frustrerande eftersom det var så lite tid kvar men det var bara att ta tillbaka pucken och försöka igen.
Nu är Patrick Yetman inte den som ger sig, han fortsatte trumma på bra under hela matchen, är ett riktigt energiknippe på isen:
– Ja... he, he men det är min stil, mitt sätt att spela. Jag är ju inte någon av de större killarna på isen, då får man vara lite snabbare i stället. Det är dessutom lättare när man är liten, he, he.
Din line med Almtorp och Lehoux fick mycket speltid. Ett tag kändes det som att ni var ute vartannat byte?
– Jo men vi hade bra flow när vi var ute, men jag tänkte inte på att det var så mycket (istid). Hm, ja hur som helst så älskar jag ju att vara ute på isen och spelar gärna så mycket som möjligt, ha, ha. Det var tränarens val vilka som skulle spela, det var bara att köra på.
Att tränaren Peter Popovic tröttnade ur tidigt i första och skällde ut spelarna efter noter, det märkte förstås även Yetman även om kanadensaren inte hade en susning om vad Popovic skrek:
– Jag förstod ingenting mer än att han inte var glad... DET förstod jag. Det hörde jag på rösten och sättet han sa det. Och det var ju uppenbart befogat också, vi spelade riktigt dåligt så det var inte konstigt att han var arg. Sedan var det en viktig match, ens sexpoängsmatch och vi låg under där med 2-0 hemma, då blir det mycket känslor...
Tog det skruv då?
– Jo men det tycker jag, speciellt i andra så spelade vi bra, kämpade hårt, det hade varit bra om vi tagit alla poängen men nu vände vi och vann tog åtminstone två poäng i alla fall, avslutar Patrick Yetman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar