Inramningen var magnifik. Djurgårdsfansen har satt lapp på luckan under tjugo matcher i rad. Imponerande på så många sätt. Spelet på isen däremot… Det var först stressat, pressat, splittrat i första perioden och sedan agerade Marcus Gidlöf (han ja!) mur men nu i Leksandsmålet.
Jag tycker inte att slutresultatet, vinst med 5–0 till Leksand, riktigt speglade matchen. Det gjorde däremot Dalalagets ledning med 2–0 efter den första perioden.
En period som påbörjades utan Charles Hudon som blev
försenad efter sin resa (personliga skäl) till Kanada.
Hudon klev i stället in på Globens is just som Peter
Cehlarik, nyligen detroniserad kapten hos gästerna, hade gjort Leksands andra
mål.
När Hudon i andra perioden brakade in i sargen med
fötterna före och såg ut att ha svårt att åka av isen, hann man ju tänka att
vad fan skulle han stressa in för… men forwardsstjärnan kom tillbaka i spel och
berättade efter matchen för TV4 Play att han hade värmt upp i planet och på
tåget (Arlanda Express får man förmoda).
Och Djurgården spelade upp sig, absolut men ett tidigt
mål i tredje gjorde att stressen hittade fram igen. Det sköts, det träffades målram,
vid ett tillfälle hade DIF en puck som gick mellan benen på Gidlöf men ändå
inte gick över mållinjen då Leksandsmålvakten hann se vad som hände och
sparkade iväg den.
Fyran i tom kasse och sista målet, 5–0. Ja det var vad
det var.
Den stora frågan är ju hur Djurgården ska hitta hem
igen? Hem och tillbaka till det där spelet man hade i början av säsongen. För
efter en framgångsrik höst så går det nu emot på alla möjliga sätt.
Annandagens blytunga förlust var Djurgårdens sjätte dito
på de sju senaste matcherna. Magnus Hellberg höll nollan när DIF vann hemma mot
Färjestad den 25 november men sedan har det gått utför.
Förlust borta mot Rögle, borta mot Malmö, förlust
efter förlängning mot Frölunda, hemmavinst på straffar mot Timrå, förlust borta
mot LHC, borta mot HV71 och borta mot Leksand.
Decembers alla förluster har framför allt kommit på
bortaplan. Men det är också så att de tre senaste förlusterna har kommit mot tre
av de fyra lag som ligger längst ner i tabellen varav just HV71 och Leksand
länge har ansetts som så smått givna till kvalspel men nu börjar de knapra in.
Frågan är om de hinner i fatt? Och vad är det som har förändrats nu jämfört med
seriens första tredjedel?
Det snackades bland experterna i studion om förlorad
ödmjukhet, att DIF slutat vara aggressiva, kanske tappat känslan av att man
måste jobba hårdare? Jag har själv inga svar där utan kan bara som alla andra
se att det ser ut att saknas något.
Charles Hudon fick frågan under sin intervju med TV4
play efter matchen och svarade att:
– Lösningen finns inte
på isen utan i omklädningsrummet. Vi måste bara hitta den där, inom gruppen, inom
oss själva, så snart som möjligt.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar