Satt
i bilen på vägen hem från Hovet och kände mig glad. Inte ens ett vägarbete med tillhörande
monsterkö och en halvtimmes försening kunde få bort leendet. På näthinnan
fanns, som så ofta den här säsongen, en skön Djurgårdskedja med ett driv och inte minst
en spelglädje som man inte kan låta bli att smittas av.
Nope.
Tänker inte på något av de ”tyngre” namnen i Djurgården trots att de stod för
en bra insats. Tänker med glädje på tre kids som susar fram med en energi man
vill och gärna låter sig sugas med i.
Inlägg
