Hej alla fina läsare av bloggen. Som ni har märkt så har det varit totalt stendött här sedan i april, dvs i ett halvår. Ouff, det gör nästan ont att skriva!!
Jag har velat lite fram och tillbaka hur jag ska göra med min blogg som jag både älskar men ändå inte riktigt orkar med alla dagar. Från att ha skrivit varje dag året om började jag ta lite ledig här och där och till slut så blev det så myckte andra jobb och så lite ork att jag klappade igen bloggen för en stund. Eller ja i snart ett halvår då!
Situationen i mitt liv är fortfarande löst hängande för att sammanfatta hur det är att vara frilans med flera olika uppdragsgivare. Ena stunden hur mycket jobb som helst (och då lite tid för blogg) och sedan massor av ledig och tid för blogg. Så jag har ett ryckigt liv, ska jag fortsätta blogga så blir det - i alla fall så länge mitt liv ser ut så här - en ryckig blogg.
Ibland känner jag bara för att radera bloggen, vill inte känna dåligt samvete för att den sköts som jag sköter den nu. Samtidigt så är det fint att ha en plattform där jag kan skriva vad jag vill, skita i vad uppdragsgivare, arbetsgivare vill.
Önskar jag hade finansiärer så jag kunde välja bort en del andra jobb för att satsa mer på bloggen men det har jag inte. Den gör jag gratis på min fritid när ork och tid finns och då är vi tillbaka till det där svajjiga.
Ja hur som helst. Ville bara lägga en post här om varför det varit stendött och inte en endaste rad ens under försäsongen (känns så märkligt men så blev det).
Summa sumarum: för nu så gör jag så här. Jag skriver ju en massa på twitter, ni hittar mig där MEN när jag hinner och orkar så hamnar det lite saker här också. I min hockeyhjärteblogg.
Jag förstår om det ser glest och märkligt ut men jag är glad för var och en av er som fortfarande hittar in här när ni har tid och lust. Vi säger och kör så, för nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar