sommarintervju Andreas Engqvist: " Jag är beredd att kämpa för att ta en plats"

(Andreas Engqvist fortsätter slåss om en plats i NHL. Foto:www.hockeymedmariehallman.se/arkivbild)

Det blev tre NHL-matcher för Andreas Engqvist under debutåret i Nordamerika. Men vika in näbben och åka hem redan nu? Nej, det ingår inte i planerna.

– Nej, för på något sätt så… man vill inte ångra någonting och jag har ju kontrakt ett år till. Plus att jag fick känna lite på det (NHL) förra säsongen, så det är bara att åka dit och fortsätta kriga om en plats, säger Engqvist till bloggen.

Det blev 71 matcher i farmarlaget Hamilton Bulldogs och tre i NHL-laget Montreal. Och livet i AHL var bättre än han hade väntat sig.

– Det har varit bra! Allt har väl varit annorlunda men jag är ändå positivt överraskad. Man har hört så mycket hemma i Sverige om AHL och det var inte så illa som jag trodde, inte så illa som folk här hemma har sagt att det var.

Hur trodde du att det var då?

– Jag vet inte men det har varit mycket snack om resor och såna saker och jag kanske hamnade i en bra klubb i och för sig för de har varit lite snällare med flygresor, vi flög mycket. Jag tror att den längsta klubbresan var sex timmar och längsta med Djurgården var väl fyra, fem timmar så det var bra.

Hockeymässigt då?

– Man hade ju hört att det också skulle var lite sådär och det var väl… de första två femmorna är bra spelare som håller hög kvalitet. Det som skiljer sig jämfört med Sverige är att där (i Sverige) har man några unga talanger i tredje och fjärde, där (i AHL) är det lite tuffare, mer fighters i de kedjorna.

Om jag minns rätt nu så var du ofta i första?

– Nja, det var lite olika. Jag började väl i tredje femman, sedan tog de (Montreal) upp en kille permanent och en kille blev bortrejdad, det var väl halvvägs i serien och efter det var det väl mer första, andra. Vi var mest i andra även om vi kanske fick starta som första, det var väl för att de ville matcha oss mot någon särskild femma i de andra lagen.

Vilken roll har du fått spela då?

– Jag känner väl att jag kan spela två stilar och jag har varit mer defensiv nu än jag var sista året i Djurgården men jag trivs med den defensiva stilen också, sedan spelar man ju som man blir tillsagd. Nu ville de att jag skulle vara mer defensiv och då får man ta den rollen.

Det blev 10+15 poäng i serien och 4+5 poäng på 20 matcher i slutspelet, det är inte så jättemånga poäng?

– Nej, det blir ju så med den rollen man har, sedan hade jag säkert kunna göra fler poäng ändå, konstaterar Andreas Engqvist självkritiskt.

Att komma in i laget gick desto bättre:

– Det var ett skönt gäng med många spelare i min egen ålder, bra killar. Sedan var det ju ingen annan svensk där så man kom in snabbt i laget. Det blir ju lite annorlunda när det inte är några andra svenskar att snacka med, du måste umgås med de andra och det är bra på ett sätt det också. Då känner man sig mer delaktig i laget.

 Hur var det att spela på liten is då?

– Det är lite annorlunda men på något sätt så… det är inget man tänker på när man spelar matcher, man bara kör. Sedan kanske man kommer på saker som är annorlunda, med tiden. Som att det är ytor på andra ställen än man är van vid men den största skillnaden är antalet matcher. Du spelar fyra matcher på fem dagar och på något sätt så är man inte riktigt van vid det.

Vad var svårast med det?

– Det tar emot. Speciellt på slutet, jag tror vi hade tio matcher sista sexton dagarna och så kom ett slutspel på det. Och det kändes i kroppen helt klart.

Så du har blivit lite härdad nu, ha, ha?

– Nej, he, he, men det är ju så det är där borta, det är något man kommer in i, man ser hur de andra förbereder sig, vad de har för rutiner, man vänjer sig vid allt, säger Andreas Engqvist.

Men lite svenskt är aldrig fel ändå. I alla inte när det är jul. Andreas sambo fanns på plats hela säsongen, och just över julen kom lite nära och kära över och hälsade på.

– Vi stannade på Ikea och köpte julmust och lite svenska godsaker så lite julaftonskänsla fick vi i alla fall, ha, ha.

Det blev som sagt sammanlagt tre NHL, matcher, två i januari och en i mars. NHL-debuten kom 21 januari, på bortaplan mot Ottawa. Dagen efter spelade han första hemmamatchen i Bell Center.

– Första matchen var… cool. Vi vann ju med 7-1 också, så det var ju ingen tråkig match att spela i, ha, ha. Sedan att få spela andra matchen i Bell Center, hemma, var otroligt. Det var mäktigt, så otroligt mycket folk. Jag tror arenan tar 23 000 pers och det har varit fullsatt de senaste sju åren, typ. Men Montreal är väl hockeyns mecka.

Bästa upplevelsen?

– Första matchen, såklart. Dels för att det var just första och att vi vann så stort. Och sedan när man gick ut på isen i Bell Center, det är något man kommer ihåg. Håret reste sig när man kom ut på isen men sedan när pucken släpps så släpper sånt där på ett sätt.

Vad tycker du om att det mest blev AHL?

– Alltså, man vet ju att för vissa tar det tid att ta sig in i NHL. Det är inte så många från Sverige som kommer dit och får spela direkt i NHL. En del gör det man har man det inte så, så får man ta sig in den andra vägen. Sedan kan man säga att jag ”bara” har tre NHL-matcher men man får se det som en bonus också att man får spela över huvud taget.  Det är enda sättet att veta att man är nära att ta en plats där, för ingen säger något. Men blir man uppkallad så får man lite bekräftat att de tycker att man gör något bra.

Vad hade du för förväntningar om spel i NHL innan du åkte?

– Jag vet inte vad jag hade för tankar riktigt och de har ju många centrar i Montreal. Sedan är det många bra spelare som slåss för att komma upp. Det var en kille som lyckades, sedan vet man inte vad som kan hända i sommar. Några har lämnat och det kan fortfarande komma några nya, man får ta det som det kommer. Jag har ju kontrakt i ett år till, så jag åker över och gör allt jag kan för att ta mig in i laget, säger Andreas Engqvist.

 I Djurgården hände det att han sjöng ”åh en sådan härlig dag” i duschen när Djurgården vann. Man skulle kunna översätta den sången till Bulldogs, men nej. Det är något som hör Djurgården till, tycker Andreas Engqvist.

– Jag har försökt hålla koll på dem där borta men det är svårt att se några matcher, nästan omöjligt ju. Jag har försökt kolla lite olika alternativ men har mest kolla på highlightsen på hockeyligan.se. Sedan spelade ju Kyle också i Hamilton, han visste att jag följde dem (Djurgården) så han frågade mig hela tiden hur det gick så vi hade lite DIF-snack ändå han och jag, he, he.

Visste du att Kyle skulle tillbaka till Djurgården?

– Nej, alltså vi hade snackat lite om det men jag visste inte att det var klart förrän Djurgården gick ut med det. Men han gillar ju Djurgården, han hade det hur bra som helst när han var här och sa hela tiden att om han skulle tillbaka till Sverige så skulle det bli Djurgården eftersom han gillade, stan, publiken och alla i laget.

 Själv då? Har du någon plan för vad du ska göra om du inte får många matcher i NHL kommande säsong?

– Nej jag har ju kontrakt ett år till och sedan får man se hur det ligger till efter det året. Men spelar jag i Sverige då finns det bara ett lag. Eller två! Spånga och Djurgården, he, he. Så känner man att man ska åka hem, då är det Djurgården som gäller om de vill ha en men jag är beredd att kämpa (i Montreal och AHL-laget Hamilton Bulldogs) för att ta en plats. Det är den inställningen man får ha. Sedan får man ta år för år och se hur chanser ser ut då.

Vad behöver du bli bättre på för att ta den där NHL-platsen?

– ALLT! Jag måste bli bättre på allt.

När du var där uppe, kände du hur långt bort det var eller hur nära?

– Det var mer hur nära. Man känner att det går, och för varje steg man tar så kommer man närmare. Det var ju samma sak första gången man spelade i elitserien och första gången i landslaget, man känner att man inte är så långt ifrån. Att man kan göra det, avslutar Andreas Engqvist.

Som har de här sommartipsen:

Bästa semesterstället: Någonstans i Roslagen. Där är det fint på sommaren.

Gör i hängmattan: Spelar Angry Birds på mobilen.

På grillen: En fin entrecote är inte helt fel, gärna med lite haloumi till.

I glaset: Lite blandade goa svenska drycker, ha, ha…

I i-poden: På sommaren? Åh då blir det några klassiker, alla gamla godingar. Men ingen country, det hör till vintern och hockeyn, ha, ha