Två matchstraff (båda Bern), två
befarade hjärnskakningar (båda DIF) och en nära dödenupplevelse för en av
Bernspelarna. Det hände ovanligt mycket i Djurgårdens första match på
försäsongen.
–
Det är bra att de smäller på men det är ju bedrövligt att de smäller en i
ryggen. Det lär man sig när man är junior att inte göra, säger Nils Andersson.
Han
var en av de två som blev vårdslöst tacklad bakifrån. Inte bara en utan två
gånger. Första gången slutade smällen med matchstraff för Daniel Rubin.
Andersson
fick känna att han levde:
–
Jag var mörbultad! Det kändes som jag hade gått itu. Men samtidigt så man kan
ju inte vika ner sig efter en period så det vara bara att bita ihop. Men jag
hade inte ont i huvudet efter första smällen, då hade jag bara ont överallt
utom i huvudet så då var det bara att köra men sedan fick jag ont i huvudet i
sista. Då var det bara att kliva av direkt.
Och som tur var hann
Djurgårdsbacken uppfatta vad som var på gång:
–
Hade jag böjt ner huvudet hade jag brutit ryggen men nu hann jag få upp huvudet
istället så jag faceplantade sargen istället och fick betala med en tand, säger
Nils och visar en halverad framtand innan han fortsätter:
–
Men hellre en tand som är av än en rygg som är av. Får åka till tandläkaren
ännu en gång men jag funderar på att låta det vara och fixa det på sommaren.
Den är ju rakt av i alla fall?
–
Ja jag får väl ta fram bågfilen och fila av den andra bredvid ha, ha, så har
jag två pygmetänder!
Samtidigt
som vi pratar smällar går Kim Lennhammer förbi i omklädningsrummet. Han var den
förste som klev av med befarad hjärnskakning, i andra pausen och efteråt ut ser
han rejält groggy ut:
–
Men det är lugnt, jag blir hemma och vilar i morgon. Jag är lite mosig.
I
tredje perioden fick Nils Andersson en smäll till. Om tanden skadades värst i
första perioden small det i huvudet den här gången och Andersson klev av med
befarad hjärnskakning även han:
–
Jag vet inte om jag har hjärnskakning men jag fick en till smäll i tredje, då
fick jag ont i huvudet, kände att huvudvärken började komma smygande och kände
att det var lika bra att kliva av. Så här mörbultad som jag är nu är länge
sedan jag har… och jag ar ont i huvudet, men det är först i morgon som man vet
hur allvarligt det är, säger Nils Andersson.
Som
ofrivilligt var nära att skära halsen av en Bernspelare som ramlade olyckligt
på Anderssons sylvassa skridskoskena. Spelaren låg kvar en stund på isen och tog sig för halspulsådern.
Såg du att du nästan skar upp
halsen på en kille?
–
Ja jag hörde det. Jag fick ett framåtlut och kastade bak en skridsko. Jag trodde
först inte att det var jag, men jag förstod sedan när vi kom in i
omklädningsrummet och pratade om det. Att det måste ha varit jag.
Jag såg inte men de som har hört av
sig säger att han landade på din skridsko?
–
Ja det är ju livsfarligt! Jag kände inte att någon var på min skridsko men hade
han träffat lite hårdare så… den träffade ju exakt! Han tog sig på
halspulsådern, så det hade ju kunnat bli katastrof men som tur var så gick det
bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar