tisdag 25 juni 2013

Stanley Cupmästare!

(Jacob Josefson, Marcus Krüger och Daniel Brodin. De tre musketörerna som håller ihop vid sidan av isen än i dag. Här på väg till JVM för tre och ett halvt år sedan. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIV)

Kolla in den här bilden! Det är inte så länge sedan den togs, ”bara” tre och ett halvt år sedan.  Men det har hänt en hel del sedan den där dagen i december 2009.

Jacob Josefson, Marcus Krüger och Daniel Brodin trängde ihop sig i ett fullpackat omklädningsrum i Gränby islada. De var på väg till JVM, Krügers första och enda. Det han såg fram emot mest?

– Matcherna. Att få spela stora matcher, det är det alla vill göra, sa han då.

Natten mellan den 25 och 26 juni fick han vara just där alla hockeyspelare vill vara en gång i sitt liv. I en Stanley Cup final, i match sex, jublandes med tunga mäktigaStanley Cupbucklan lyft över huvudet.

Så stort!

Säsongen efter det här fotot, alltså säsongen 2010-2011 hände allt på en och samma gång för Marcus Krüger. Han fick vara en tung kugge i Djurgården, gjorde debut i Tre Kronor, spelade slutspel, debuterade i NHL i Chicago dit han åkte efter att DIF åkt ur slutspelet samt VM-debuterade i maj. Snacka om späckade säsong.

Han kunde ha skippat DIF den säsongen om han ville men bestämde sig för att stanna ett sista år, lånas ut för att här hemma förbereda sig som spelare så att han skulle känna sig stark och säker på alla tänkbara roller han kunde få när han åkte över säsongen efter.

Ett klokt val visade det sig. Marcus Krüger har alltid varit en ”smart” spelare, har ett superbt hockeysense och fick 2010-2011 dessutom spela center, inte vinge som han var mer van vid, i Djurgården.

- Men jag tror att det är bra för mig att spela i mitten, speciellt den här säsongen, för då tror jag att jag kommer att ha nytta  av det. Det är lite mer ansvar när man spelar center. Det är då man får tänka till lite extra slog Marcus Krüger fast då.

Smart tänkt, smart gjort. Den där resa över, våren 2011 fick han för första gången dela rum med Michal Frolik. Sedan dess har de kampererat ihop, inte minst på isen. Någonstans där slog kemin mellan de båda rot. Och som de har spelad den  här säsongen, grymt är bara förnamnet.

Ingen som känner Marcus är dock förvånad, envis är bara förnamnet. Han är trygg i sig själv, vet vad han kan.

 (En lite yngre Marcus... FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIV)

Så här sa han inför första ”riktiga” säsongen i Chicago:
-Att ta en plats, det är första målet. Jag ska göra allt jag kan och finns det en ledig plats så ska jag ta den.

Och visst tog han den, spelade 71 grundseriematcher första säsongen. Och har varit en enorm defensiv (och även i övrigt) kugge i lagmaskinen Chicago. Laget som spelar som Krüger vill spela, snabbt men smart.

Så grattis Kryckan! Något ni kanske inte vet är att han hatar att bli fotad, lite symptomatisk för en kille som oftast håller låg profil i media men är riktigt rolig att prata med när man lärt känna honom lite.

Grattis också Niklas Hjalmarsson, Viktor Stålberg och Johnny Oduya, samt Chicagoscouten Mats Hallin, alla i Chicago och alla som fostrat killarna från att de ställde sig på ett par grillor och fram till nu.

(Johnny fotad på Hovet under en sommarträning för några år sedan. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIV)

Just Johnny Oduya är en fantastisk vinnare han med.

Jag minns en av de första intervjuerna med honom i DIF. Oduya har alltid gått sin egen väg, är lite egensinnig han med men väldigt snäll och rolig när han slipper bli intervjuad.

Han drog tidigt till USA och spelade juniorhockey, brorsan var känd som en hård spelare och Johnny såg ett tag ut att satsa mer på att vara slagskämpe än spelare då han drog på sig 146 utvisningsminuter på 44 matcher när han flyttat över till juniorligan.
Det blev 122 utvisningsminuter säsongen efter,  när han kom hem till moderklubben Hammarbby igen fick han ihop 162  utvisningsminuter på 38 allsvenska matcher säsongen 2002-2003.

När han tog klivet till DIF säsongen 2003-2004 fick han ihop hela 173 utvisningsminuter på 42 elitseriematcher men Oduya insåg sedan att det här håller inte.  Han började spela istället för att sitta i utvisningsbåset och  som en jämförelse kan man ta 10 utvisningsminuter den här säsongen på 48 NHL-matcher i Chicago.

Nuförtiden spelar han fysiskt, jobbar som en galärslav men tar inga onödiga utvisningar. Han har lärt sig använda sin energi och sin fysik på allra bästa sätt. Så här i efterhand är han nog glad att Devils kickade honom till Atlanta som säsongen 2011-2012 skickade honom till Winnipeg som i sin tur skickade honom vidare till Chicag.

Där används han på rätt sätt, där trivs han och där får han ut max av sitt backspel och det vill inte säga lite. Underbart.


Marcus Krüger har Huddinge som moderklubb, Johnny Oduya har Hammarby som moderklubb. Båda har spelat i DIF även om Marcus var där även som junior, Johnny kom in som senior. Hoppas båda fixar ett tillfälle för fans och kids att kika närmare på bucklan. Det (kikade) närmare gjorde jag på bucklan senast Detroit vann, den är mäktig. Ett minne för livet.

4 kommentarer:

Peter sa...

Kära Marie; vad har hänt?

För ett par år sedan var det du, bara du man sökte upp för att få färska lägesrapporter och intressanta intervjuer. Som SSK:are är man verkligen inte bortskämd med rapporter med sportchefen om läget, vad han söker och hur nära nyförvärv man är etc.
Ibland bjöds det också på rykten från din sida som sedan visade sig vara rätt.

Detta var som sagt två år sedan. Förra året blev det något mindre för att i år helt har försvunnit. Lite "SSK-silly" bjuds det fortfarande på ibland men då handlar det enbart om spelare som redan signat och kommentarer från Nygårds som hämtats från pressreleasen. Lite sådär mest pliktskyldigast känns det som.

Följer dig även på Twitter. Där verkat det främst gå ut på att RT insamlingar till olika Djurgårdsprojekt så att de kan värva ihop ett så bra lag som möjligt.
Tryckte du på RT för fansens lirare kampanjen för SSK förra säsongen?

Hoppas att sidan åter blir som tidigare. Du behövs fortfarande!

Med vänlig hälsning
Peter

Marie Hallman sa...

Hej Peter
Det som har hänt är att jag efter år av ständigt jobb, dygnet runt, året runt, har kommit till en punkt där det inte går att jobba TVÅ heltider samtidigt.

Bloggen startade som en bonus, något jag gjorde (som alltid gratis) utöver jobbet på City

När City gick i graven hade jag förhoppningar om att kunna leva på annonsintäkter från bloggen. Men det gick inte.

Därför har jag jobbat två heltider,och bara tagit ledigt någon ett par enstaka veckor per år.

Jag har jobbat ena heltiden (egentligen mer än jag får betalt för) på Viasat, Expressen, TT, Hockeylegends mfl

Utöver det har jag i flera år jobbat gratis med bloggen, även det på heltid. Att hålla sig ajour, att ringa och kolla upp saker (mycket jobb märks inte ens utåt), göra intervjuer, åka på matcher som jag har gjort alla dagar om året tar tid.

För att hinna har jag satt socialt liv och hälsa åt sidan. Nu går inte det längre.

När man inte sover mer än 3-4 timmar per natt för att man inte hinner med sina två heltider, när man somnar sittande samtidigt som man skriver på datorn, när man alltid tackar nej till vänners förslag, när hälsan blir lidande av att man försöker slå knut på sig själv då går det inte längre.

Jag har funderat på att lägga ner bloggen helt, men jag älskar hockey, jag älskar att skriva om hockey, göra tv om hockey, göra pod om hockey så jag kommer ha bloggen kvar. Men som det känns nu i lite ny form.

Exakt hur bloggen kommer bli framöver funderar jag på just nu. Men det måste funka med sömn o hälsa och det är även roligt för mig att tänka nytt och ändra lite.

Det finns dessutom många fler som skriver nu, som SSK överallt alltid och Uppdrag sport för att nämna några. De har också fler uppdrag än sina bloggar men de är också fyra fem personer som hjälps åt. Jag är ensam och till slut går det inte längre att hålla på som jag har gjort.

Vi får se vad jag gör av bloggen, men något måste ändras, därför ser bloggen annorlunda ut nu och kommer förmodligen även se annorlunda ut framöver. Just nu vet jag inte hur jag kommer jobba med betaljobb heller, hoppas fortsätta med tex Viasat men inget är klart där än Mycket hänger i luften, det enda jag vet är att jag vill vara lite ledig just nu. Ha semester som alla andra även om jag gärna skriver ett inlägg då och då under tiden.

Apropå DIF tweets, så ja jag twittrade även om fansens lirare. Jag skrev även om FL på bloggen men har INTE skrivit om DIF hjälpen här
och tyckte att jag åtminstone kunde ge några retweets.

Jag är glad och tackasm över alla som läst och läser bloggen men ibland sker förändringar. Om det gillas är jag glad, om det inte gillas så är det så. Då får det bli så.

med vänlig hälsning Marie

Peter sa...

Hej Marie!

Tack för att du tog dig tid att svara. Har nu full förståelse... Självklart kommer din hälsa först. Bra jobbat med tanke på hur din situation varit. Tråkigt dock då din intervjuteknik och ditt sätt att få fram svar från bla Nygårds är totalt överlägsen "de andra".

Trevlig sommar!
mvh
Peter

Conny sa...

Peter: Känns ändock som frågan känns fel ställd att undra varför hon skriver så mycket om DIF under en artikel om en enastående ung fd DIF spelare, som vinner sin första Stanley Cup redan 2:a säsongen i NHL...2 fd djurgårdspelare vinner SC, tror inte hon dissar SSK för det.

Marie: Du är den bästa sportjournalisten vi har i Sverige och jag vet att nästan alla som läser bloggen håller med. Överallt på andra ställer, olika forum, twitter, facebook osv läser man att "Marie är bäst. Rolig, smart o ypperligt proffsig"

Jag hoppas verkligen du kommer kunna behålla bloggen, självklart går din hälsa först och den ska du styra allt efter, men bloggen sprider så mycket glädje till folk och fä;)

Sist av allt, äntligen förstår jag varför Krüger alltid ser så jäkla sur o butter ut på bilder...Såg ett videoklipp när han inte visste han spelades in och det var en helt annan grabb. Så glad han såg ut! Log med hela ansiktet och kroppen, men alltid lika sur på bild;)
Minns när media fick "intervjuförbud" på Marcus av Hardy , då han kom upp till A-laget o inte klarade av media riktigt. Smart drag av Hardy, annars hade nog Marcus blivit riktigt mediaförstörd och spelet gått sämre. Ibland var han en smart liten räv, Hardy Nilsson.