Ström i SSK-klubban

Jag såg 1-5 matchen mot Tingsryd och ja…vad ska man säga som inte redan är sagt? Stunder av fint spel, bland annat i början och slutet av matchen blandas med ett enda stort ingenting. Eller så kanske man ska beskriva det som en enda stor röra.

För SSK spelar, som så många andra bottenlag, just nu ett spretigt spel där man aldrig sällan anfaller samlat, de långa anfallen är få, man börjar om och om och om igen.

När chanserna kommer så är det inte bara ström i klubban. Det är någon slags antistatisk kraft tagit över. Ni vet så där som när magneter stöter bort varandra så söker sig pucken bort från målet istället för att studsa in.

De gånger då spelet funkar – fram till avsluten – så får SSK ingen utdelning och utan utdelning inget självförtroende och utan självförtroende så blir allt så oerhört svårt på något vis. Det där som annars flyter på, det rusar nu emot.

Och defensivt åker SSK-spelarna ofta motströms. Det hinns inte med, koms lite, lite fel (och mer behövs inte), det är lite på mellis, det är lite för få som stör motståndarnas skyttar och framspelare. Det blir lite för enkelt att göra mål – och då ska man veta att Alexander Sahlin radade upp stora räddningar. Och då slutar matchen 1-5. Ja ni hajjar.

Jag såg att Fredric Weigel, i LT, sammanfattade matchen med orden ”Det känns som att det studsar deras väg, och vi slår inte passningarna på bladet. Forwards måste visa sig bättre och backarna måste slå bättre passningar. Vi sätter varann i skiten hela tiden”

Och Waltin är inne på samma spår i samma intervju med LT. Säger bland annat ”Det känns som att vi vinner tekningar och vinner pucken, men från ingenstans hamnar vi i underläge i alla fall”

Vad gör man åt det då? Jag tror inte det är spelmässigt som det brister, så dåligt är inte det här laget utan det finns kvalitet, det vet alla som sett dem spela även i medgång.

SSK:s kräftgång känns mer som den där klassiska, det sitter mellan öronen. Nu kan det ju svänga snabbt i hockey, även mentalt. Det är så lite som tippar vågen åt rätt håll. Laget måste på något vis hitta det där lilla, den där detaljen som gör att man inte jagar utan har initiativet och blir jagad istället…Och det är väl nu som det visar sig vilka som vill visa vägen. Blir spännande att följa.