(Marcus Davidsson - som var klart gladare än han ser ut här - efter 4-2 mot Växjö. Foto www.hockeymedmariehallman.se)
Det skiljer bara elva poäng mellan ettan Frölunda och tian
Rögle. DIF finns mitt i getingboet med sina 47 poäng (och två matcher färre
spelade än serieledarna, en match färre spelad än övriga).
Ska man lyckas koppla ett grepp i den här jämna säsongens
grundserie så gäller det att bryta mönster, att släppa loss, att göra det
oväntade. Alla lag kämpar med det där. Djurgården har ett brödrapar som vet hur
man gör. Kanske gav den här segern nog självförtroende att fortsätta så.
För när handbromsen släpptes gick det undan. Då bröts Växjös
fina boxplaysvit, Djurgårdens väntan på en ny trea och Jonathan Davidsson såg
så hemtam ut på Emil Bemströms position att man – som brorsan Marcus
konstaterar här i intervjun – kanske kan kalla det Jonte Davidssonpositionen
framöver?
Bröderna var en fantastisk fläkt i DIF förra säsongen men
har haft det tuffare nu. Det finns orsaker till det.
Jag och Marcus Davidsson pratade om just att kugga i, hitta
rätt i spelsystemet, att släppa loss, kvällens målsuccé, vad som hände när han
nitade sin egen brorsa så det flög en halv tand, nödvändiga felstudsar, hur man
dyrkar upp Växjös boxplay, om att bryta mönster och vikten av att göra det
oväntade med mera.
In och lyssna här:
Copyright ljud och bild: www.hockeymedmariehallman.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar