Tre förluster, tre vinster. Där
har ni AIK:s facit på inledningen av säsongen. Samtliga tre vinster har tagits
mot Smålandslag – i Småland. Verkar som att Gnaget gillar mörkret i skogen där
nere.
Nä skämt åsido men visst är det lite lustigt att det är just nio poäng efter bortamatcherna mot Kalmar, Tingsryd och Nybro som gör att AIK gått från att vara ett paniklag i botten av serien till ligga på en åtminstone anständigt 8e plats, endast 3 poäng från topp sex.
Men först en liten återblick.
Gnaget inledde säsongen med en
skärrad och vilsen 2–4-förlust mot SSK i premiären på Hovet. En match där SSK
ägde det mesta av spelet och AIK var bra sista sex minuterna typ.
Nu var de riktigt bra i de där sex
minuterna men det räcker ju inte mot ett topplag som SSK visat sig vara.
I match två var det bättre fart framåt men också slarv i byten och när AIK började närma sig ett bra spel kom en idiotutvisning för snack, boxplay och mål i arslet. Och 3–5 förlust med sig hem i bussen från Smidjegrav i Mora.
Så kom då Smålandsresa nummer
ett, match tre och även första vinsten och trepoängaren för säsongen. Jag
såg inte den matchen men enligt tränaren Markus Åkerblom var det kramp i de två
första perioderna, en kramp som släppte då arvingarna Rudslätt och Tärnström
gjorde två respektive ett mål.
Där trodde man (jag) ju att nu
kanske AIK har börjat att hitta rätt. Men hemma mot Björklöven var det allt
annat än bra – igen och Åkerblom levererade den pricksäkra analysen (i TV4
Play) att hans AIK var ”som ett rock´n rollband där alla spelar varsin låt”.
Han lyfte också fram att AIK spelade med en ängslan samt blev små mentalt både
fysiskt och psykiskt. Och jo tack det märktes på många av spelarna.
Men något hände där och då. För
sedan kom vinst nummer två i onsdags och tre i kväll (fredag). Givetvis på
turné i Småland mot först Tingsryd och under fredagskvällen Nybro.
Simon Åkerström gjorde i
onsdags sina två första mål i AIK-tröjan i onsdags, mot det lag han värvades
från (Tingsryd) och Oskar Magnusson som tillsammans med Christoffer Björk varit
två spelare som gått emot strömmen och gjort bra ifrån sig i samtliga matcher satte
punkt med sitt 3–1-mål.
Under fredagen gick det där rock´n
roll bandet mer i takt, spelade samma låt och hade fått en – tror jag –
blivande frontman i Scott Pooley som verkar ha artistkontrakt och anslöt
första nu efter en lång och ensam försäsong.
Han klev av planet, spelade fram
till 0–1 och längre fram i matchen för ett mål också men det var inget mål, det
var en ribbträff. Men ändå. Har Pooley så här mycket energi i buggarna efter en
lång flygresa över pölen så kanske det kan börja bli lite ljuvligare musik för
Gnaget fram över.
Jordan Bellerive som fram
tills nu varit en lite besvikelse – han är ju trots allt värvad som poänggjörare
– gjorde under fredagens match mot Nybro sitt första mål i AIK-tröjan. Kanske fick
även han en liten kick av att Pooley virvlade in och drog upp både tempot och
passningssäkerheten och – som det såg ut från sidan – även självförtroendet hos
sina lagkamrater.
Och apropå nordamerikaner. En
som (utöver Magnusson och Björk) har gjort ett gott intryck de första sex
matcherna är Gerry Fitzgerald. Han har gjort mål, assist (två mot Nybro bland
annat), haft fart på rören, hittat luckorna, skapat lägen, drivit på övriga.
Han har levererat.
Man ska ju veta att AIK hade ganska rejält manfall i de första matcherna på grund av sjukdom, artistkontrakt, barnafödsel, avstängning med mera och att laget har fyllts på allteftersom med spelare som väntas leda laget. Det är ingen ursäkt dock men väl en förklaring till den knackiga inledningen.
Till sist. Så blev det ju alltså en 2–0 seger för Gnaget borta mot Nybro under fredagskvällen och därmed
hållen nolla för Jonathan Stålberg. Han höll därmed sin första nolla i AIK, den
andra totalt i Hockeyallsvenskan då han höll nollan en gång i Kalmar förra säsongen
också. Den här kvällen blev det 32 tagna skott och stabilt spel.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar