(Jocke fotad vid ett tidigare tillfälle. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIVBILD)
Djurgården drog igång sin
fysträning under måndagen, men senaste nyförvärvet Jocke Eriksson var inte på
plats. Han kommer först när det är dags att gå på is.
–
Ja det blir så, dels så blev det här klart så sent och sedan har jag diverse
åtaganden som jag måste hinna göra först, konstaterar den nye Djurgårdscentern.
Men
tränar det gör han redan, på egen hand. Det har gått rykten om att Jocke
Eriksson varit och tränat med Djurgården i sommar men så har det inte alls
varit.
–
Nej, verkligen inte. Jag har bedrivit all min träning där jag bor och har kört
det mesta på det fristående gymet på Axa Sports Center, det som ligger i
Scaniarinken. Där har jag varit och tränat hela våren och sommaren.
Vad kör du då?
–
Det som man ska göra vid den här tiden, bygger upp kroppen så att den är redo
att klara den hårda träningen i augusti som kanske är den tuffaste tiden på
säsongen faktiskt. Man kommer från två, tre, fyra månader utan is, det är många
muskler som inte fått isträning på länge och så ska man gå på is direkt och
köra fullt. Då gäller det att man har tränat bra så att kroppen håller, så jag
försöker bygga upp kroppen så att jag är i så bra form som möjligt när vi
kliver på isen.
Att
han tränar själv är inga konstigheter heller. Det har han gjort ett antal av
sina 20 år som professionell hockeyspelare.
–
Ju äldre jag har blivit desto mer har jag fått lägga fokus på kondition, den
kommer inte lika lätt som när jag var yngre och sedan tränar jag extra på de
saker som har varit en svaghet i karriären – snabbheten, speeden – så jag
lägger mycket fokus på styrka, snabbhet och explosivitet.
Joakim
Eriksson har spelat i både Djurgården och SSK tidigare – att det blev DIF vid
återkomsten vid Sverige var dock inget svårt val.
–
Nej, för det var inget val, det fanns inget val att göra där. Valet stod mellan
ett antal klubbar i Finland och i Sverige var det bara Djurgården som visade
intresse. Så jag valde mellan Finland och Djurgården.
Jasså, det har funnits uppgifter om
att du och SSK fört diskussioner?
–
Men så var det inte. Det går så många rykten och eftersom min syster är gift
med Per (Nygårds sportchef i SSK) och min bror tränar juniorerna där tror alla
att vi pratar kontrakt när vi träffas men så är det inte. Vi pratar inte om mig
eller om min hockey. Så de uppgifterna stämmer inte överhuvudtaget.
Du har inte ens fått frågan?
–
Nej, senast jag pratade med SSK om mig eller min framtid var för två år sedan. Det har inte varit
intresse eller några frågor från SSK om mig eller min framtid överhuvudtaget
sedan dess. De val jag hade rörde sig dels om tre klubbar i finska högsta ligan
(SM-liiga), sedan visade Challe (Berglund, sportchef DIF), tidigt intresse för
mig. Det är det jag har haft att välja mellan och tagit ställning till.
Varför tog det sån tid att bestämma
sig då?
–
För att det tar tid att bli färdig. På våren tog det en stund innan jag
bestämde mig för att spela vidare, sedan tog det tid att känna efter om jag ville
bo i Finland ett år till eller om vi skulle flytta hem, sedan tog det ett tag
för mig och Challe att prata oss samman.
Joakim
Eriksson har förflutet i Djurgården också, han spelade fyra säsonger här i
början av sin karriär och har tagit två SM-guld med klubben. Men
det är bara Timmy Pettersson och Micke Holmqvist som han spelat ihop med och då
i andra klubbar, i SSK respektive Linköping.
–
Så jag känner inga andra så, men jag känner de vid namn så klart.
Den här välkända kärnan med
Ottosson, Ölvestad, Eklund, Bremberg med flera är borta nu. Du blir både den
gamla men samtidigt nya spelaren, känns det konstigt?
–
Nja, det känns som en utmaning. Jag hade samma sits under de här två senaste
åren i Finland. När jag kom till Espoo för två år sedan hade vi ett väldigt ungt
lag. En amerikan var två år yngre än mig, vi två var nästan tio år äldre än
övriga laget. Då fick jag fokusera dels på att spela bra men även på att ta en
papparoll på en annan nivå och på ett större allvar än jag har gjort tidigare i
min karriär. Det var väldigt kul, utmanande och gick bra, säger Jocke Eriksson
och fortsätter:
–
När jag kom till IFK Helsingfors var det samma sak där även om vi var några
fler som var äldre. Jag fick ha en liten papparoll även där, det är en extra
krydda i ens hockeykarriär att dels tävla med de yngre och visa sin duglighet
samtidigt som man hjälper dem. Jag hade förmånen att spela med såna som Challe
Berglund och Micke Johansson när de var i slutet av in karriär och jag och
Niklas Kronwall med fler var i början av våra. Det var en fantastisk förmån,
och det var det även i SSK när jag hade förmånen att spela med Anders
Eldebrink. Det har hjälpt mig och format mig i hur jag har spelat i min
karriär. Man vill bidra, både med att spela bra och att hjälpa de yngre också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar