Jonas Almtorp: " Nu känns det som att jag klarar av vad som helst"

Ni minns kanske att SSK:s fystränare Walter Skeppar förvarnade om att Södertälje skulle få köra en riktig rackarrysare i dag, onsdag. Nämligen en tuff hinderbana i Ragnhildsborgsbacken i Södertälje.

Och det gjorde man, bäst tid av alla – inte helt oväntat – Jonas Almtorp som beskriver banan så här:

– Det var tufft men en bra bana med allt möjligt – simning, traktordäck som Walter hade lagt ut och någon sandbacke. Det var en tuff bana men en skön genomkörare.

Simningen skedde i vattnet som går genom Södertälje, fast inte inne i centrum då utan ute vid Ragnhildsborgsbacken.

– Vi simmade bara några meter ut i vattnet och så bort en bit. Vi simmade inte över eller så utan bara en bit längs kanten.

Varmt och skönt eller?

– Ja, he, he, det var skönt! Man var så svettig och trött när man kom dit, för det låg mitt i banan, så det var bara skönt.

Och sedan vidare – dyngsura efter klädsimmet?

– Ja, med dyblöta dojor men de flesta hade tajts och bar överkropp förutom skorna så det var inte så farligt.

Walter Skeppar trodde att traktordäcken skulle vara värst men det var de inte. Inte för Almtorp som tyckte att sandbacken som spelarna skulle kuta uppför efter däcken var värre:

– Ja, backen där som vi rushade uppför var värst. Men det kanske var för att man körde den precis efter traktordäcken, konstaterar Almtorp.

Robban Carlsson har ju, enligt ögonvittnen, en av de allra bäst vältränade kropparna i laget. Enligt Skeppar är ju Almtorp i paritet med Robban när det gäller att vara allra bäst tränad så jag undrade förstår om duon ägde resten?

– Ha, ha, nä jag vet inte. Walter sa att jag hade bäst varvtid så det var väl bra men det kändes så klart inte bra alls. Det var ju smärta hela vägen och jag har ingen uppfattning alls om hur det var jämfört med den andra. Jag vet bara att han tog tid och sa till mig att jag hade bäst totaltid.

Stort!

– Ja, he, he det var stort, ha, ha, skrattar Almtorp som inte hade koll alls på vem som hade det kämpigast då spelarna inte fick veta de andras tider. Och han tycker att:

– De andra såg bra ut. Det är många som ser starka ut. Det är många som har kört hårt och ser väldigt bra ut. Men som du sa, Robban ser ju bra ut… men det är många som är i bra form.

Skeppar sa häromdagen att det är väldigt bra moral i laget. Stämmer det?

– Ja, det håller jag med om. De yngre grabbarna har visat jävligt bra inställning. De kör hårt varje dag och det ska de göra tycker jag. Och de kör på och höjer verkligen moralen. Det är generellt bra inställning på grabbarna i laget, även de som kommit in som nya nu.

Känner du flåset i nacken?

– Jamen ju äldre man blir desto hårdare känner man flåset! Å andra sidan är man alltid tvungen att köra hårt, oavsett ålder och det ska man göra.

På fredag är det dags för en än så länge hemlig lagaktivitet för att svetsa samman laget.

Förra året fick spelarna fira sig ner längs en höööög husvägg.

Ingen hit för höjdrädde Almtorp men i år tar han vad som helst:

– Ja, jag blev ju tvungen att göra en bakåtvolt från sjuan på Eriksdalsbadet på min svensexa. Jag landade på fötterna men jag är så höjdrädd så efter det så… nu känns det som att jag klarar av vad som helst.

Åh fy fan??

– Ja, jag fick veta när vi kom dit vad det handlade om. Det var bara att gå upp och köra.

Men att du vågade, fast du inte gjort en enda volt i ditt liv?

– Jo men jag kände mig tvungen, ha, ha. Fast det var kul efteråt.

Hur lång tid tog det innan du vågade kasta dig ut luften?

– Ingen aning. Jag tappade tidsuppfattningen. Instruktören som var med sa att han aldrig hade sett någon skaka så mycket som jag gjorde på vägen upp, ha, ha. Det var lite halvjobbigt att gå upp för stegen. Men det var skönt efteråt, verkligen kul faktiskt, he, he.

Efter bakåtvolten fick Almtorp se sin eleganta luftfärd. För självklart hade polarna haft videokameran framme.

– Det var en instruktör där som berättade vad jag skulle göra men jag kan inte säga att jag hade kontroll direkt, ha, ha, ha. Men det såg ganska bra ut, såg bättre ut än det kändes, he, he.

Köttbulle baklänges?

– Ja, köttbulle bakåt och sedan sträckte jag ut och landade på fötterna.

Tur att det inte blev ryggplask då?

– Ja, jo det tänkte jag på efteråt, ha, ha, ha. Men det gick ju bra så nu räds jag ingenting något mer!!

Copyright:www.hockeymedmariehallman.se

(Ett litet ps är på sin plats här. Flera av kompisarna på svensexan var ogifta. En gruvlig ”hämnd” lär vänta. Bara så att de vet…)