"Man kan inte komma mycket längre bort från en SHL-plats än vi är just nu."

(Mattias Norström. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Alla visste det. Alla kände det. Nu är det över. Efter ännu en förlust, efter ännu en match där det visade sig att AIK bara inte kan göra mål, bara inte kan vinna två treor på rad den här säsongen ekade tomheten öronbedövande i både ögon, kroppsspråk och kommentarer.

Det är visserligen fem poäng upp och nio pinnar kvar att spela om. Men att såväl DIF som Malmö och Rögle ska förlora samtliga tre matcher som är kvar medan AIK tar tre raka – något man inte klarat en enda gång på hela säsongen – är osannolikt. Tyvärr. AIK är inte officiellt ur SHL än men så gott som alla som var där på Hovet efter förlusten mot Malmö kände att nu är det kört.

Jag tog ett snack med Mattias Norström som hade en tjock klump i halsen, det hördes att rösten inte bar riktigt alla gånger och den sorg och smärta som syntes i ögonen önskar man ju inte att någon ska behöva ha. Det må vara ”bara” idrott men ibland är det mer än så.

Här är snacket efter matchen med Notan, som till att börja med svarade på säsongen om vad han tänkte spontant där och då:

– Vi visste när vi åkte till Malmö att vi hade fyra matcher som vi bara måste vinna. Vi vann den men igen – i mina ögon – så stod säsongen och hängde på kvällens match. Det var bara en måstevinst för oss för att ha möjlighet att behålla vår plats i SHL så nu känns det så extremt långt. Det är inte matematiskt borta än men man kan inte komma mycket längre bort från en SHL-plats än vi är just nu.

Hade ni vunnit hade ni varit med i racet, nu är ni så gott som ute. Vad är skillnaden mellan spelet ni har mot Malmö borta och här?

– Vi har ju pratat hela tiden att vi vill sätta press på motståndarna för att skapa vår offensiv, utifrån pressen. Det har ju varit en fråga inte bara under den här kvalserien utan under hela säsongen för AIK, problemet att göra mål och framför allt, att ta första målet i matcherna. Så det hade vi satt som prioritet att vi – nästan så att vi är beredda… - vi gav de fria tyglar i just den pressen. Men den pressen får vi inte till i dag, tycker jag. Vi hade inte den energin och den starten som vi hade i Malmö i torsdags.

Man skulle ju kunna tro att ni skulle få extra energi av den segern, vad är det som gör att ni inte får den energin med er hem?

– Ja det är det svåra för ett lag som har kommit från en lång säsong där det, tyvärr, har blivit en vana att förlora. Hur använder man de här segrarna när det är så långt emellan, alltså till at det blir energibyggande och inte blir en lättnad. Det är väldigt stor skillnad mellan det där. När man vinner en match kan det ibland bli en väldig lättnad – man känner att nu släpper pressen för stunden – och då att man har svårt att ladda om och ladda om fokus, säger Mattias Norström och fortsätter:

– Lag som förlorar mycket har ofta höga toppar och djupa dalar och ett tecken på ett vinnande lag är att du har en väldigt, väldigt hög lägstanivå – att du inte kommer ner i de här dalarna. Och då pratar jag inte bara spelmässigt utan jag pratar den mentala inställningen hos individerna, att man inte blir för glad efter en vinst och inte för nedtryckt i skorna efter förluster.

Jag vet inte hur det kändes för dig, men från sidan sett var det – framför allt i andra så man kände att man vill pitcha upp farten. Det var nästan så att frustrationen lyste från båda lagen?

– Ja och för oss rent speltekniskt, är medicinen på det att vi förenklar spelet. Att vi plötsligt har en taktik som vi inte följde i andraperioden, i hur vi ska vinna puck, just för att tvinga oss själva att åka skridskor…

Vad hade ni för taktik menar du?

– Nämen taktiken var – framför allt mot Malmö – att när vi kommer upp i anfall så är det inte att leta ett långt pass till en kille högt upp utan det är ett måste att komma upp med minst tre man i ett anfall så att vi kan – oavsett om vi kan åka in pucken i zonen eller få ner den mot deras backar. Att det alltid finns ett energibygge i den skridskoåkningen. När man kommer upp som press med en trea, antingen är det att man jagar för att få tillbaka puck, eller att man skapar ett anfall. Men idag blev vi alldeles för ensamma.

Ändå har ni ju mycket chanser, speciellt i tredje där ni har bättre fart också. Men det går ju bara inte att få in pucken, eller ens att sikta innanför målramen på något vis?

– Nej och det har ju varit så i – det är väl fjärde eller femte matchen rad – där vi vinner framför allt när man räknar chanser och när man räknar skott men samtidigt så vinner man inga matcher på varken chanser eller skott. Utan det är ju en effektivitet där vi förmodligen, när det gäller just effektiviteten, ligger i botten i kvalserien tyvärr.

Vad känner du nu, om ni åker ut nu då, för det är ju som du säger så nära man kan komma nu. Vad händer då med AIK nu?

– Oj, det… när jag tog på mig den här rollen som tränare så släppte jag fokus det andra. Det har bara varit fokus dag för dag, timme för timme på det här laget. Att ge de här killarna möjlighet att blicka framåt i möjligheterna så att, nu är det helt enkelt så att vi har en uppgift och ett ansvar i att spela klart den här Kvalserien. Sedan kommer det finnas både tid och utrymme att utvärdera och analysera var står AIK hockey så att rent spontant kan jag säga att – när det gäller närmsta framtiden – så när man åker ur SHL, eller en division och halkar ner så är ljusglimtarna inte särskilt många. Men innan jag ger ett mer korrekt och rakare svar på din fråga så måste vi sätta oss (i sportkommittén, styrelsen mm Maries anm) och få papprena på bordet och se det här är konsekvenserna av att vi åker ur.

Kan du med den bakgrundskunskap som du har (från styrelsen och sportkommittén) säga om ni överlever ekonomiskt?

– Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att svara ja eller nej på den frågan just nu