(Ingen Robin Press med i lagppställningen i dag heller. Bilden är från en annan match. FOTO Johan Sahlén, arkiv)
Kul för DIF med vinst i tisdags… men
på torsdagen var det återigen torsk på menyn. Och än värre faktiskt, den tredje gången på de fem senaste matcherna
som DIF nollas framåt.
Tre
av fem!! Minns ni? Om inte kommer raden här:
27
oktober: Rögle hemma, förlust 0-4. Skotten vinns dock av DIF med 33-21.
((10
november: Frölunda hemma, vinst 4-3. Skotten vinns av DIF med 34-29))
12
november: Brynäs borta, förlust 0-4. DIF skjuter minst 25-32.
15
november: Skellefteå hemma, vinst 4-2. DIF vinner skotten knappt med 29-27
17
november: Örebro borta, förlust 0-3. Trots
att DIF landar på mer än dubbelt så många skott: 37-14
Alltså.
Hur ska man bli klok på det här.
Antingen
nollade framåt eller vinner med 4-någonting. Att Djurgården skjuter mycket, det
ser ni (medundantag av Brynäsmatchen) men det spelar ju ingen roll för hur det
går i DIF:s fall. Som det verkar. På torsdagen fick Julius Hudacek och Örebro jubla över vinst och en hållen nolla. Inte för att det avspeglade lagens insatser i matchen men så blev resultatet.
Men
det är å andra sidan lite typiskt DIF den här säsongen. Det går inte att sätta
fingret riktigt på spelet. Eller hitta svaret på varför man nollas så här. Det finns talanger, det finns potential, det
finns bra spelare. Men det finns också en inkonsekvens i spelet, i resultaten,
det är den här berg och dalbanan – inte bara från match till match utan även i
matcherna som Djurgården dragits med i några år och fortsätter dras med som ständigt bjuder in till nya åkturer.
Jag
har ingen som helst aning om varför det blir så. Kan bara konstatera att berg
och dalbanefärden går vidare.
Robert
Ohlsson och de nya sportcheferna har ju jätteambitiösa mål och tankar om att
utveckla spelet och förhoppningsvis landar det inom inte allt för långt tid på
en stabil nivå. Vore ju kul med en hög, stabil nivå men just nu känns det som
att stabil vore trevligt åtminstone.
Kan
inte vara lätt att hålla på Djurgården den här säsongen. Heller…
XXXX
DIF
ligger hur som helst kvar under kvalstrecket. Näst sist med bara Leksand efter
sig. Dock, ska sägas, med bara en poäng upp till Rögle ovanför strecket och med
en match färre spelad än elvan Örebro .
Vem
som sköt flest skott i torsdagens match? Calle Ridderwall – noterades i alla
fall officiellt för sju stycken. Jeff Tambellini noterades för fem. Ingen
träffade mål men Ridderwall hade ändå ett par lägen och jag gillar hur han
kliver fram och försöker allt han kan att visa vägen.
XXXX
Markus
Ljungh kämpar också på. Får massor med förtroende från tränarna och noterades här
för en istid om nitton minuter och tio sekunder. Glödhet får vi väl säga då.
XXXX
Kallt
värre är det för Robin Press och Mikko Kousa.
Press har inte varit ombytt i de sex senaste matcherna. Spelade bara
4.16 i en match mot LHC borta den 22 oktober och endast 3.07 mot Linköping
dagen före, dvs 21 okt.
Det
verkar vara frysboxen och inte skada på Press som gäller. Oerhört trist i så
fall. Det känns som att han aldrig har fått komma in i det riktigt. Synd som
fan då han är en offensiv spelskicklig back. Jo han har det i sig. Men det har inte
funkat här och så kan jag väl känna att ha inte fått något större förtroende
att luta sig emot heller.
Finländaren
Mikko Kousa har inte heller funnits med i laguppställningen under de tre senate
matcherna. Här snackas det om att DIF hoppas någon ska överta kontraktet. Och
han spelade trots allt innan han blev bänkad. Nu var han enligt uppgifter i
media inte ens på läktaren.
Känns
ju ännu värre dock med Press som behöver spela igång lite självförtroende. Lån
kanske?! OBS BARA MIN SPEKULATION NU, jag har inte hört något om lån men undrar
själv, varför inte? Vad säger Almtuna? Med Ragge Markusson och Niklas Eriksson
i spetsen? Press är ju dessutom från Uppsala liksom Almtuna…Vet inte vad han
själv säger om en ulåning heller men är -väl? Bättre än att inte ens få byta m.
XXXX
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar