(När allt bara rasar och man bara... vad i helvete hände? Foto Jesper Zerman)
Leda
med 5-0 efter 1.48 av andra. Och så förlora i sudden med 5-6?! Är det ens
möjligt? Ja uppenbarligen. Det är nu det är make or brake för AIK.
Förlora
kan alla lag göra. Det här var mer en kollektiv mental kollaps av den värsta sorten. En käftsmäll
på fansen men också för laget på isen. Tro inte annat.
I
det läget är det make or brake som gäller. Ta förlusten på rätt sätt och
använda den som tändvätska till allra sista skridskoskäret i vår. Eller så
försöker man förtränga den i hopp om att den inte kommer sitta där och skava
som ett litet grus i dojan. Vilket den
kommer göra tills den är hanterad på rätt sätt.
Hur
knäppt det än kan låta så kan en sån här förlust vara den hästspark i arslet
som AIK behöver. AIK har ju haft en lite suddig säsong på så vis att det är
svårt att sätta fingret på vad som gäller. Bra ibland. Risigt ibland. Inget märklig i det i och för sig men det är
svårt att hitta den där röda raka tråden i agerandet på isen.
Det
är lite för många berg och dalar om vartannat för att det ska kännas bra. Men också riktigt fint spel ibland så att det
inte kan kännas helt dåligt heller. Lite suddigt som sagt.
Med
risk för att låta flummig själv skulle jag vilja se AIK torka dimman av linsen.
Ta ett omtag – på riktigt. Torka ångan från spegeln – vad vill och kan just jag
som spelare? Vad vill och kan just AIK prestera som lag? Och sedan gå från ord
och tanke till handling i varje träningspass, i varje fyspass, i varje byte, i
varje taktiksnack. Hitta ett fokus och hålla fast vid det.
Jag
tror det är fullt möjligt för AIK att ta sig upp till kvalet. Kanske till och med till SHL. Hockey är ju
underbart (om även ibland smärtsamt) ologiskt så till vida att det är ett
mentalt spel och det lag som har den största mentala styrkan när det gäller
vinner även om inget talat för det innan.
Men
ska det ens bli möjligt att slåss om det för AIK måste Gnaget ut ur dimman och
det snarast. Förluster kommer alltid och det är till och med mänskligt att
falla ihop mentalt som AIK gjorde mot Almtuna. Visst är det så. Men just de här käftsmällarna, de tyngsta
förlusterna och hur man kommer ur smällarna definierar ett lag.
Förtränga
och köra lite happy go lucky och hoppas att det bara var ett hack i skivan?
Igen, för alldeles för många gånger? Eller bestämma sig. Ända in i hjärtat för
att aldrig mer. Hitta fokus. Ett man kan hålla fast och fästa blicken vid de
gånger det gungar till i en match eller två. Istället för att fladdra med
blicken och hoppas att någon annan tar tag i det. För det kommer någon annan
aldrig att göra. Någon annan kan inte ens göra det. Det kan bara var och en
själv göra.
Valet
är fritt. Det blir intressant och spännande att se hur AIK hanterar detta.
XXX
Vill
trots raset ge en eloge till Jesper Frödén! Soloåkte in första målet och
pricksköt från sin pp-position in 4-0. Och är det någon som är förbannad och
kommer driva på för en förändring så är det han! Det behövs.
XXX
Minns
ni AIK:s kollaps mot HV71 i oktober 2011? Då AIK ledde med 7-2 men förlorade
efter straffar med 8-7 efter ett liknande ras? Kan tänka mig att de som håller
på AIK förträngt den käftsmällen. Men om det är någon tröst så reste sig AIK
den gången, slutade sjua i serien och gick till semifinal där man sedan pressade
Skellefteå till en sjunde och avgörande match.
Hockey
är och kommer aldrig bli logiskt. Så är det bara.
XXX
AIK
kunde faktiskt ha lett med 8-0 inför andra perioden. Så bra spelade man i
första. Sedan blev det kollektivt mentalt tvärnit ju.
Max
Lindholm var en av dem som var allra närmast att (utöver det mål han gjorde)
öka på målskörden rejält. Hade en puck i insidan av stolpen som sedan gled
längs mållinjen och ut. Är ofta där framme och nosar utan att få den utdelning
han förtjänar.
Nu blev det ”bara” ett mål – det som gav AIK 5-0, men någon gång
kommer det släppa rejält för Max. Och
den ”någon gång”en kommer närmare. Känns i alla fall så.
XXX
Apropå
talanger så hade AIK en femtonåring som extraforward på bänken mot Almtuna.
Nils Höglander heter han och är född uppe i Västerbotten. Har Malå som
moderklubb, är även fostrad i Clemensnäs, Timrå och AIK J18/J20.
Har
– trots att han alltså är FEMTON år – spelat tio matcher med U17-landslaget i
höst. Känns som en man skulle vilja få se komma in med fria tyglar och bara
öööösa järnet. Utan press och med endast glädje. Kanske svårt nu när AIK ligger
på nedre halvan men ändå!
XXX
AIK
- ALMTUNA 6-5 efter förlängning (4-0, 1-1,
0-5)
MATCHEN: Galen.
Och sjukt målrik. Räcker så.
MÅLVAKTERNA:
Gasper Kroselj, AIK 79,31 % samt Jonas
Johansson, Almtuna 70 % och George
Sörensen, Almtuna 93,10 %.
PUBLIK: 3 134 sålda biljetter
DOMARE: Filip Sandstedt.
BÄST I AIK
MMM Jesper Frödén, f
MM Anders Eriksson, f
M
Joakim Thelin, f
BÄST I ALMTUNA: Daniel Ljunggren, f, Sebastian Hartman, f och
George Sörensen, mv
MÅLEN
FÖRSTA PERIODEN
1-0
(01.57) Jesper Frödén (Jonas Almtorp, Anders Eriksson)
2-0
(08.30) Stefan Johansson (utan assist)
3-0
(08.47) Jens Hellgren (Max Lindholm, Daniel Olsson Trkulja)
4-0
(19.18) Jesper Frödén (Stefan Johansson, Anders Eriksson) Spel 5 mot 4
ANDRA PERIODEN
5-0
(01.48) Max Lindholm (Joakim Thelin, Daniel Olsson-Trkulja)
5-1
(14.54) Daniel Ljunggren (utan assist)
TREDJE
PERIODEN
5-2 (09.05) Wilhelm Westlund (William Quist, Linus
Sandin)
5-3
(11.04) William Quist (Mathias Trettenes, Wilhelm Westlund) Spel 5 mot 4
5-4
(12.08) Sebastian Hartman (Daniel Ljunggren)
5-5
(17.51) Victor Rollin-Carlsson (Erik Santesson)
FÖRLÄNGNING
5-6
(04.41) Sebastian Hartman (Ludwig Blomstrand)
SKOTTEN I MATCHEN: 39-29 (14-6, 11-11, 8-11, 6-1)
Citatet:
” Vi fick energi när vi gjorde 2–5-målet och man ska inte säga
att vi trodde på det då, men kort därefter fick vi 3–5 och helt plötsligt var
vi med. Vid 4–5 kände vi att vi skulle vända.”
(Almtunas segerskytt Sebastian
Hartman förklarar kaosvändningen för UNT.se)
Fler fina foton från matchen av Jesper Zerman hittar ni HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar