(Michael Holmqvist fotad när han senast var i klubben. Nu är han tillbaka. FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIV)
Brorsan drar till Köln. Men det
blir en Holmqvist i Djurgården ändå. Storebror Michael är klar för spel nästa
säsong i DIF:
–
Djurgården är min moderklubb. Det var lite tråkigt när jag fick lämna senast
(våren 2010) men det känns kul att få chansen att komma tillbaka igen, säger
den nygamla Djurgårdsforwarden.
För
två år sedan sa DIF tack och hej, Michael drog då till Linköping och där har
han sedan varit i två år. Men han kände av ryggen redan första säsongen,
opererade sig i somras för diskbråck och spelade sedan den här vintern efter en
minst sagt snabb rehab.
Det
blev lite tokigt då men ryggen ska inte vara något problem nu:
–
Nä, om jag får en bra sommar och får träna fullt ut och lägga en bra grund så
ska den inte vara något problem alls. Jag har ju spelat nästan hela den senaste
säsongen utan större krämpor. Problemet i vintras var att jag inte fick träna
upp någon grundstyrka. Att jag saknade den. Det var svårt att komma direkt från
en operation och rätt in i matcherna utan i princip ingen fysträning alls. Det
fick mig att förstå att det är ganska viktigt med sommarträningen.
Ett litet wake up-call när det
gäller fysen då?
–
Ja, lite extra mycket så ja, ha, ha.
Är det någon risk att diskbråcket
stör igen?
–
Nej, jag tycker som sagt att ryggen varit bra, problemet var att jag inte hann
med sommarträningen, så ryggen har känts helt okej.
Varför blev det Djurgården nu då?
–
Vi kände att det blir inget mer i Linköping och eftersom Djurgården är min
moderklubb så kom självklart DIF upp i huvudet. Sedan förstår jag ju att efter
den säsong som jag har haft i Linköping så är jag inte så jättehet på
elitseriemarknaden, och när Djurgården nu åkte ner så kände jag att det kanske
fanns en chans att ta en plats i laget. Och det fanns det! Så det känns kul och
inspirerande att få hjälpa Djurgården och kul att få komma tillbaka själv som
spelare i klubben. Nu får jag en bra sommarträning och kan göra något bra av det.
Varför känns Hockeyallsvenskan
okej?
–
För att jag ser det mer som en utmaning och så just för att det är Djurgården.
Jag hade inte flyttat till något annat allsvenskt lag. Det hade jag inte gjort
men det här känns som en jäkla utmaning och så just för att det är Djurgården
då.
Du fick ju inte vara kvar senast,
gjorde det att det fanns några tveksamheter från din sida?
–
Nej jag har aldrig haft något emot Djurgården. Och inte efter det heller. Alla
har alltid varit justa mot mig, så jag har inte haft något emot klubben. Men så
är det ibland, ibland funkar det inte, så är det i den här världen. Och man tar
det inte personligt, det kan man inte göra. Det var ju inte personligt från min
sida heller.
Nu drar ju lillebror till Köln.
Tankar kring det?
–
Nä men han har ju fortfarande chansen att komma ut i Europa och testa hur det
är där och så hade han det rätt tufft förra året, så han tog väl den chansen
nu, säger Michael Holmqvist.
Han
är – liksom Fimpen Eklund, Jimmie Ölvestad och Henrik Eriksson – övertygad om
att det blir till att kämpa hårt nu i Hockeyallsvenskan för Djurgården:
–
Ja jag tror inte att det blir lätt i alla fall. Jag tror att det kommer vara
många bra lag vi får möta där. Hockeyn är bred i Sverige och det blir inte
lätt, det är bara att ge allt.
På något sätt tyckte jag många i
laget inte fattade att lagen i kvalserien var så bra som de var, förrän DIF
stod där och fick stryk?
–
Nja, jag vet inte. Jag tror att den största skillnaden mellan Djurgården och Timrå
i kvalserien var att Timrå var förberedda i tre månader på spel där, de visste
att de skulle spela där. För Djurgården var det ju antingen de eller Linköping
och Djurgården åkte ner efter sista matchen. Det blev en chock tror jag och svårt
att ladda om till en serie där alla tokkör. Det var nog mer det som var
problemet. Alla visste nog att de skulle möta bra lag men kanske blev rädslan
för mycket mentalt samtidigt som Timrå hann ställa om.
Men det är nog viktigt, tror jag,
att man är medveten om att surfa tillbaka går inte, det kommer bli slitigt?
–
Ja verkligen. Det kommer nog vara jättetuffa matcher och Djurgården är ju
Sveriges största förening, bäst genom alla tider, så det är klart att alla
kommer vilja slå Djurgården. Det kommer bli extra tufft för oss, det gäller att
vi är förberedda men det är ju bara kul om det blir tuffa matcher.
Som det ser ut när du och jag
pratar vid så har DIF bara fem, sex spelare klara?! Är inte det oroväckande?
–
Nej, jag ville till Djurgården och sedan vet jag att de (lagledningen) kommer
att göra ett bra jobb med att få ihop ett slagkraftigt lag så jag är inte
orolig för det, avslutar Michael Holmqvist.
*** Mer silly season... DIF:
Under
tisdagen blev det även officiellt att John Norman drar till Kärpät där han får
bli lagkompis med Oscar Eklund igen.
4 kommentarer:
Nja, känns väl så där va? Men det är klart, det är allsvenskan och där kanske han håller?
Borde inte DIF satsa på unga hungriga killar istället för såna här over the hill snubbar?
Välkommen Honk!
Angående att det bör satsas på unga killar också så är jag helt övertygad om att det kommer komma 18-22 åringar både från J20 och utifrån. Annat vore ju absurt.
Ser fram emot säsongen! Kämpa DIF!
Erkki: behövs väl både unga och gamla för att få en bra mix, enbart unga håller inte.
anonym: ja det lär plockas upp en del kids men det går ju inte att bara köra på dem.
Jo, och det är ju för tidigt att säga hur den slutgiltiga truppen ser ut och det behövs som du säger både och. Men de äldre måste vara riktiga karaktärsspelare som "kommer till jobbet varje dag", oavsett om det är AIK eller Karlskrona som står för motståndet. Vet inte om Holmqvist är det, tror inte att t.ex Linkan är det.
Skicka en kommentar