" Istället för att gå ut, vara nervös och ha för mycket respekt så bara kör jag."

(Mikael Backlund.  FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Calgaryforwarden Mikael Backlund har gjort sin bästa säsong hittills i NHL. Nu vill han fortsätta den resan i Tre Kronor. I höstas hittat han vägen framåt som får alla bitar att falla på plats.  

– Jag försöker bara slappna av, inte tänka så mycket och inte ha så mycket respekt. Förr om åren kanske jag hade för mycket respekt för de stora stjärnorna. I år tänkte jag att jag skulle vara bättre än dem i varje match, berättar Backlund.

Och tar ett exempel:

– Vi mötte Crosby och jag fick spela mot honom i varje byte i två matcher. Det var riktigt kul och jag försökte bara vara bättre än honom så, vem jag än spelar mot – om det är Jonathan Toews eller Anze Kopitar, så går jag in med tanken att jag alltid ska vara bättre än dem. I stället för att gå ut, vara nervös och ha för mycket respekt så bara kör jag.

Har du åkt och titta på dem innan eller?

– Nej inte åkt och tittat så, ha, ha. Men det är ju världsstjärnor så man har ju funderat lite men nu så bara släpper jag loss och kör. Funderar inte så mycket utan jag har bara släppt loss och kört.

Är det så enkelt?

– Ja faktiskt. Det var en match i slutet på november, när jag började spela bättre – och kände att så här kan jag ju spela. Varför har jag inte gjort det innan liksom? Det var så här bara! Sedan vart det bättre och bättre under hela säsongen – det vara bara en känsla jag fick i kroppen att så här kan jag ju lira. Varför har jag inte gjort det innan?

Man hittar den där koden för hur det ska vara?

– Ja precis plus att (personlige tränaren) Mats Emanuelsson har gett mig några tips på hur jag ska tänka för att kunna gå ut och bara köra. Det har funkat för mig, säger Mikael Backlund.

Och det syntes med all önskvärd tydlighet mot Tjeckien. Visst, det blev 2-3 förlust för Tre Kronor, det var stundtals öppna landskap framför Anders Nilsson i det svenska målet men Backlund stod ut – på ett positivt sätt.

Han har alltid spelat men stor energi men nu syns en tydlig bestämdhet i spelet – trots att han får spela ytter istället för center som han är van vid och trots endast tre träningar med det här gänget, på stor is. Mikael Backlund tar för sig på ett självklart sätt, känns bara sådär given på isen. Mot Tjeckien gjorde han dessutom 1-1 (plockade upp en retur på Joakim Lindströms skott) samt spelade fram pucken vid 2-2, där han även skymde bra tillsammans med Jimmie Ericsson.

 – Det är skönt att få stänka dit den direkt, det tycker alla spelare. Det är alltid skönt att få släppa på axlarna och få vara inblandad i att få in puckarna. Det var skönt att pp funkar också, säger han med ett stort leende efter matchen.

Men är också lite självkritisk. Det blev trots allt förlust i första matchen av Oddset Hockey Games.

– Tjeckien var lite mer effektiva än oss. Det positiva är väl samtidigt att skapar man chanser så kommer målen till slut och som tur var så var det inga VM-poäng som vi förlorade idag. Så det får bli lite mer skärpa när de kommer vid kontringar och sånt där i VM. Vi visste om det innan matchen också, hur de spelar, det är inte bra att man släpper luckor till dem sådär, säger Calgaryforwarden.

 Det är ett tag sedan Mikael Backlund spelade i VM, tre år sedan närmare bestämt. Det blev VM- silver den gången, i Kosice och Bratislava. Då – var han en av de nya kidsen i laget. Nu – förväntas han ha en ledande roll. Och visst har han tagit stora kliv framåt på många olika plan:

– Jag är en mer komplett spelare i dag. Har lärt mig, fast det kanske låter konstigt, så har jag lärt mig att jobba på ett annat sätt i varje match. Att hitta rätt nivå i varje match. Förut var jag lite mer upp och ner – den här säsongen har jag varit mycket mer stabil. Jag har hittat en bra lägstanivå – och har gått framåt i den mentala uppladdningen och i fysiken. Det ser man på fystesterna som vi kör varje år. Jag var en av de bästa på testerna i år, det hjälper också till, säger Backlund och fortsätter

– Sedan det här mentala – att man förbereder sig rätt så blir man bättre. Det är något jag har försökt göra rätt hela tiden när jag varit yngre med men det tar ett tag att hitta rätt, tills man hittar sin grej och det tycker jag att jag har gjort nu. Då blir det lättare att förbereda sig rätt inför varje match.

Som NHL-spelare förväntas du kliva fram mer än ”andra” spelare i laget under VM. Känner du det själv?

– Ja men, jag försöker att inte fokusera på det utan ska bara köra som vilken match som helst där borta i NHL. Jag försöker spela samma spel, har haft en stor roll där (i Calgary Flames) hela året utom i november då jag hade en tung period. Förutom november har jag spelat förstecenter i princip hela året och levt med mycket press dag ut och dag in där borta. Det är någonting man lär sig att hantera och det är något jag också blivit bättre på.

Ge ett exempel?

– Förr när det gick bra så började jag också fundera för mycket, satte för hög press på mig själv att nu måste jag leverera ännu mer hela tiden. Istället för att som nu gå ut och ha kul och bara fortsätta på samma sätt. Inte tänka i måsten utan bara köra. Så jag tycker det är kul när man får lite spotlights på sig sådär.

Och även när det gäller att vara en av de bärande spelarna?

– Ja det är kul, det ser jag fram emot. Det är likadant i Calgary. Då (2011) hade jag precis gjort min första hela säsong där och var en av de yngre i Calgary med. Nu är jag en av de ledande spelarna där, det är något jag är van vid att vara. Jag har ju fått spela med ett A på bröstet där med så det är något som känns stort. Och något jag uppskattar och är stolt över.

Ett minne som jag har från Bratislava, är från VM-finalen där allt rasade i tredje. Ni var flera som grät på bänken när det var kört. Jag stod bredvid där och började nästan grina jag med när jag såg era tårar rinna. Så du har lite VM-revansch att kräva?

– Äh men det har jag lämnat. Sedan självklart så vill man vinna ett VM, det var så nära förra gången. Det vore kul att få vara med och vinna. Jag har ett JVM-silver, ett VM-silver, ett U18VM- brons och ett VM-brons så nu är det dags att vinna tycker jag, säger Backlund med ett brett leende.

För er som inte sett Backlund spela i NHL så täcker han mer skott numera. Känner sig ”väldigt komfortabel defensivt i NHL”, är van vid mycket tid i både boxplay och pp, och känner som han berättade inledningsvis att ”jag kan spela mot vem som helst numera”.

Han passar på att berätta och tacka gänget han har runt i kring sig för hjälpen. Nämner sin mentala coach i Calgary, individuella tränaren Mats Emanuelsson som finns med hemifrån Sverige och en videocoach i Calgary som också hjälpt till att via analyser lyfta spelet ytterligare.

– Sedan tror ledningen runt laget (Flames) verkligen på mig och vill att jag ska lyckas och då blir det lättare att lyckas också.

Spelarna i Tre Kronor har han koll på, har spelat med alla utom en handfull i andra lands eller klubblag och beskriver VM-truppen som ”ett skönt gäng så det kommer nog bli bra.”

Största glädjeämnet mot Tjeckien stavades power play, där framför allt samspelet mellan Backlund och Joakim Lindström samt Jimmie Ericsson, Oscar Möller och Magnus Nygren funkade riktigt bra. De lär få fortsatt förtroende under VM.

Där kommer även barndomsvännen och elitbandyspelaren Victor Engström att finnas med, på insidan av båda handskarna och med initialerna VE på vänsterskridskon. Victor gick bort i levercancer förra sommaren men han är alltid med ändå -vart Mikael än går och vad han än gör.

– Ja, jag försöker bara att njuta mer av livet varje dag. Och sedan på matcherna alltid ge allt, att kriga – det gjorde alltid han. Victor var en riktig matchvinnare och kämpade alltid. Nu förlorade han ju sin största match, men han gav aldrig upp utan familjen fick liksom säga åt honom att nu får du ge upp - för han var en sådan som aldrig gav upp, berättar Mikael Backlund och fortsätter:

– Det där är något jag har tagit med mig, att aldrig ge upp, att kämpa och att bara slappna av och ha kul under matcherna. Det är något som jag har tänkt på hela säsongen och i och med vändningen där i november, att jag gjorde som jag tänkte då, så har jag med mig honom och tänker på honom i varje match och sådär.

Hann Victor säga saker till dig innan han gick bort, som du kan ha med dig inombords?

– Nej det var inget speciellt sådär. Utan det är mest en massa minnen man har och som jag tänker på... Jag minns sista gången jag såg honom och så. Hur han hade humöret uppe fast han låg på sjukbädden och så var han och besökte mig i Calgary, under slutet av hans tid, i april innan han gick bort. Så det är kul… jag slogs ju första gången i karriären då också. Men då blev han sur på mig och tyckte inte att jag skulle göra sånt, medans min andra polare var skitnöjd, ha, ha. Men Victor tyckte det var onödigt och sa att sånt där ska inte du hålla på med, så han är skön. Jag saknar honom så klart men jag försöker leva med det och försöker ta med och lära mig lite av det han gjorde så bra i livet och försöker leva lite mer som honom. Man kan alltid utvecklas.

(Backlunds nya Tre Kronorhandskar från Warrior, med barndomsvännen Engans namn insydda på sidan av varje handske. FOTO Mikael Backlund, på Instagram)

Du lade ut den här bilden (se ovan) på Instagram häromdagen. Kan du prata om det på ett annat sätt nu än förra sommaren?

– Jag tycker fortfarande att det är svårt att fatta vad som hänt, det känns fortfarande overkligt. Det har inte riktigt landat än utan känns fortfarande konstigt, tycker jag.

Vad skulle han säga till dig inför VM om han fanns här fortfarande?

– Ah, det är nog bara släpp loss och ha kul. Bara kör. Inte fundera så mycket utan bara ut och ha kul. Det var så han gjorde i livet, aldrig ge upp.