Kvartsfinal ett: DIF tappade farten, spelet och till slut matchen.

(Robin Alvarez har gjort sitt första mål i slutspelet. FOTO JOHAN SAHLÉN/ARKIV)

For the record… så önskar jag att  jag hade hunnit göra något mer av denna match men jag hinner inte! Känns öken men så är det då jag satt i bil till midnatt i går och inte hann göra någon intervju i dag heller. MEN.

Jag har i alla fall hunnit se  reprisen av matchen där DIF hade både 1-0 och 2-1 men förlorade en väldigt jämn fajt med 2-4. Här är några av mina tankar kring matchen och nästa:

Djurgården startade klart bäst och såg ut att ha  fördel  av att ha spelat playinmatcherna. Frölunda var inledningsvis hyfsat rostiga och hade  Robin Alvarez  - som gjorde 1-0 och var lite oupmärksamhet från 2-0 och även kunde ha gjort ett tredje mål  - fått in pucken åtminstone vid det där 2-0 läget så hade Frölunda tvingats jaga på och öppna sig mer.

Nu kunde man ta sig i fatt (1-1) och hålla jämna steg i andra även om Patrick Thoresen hann göra 2-1 för DIF innan Frölunda hade tagit sig helt in i matchtempot.

I tredje hade hemmalaget fått upp farten samtidigt som Djurgården tappade densamma och tappar man fart mot Frölunda så kommer utvisningarna (som här) och så tappar man matchen så som DIF gjorde. Ska Djurgården vinna mot Frölunda så är det fart, fart och än mer fart som gäller. Full fart både framåt och bakåt.

Surt för DIF som måste sno en match på bortaplan för att ta sig vidare då det ju är Frölunda som har fyra hemmamatcher mot Djurgårdens tre att jobba på.

Bra för DIF var dock så klart att även Robin Alvarez spräck målnollan. Nu har alla de spelarna i DIF (Anderson, Thoresen ,Hulström, Sörensen, Alvarez) som måste leverera samtliga kommit in i slutspelet även poängmässigt vilket givetvis är viktigt. Men fler måste kliva fram, jag vill se Markus Ljungh ta för sig ännu mer även om han varit stabil så här långt.

Henrik Eriksson och Micke Ahlén måste plocka fram sitt allra ettrigaste jag. Andreas Englund som varit så tung att möta i grundserien måste  använda sin storlek och tyngd ännu mer, Alexander Falk har varit grym även han i grundserien men trevar ännu lite i slutspelet.  Marcus Högström har ett bra skott. Kan bättre även han, det har han visat under seriens gång.

Att Tellqvist är förstekeeper under kvartsfinalen tar jag för givet (så länge han själv känner att kroppen håller).  Rutin och erfarenhet är viktiga komponenter och även om Mantas gjort en fantastisk säsong så är det rutinen som väger tyngst nu och vilken joker DIF har i Mantas.  Det är så hans roll ska ses i detta slutspel. Tycker jag.

Noterade förresten i Cmores sändningar att Patrick Thoresen sitter med taktiktavlan i knäet och ritar engagerat i samspråk med Matt Anderson i pauserna. Det gillas ju enormt. Vilket driv den mannen har!

Match två spelas på Hovet. Allt prat om fansen som extraspelare må låta klyschigt. Men är ju faktiskt sant. Visst taggas även motståndare, alla vill tysta Hovet. Men den energin som Djurgården får hemma när man bärs fram av fansens sång är ju påtaglig. Den behövs, i varje byte, för att DIF ska ta sig vidare till semin. För detta krävs som sagt att DIF går rent hemma och snor en match i Scandinavium.  Det kan gå. Det är möjligt.