Ottosson: " Vi har för långt lag"

(Kristofer Ottosson  FOTO ANDREAS GRANDIN/Arkivbild)

Det såg rejält mörkt ut för Djurgården uppe i Övik. Då tände Jimmie Ölvestad ljuset.

– Jimmie gjorde det på egen hand. Målet tog oss till förlängning och där kan det mesta hända, konstaterar Kristofer Ottosson.

 (Jimmie Ölvestad trampar i väg mot Modomålet..... FOTO JOHANNA LUNDBERG) 

Det stod 1-0 till Modo när matchuret började ticka ut för tredje perioden. Men 16.49 kom målet som räddade en pinne, som blev två när Marcus Nilson avgjorde med tio sekunder kvar av förlängningen.

Och de poängen är Ottosson ytterst tacksam för:

– Vi var inte alls bra. Det måste jag säga. Sista perioden var okej men att vi vinner var mest tur. Så som vi spelade i de två första perioderna, så har vi ingen kontakt med varandra. Vi har inget flyt i spelet och vi kan inte bita oss fast i anfallszonen och göra det jobbigt för dem.  Vi är dåliga där men jag vet inte varför vi ligger så långt ifrån varandra. Vi får ingen kontakt, inget flyt i spelet så att vi släppa pucken till varandra, analyserar Djurgårdsforwarden.

(.... och kvitterar. Det ger DIF en pinne.....FOTO JOHANNA LUNDBERG)  

Djurgården var rejält skottsnåla och sköt bara fem skott i första och fem i andra. Under samma tid hade Modo 25 skott (14+11). Men tursamt nog för Djurgården gick bara ett skott från Niklas Sundström in:

– Det hade kunnat stå betydligt mer än 1-0 men Gurra (Gustaf Wesslau) var bra i mål. Men tio skott på två perioder var inte bra och spelet såg ju ut därefter. Vi hade tur som vann för vi skapade inte så mycket i tredje heller. Vi skapade ändå liter mer än i de två första perioderna men det var ändå för lite. Sedan gjorde Jimmie målet på egen hand, det som tog oss till förlängningen.

 

(... som blir två när Marcus Nilson avgör med tio sekunder kvar av förlängningen.  FOTO JOHANNA LUNDBERG) 

Men det var du som spelade fram ju? Du har ju fått assist?

– Ja, ha, ha. Jag slog pucken ut mot sidan, sedan fick Jimpa pucken och gjorde allt själv.

Känslan när målet gick in? Glädje eller lättnad?

– Det var nog en blandning. Det är klart att det var en lättnad också, det var ju en viktig match. Hade vi låtit dem (Modo) ta tre poäng så hade de gått förbi oss i tabellen. Nu är det ju långt kvar av säsongen men det var ändå skönt att undvika den (kvalplatsen). Så en blandning mellan glädje och lättnad var det väl att vi lycka kvittera trots att vi har spelat dåligt. Och det är viktigt.

(Vild DIF- glädje efter kvitteringen.. FOTO JOHANNA LUNDBERG)  

Finns det är något ni kan ta med er från den här matchen?

– Ja, någonting kan vi väl ta med oss, man kan ju se till exempel varför vi inte har ett bra spel och det beror på att vi har för stort avstånd på isen, framför allt i uppspelen, när vi spelar pucken till någon så är han för ensam. De andra är inte i kontakt med varandra, vi måste ligga närmare varandra i uppspelsfasen, framför allt med hjälp av avlastare och så där. Det känns som att vi har ett långt lag. Det kändes som att man spelar när man har pucken själv men sedan så kändes det inte som att vi fick kontakt med varandra. Men det går kanske att ändra på.

Men när det går så där segt och det blir långa pass ut i ingenting och så börja om hela tiden, som de konstaterade på tv att ni gör, borde man inte ändra taktiken då?

– Ja men alltså… det är ju inget uttalat att man måste söka det långa passet till någon som är ensam. Jag vet inte varför det blir så. Det är ingen taktik som ger det utan det är en form av misslyckande i det spel som vi ska spela. Men äh, vi har ett för långt lag, det är det som är felet.

(Wesslau tog 37 av 38 skott. FOTO JOHANNA LUNDBERG)  

Om laget är för långt som du säger, hur får man det mer kompakt då?

– Det enkla svaret är att man ska ligga närmare. Men det är samtidigt en situation som ska lösas där ute på isen, därför ligger det ett stor ansvar på alla oss spelare. Vi har en gemensam taktik som alla ska följa, men sedan är det upp till spelarna att lösa varje situation så att man inte fastnar i ett stereotypt mönster. Och hur det ska göras är svårt att svara på.

(John Norman jublar efter att pucken gått i mål men....... FOTO JOHANNA LUNDBERG) 

Vad ska man göra för att få laget att bli mer kompakt?

– Det kan man väl träna på,  på så vis att vi tränar så som vi vill spela och som troligtvis kommer vara framgångsrikt men sedan är det ju upp till oss att göra det på matcherna också och om det skulle vara så att det behövs justeras lite så lämnas den detaljer över till den individuella skickligheten där ute. Man kan kräva att vi (spelare) ska kunna lösa det.

 (Modo har synpunkter på målet, som till slut döms bort.. FOTO JOHANNA LUNDBERG) 

 Är det självförtroende som saknas eller är det tillfälligheter som gör att man inte löser det?

– Det är nog en blandning. Visste man exakt vad det var så vore det ju bara att ändra på den lilla detaljen så funkar det. Men man ställs hela tiden inför olika scenarion. Det ändras hela tiden och det som funkar i en match funkar inte i nästa och det är omöjligt att veta varför. Den som kan knäcka den koden kan bli väldigt framgångsrik som tränare, säger Ottosson och fortsätter:

– Men det gäller att hela tiden jobba aktivt med det, att söka lösningar, prova – funkar det eller inte – och om inte då får man prova någon annat, så det är inte helt lätt att lösa men det går inte heller att grotta ner sig för mycket i varje grej som inte funkar för det kan se helt annorlunda ut och funka redan i nästa match även fast man inte har pratat om det eller tränat på det, så det är svårt att förklara hur det kan se ut.

(Christian Eklund vs Thomas Pöck. FOTO JOHANNA LUNDBERG) 

För Djurgårdsfansen är det så klart enormt jobbigt att se det topptippade – på pappret välmeriterade – laget sladda runt kring kvalseriestrecket. Men det är ju faktiskt enormt många matcher kvar och än så länge jämt i tabellen. Men… å andra sidan går inte tabellplaceringen att ignorera.

Men Ottosson som är orolig över läget.

– Nej, det är ingen som är orolig än så länge. Vi måste se det professionellt. Är det något som inte funkar så måste vi lösa det tillsammans med en dialog och sedan försöka göra det ute på isen. Det är en process som pågår hela säsongen. Sedan är det ju så att om man spelar dåligt eller inte vinner matcher, och ju längre ner i tabellen man ligger desto mer bryderi blir det ju och omvänt så klart att funkar spelet och man ligger högt då kommer inte de här frågorna upp.

– Då kan man bara fortsätta med det man gör, för det verkar ju funka och när det inte funkar så kommer de här funderingarna fram och man försöker leta orsaken till varför saker inte funkar, eller så försöker man hitta något man kan ändra så det blir rätt.

(Pontus Åberg går all in på Micke Tellqvist. FOTO JOHANNA LUNDBERG)  

 Och Djurgården har som sagt 39 matcher kvar och i dagsläget fyra poäng till en slutspelsplats och sju pinnar upp till fjärdeplatsen.

– Det är ju bra och det kan hända saker fort i tabellen men den får inte sätta sig för mycket, för det kommer inte ske några under i tabellen. Det kommer inte att gå, det är inget tänkbart scenario så det gäller att vi jobbar för varandra nu och för att ändra läget och förstå att det är nu det händer. Det är nu det gäller. Man måste vara aktiv varje match för att inte sätta oss i den dåliga sitsen vi just var i, igen. Det är inte kris eller panik men vi är medvetna om läget och vi är inte nöjda utan vi har tankar och idéer för hur vi vill bli bättre på det, så vi jobbar på.