torsdag 31 maj 2012
Tack för allt Lidas!
(Lång kille, kort reporter! Här är Lidas i Globen under NHL-premiere för några år sedan. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Fansen har bävat, klubben har bävat, lagkompisarna har bävat. Men på något sätt kändes det rätt väntat. Efter 20 (!!) säsonger i Detroit Red Wings lägger Nicklas Lidström grillorna på hyllan.
Avestakillen som fick sitt genombrott i Västerås har i Nordamerika fått epitetet "the Perfect Human". Och tja, man kan väl inte annat än hålla med!
När han kom till Detroit 1991 hade han hemlängtan i ett par månader och kämpade hela säsongen med att lära sig hantera en säsong som var dubbelt så lång som han var van vid hemifrån. Hur det gick vet vi.
"Lidas" kom upp i fantastiska 1 827 matcher, inklusive slutspelsmatcherna. Kollar man på enbart grundseriematcher är siffran 1 564 matcher vilket placerar honom på en tionde plats i NHL-historien. Endast fyra backar har spelat fler - Ray Bourque (1,612), Larry Murphy (1,615), Scott Stevens (1,635) and Chris Chelios (1,651).
Sista säsongen snittade Nicklas Lidström över 23,5 minuter per match eller som Tomas Holmström säger till Detroits hemsida:
" He plays lot of minutes. That’s half the game every night for 1,500 games. That’s pretty impressive."
Börjar man titta på meriterna så är ju frågan om någon, någonsin ever kommer komma upp i det här eller vad sägs om: 1 OS-guld 1 VM-guld, 1 VM-silver, 1 VM-brons, spel i sju Stanley Cup finaler, Vinnare av Stanley Cup fyra (!!!) gånger, uttagen till NHL:s all star team 12 (!!!) gånger, Norris Trophy (bäste back i NHL) sju gånger, mest mål och mest poäng av en back i både grundserie och slutspel ett antal gånger , mest värdefulla spelare i Stanley Cup slutspelet en gång. För att nämna några gånger.
Och det var givetvis Lidström som bombade in segerpucken i OS-finalen i Turin efter ett gudomligt samarbete med Peter Forsberg och Mats Sundin.
Foppa sa föresten så här i TV 4 om "Lidas":
" Han åkte skridskor fortare baklänges än jag åkte framlänges och hade ett otroligt skott. Han är absolut en av de bästa i sin generation ".
NHL-kollegan Paul Coffey jämförde i går honom i KuklasKorner med Igor Larionov. Det kan liksom inte bli bättre än så.
Personligen minns jag- förutom OS-segerskottet och alla fantastiska matcher - hur otroligt vänlig han alltid varit när han har mött media. Och det oavsett om man representerat en stor aktör eller en liten.
Vänlig, lågmäld, inte ett enda uns ever av divalater. The Perfect Human helt enkelt.
Vad gör en sån när han lägger rören på hyllorna? Jo flyttar hem till lilla Västerås, engagerar sig i sönerna (alla spelare hockey, känn ingen press kids!) hockey och går på gatorna som en vanligt man. Som om inget hänt liksom och säger till lokaltidningen VLT
"Alla mina söner spelar ju ishockey, så jag kommer att hänga en hel del i hallen i Västerås."
Lite typiskt Nicklas Lidström va?! Man kan inte känna annat än respekt. Tack för allt "Lidas"!
Och avslutningsvis - MÅLET som gav guldet... på isen Henke i mål, Niklas Kronwall och Lidström på backen, Foppa och Sudden som forwards. Kan det bli en bättre svensk uppställning i ett byte någonsin ever?????
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar