(Krüger. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Toews, Hossa, Kane, Bolland. Chicago hade
redan en del centrar att välja mellan. Trots det har Marcus Krüger lyckats ta
sig in i toppkedjorna. En större bedrift än många kanske förstår:
– Jag
visste när jag kom dit, att det skulle bli tufft med alla centrar som man har
framför sig, säger Krüger.
Han
fick spela några matcher i Chicago redan för ett år sedan, då Djurgården hade
åkt ur slutspelet. När han kom till campen i år var det dock bara börja om från
början:
– Jag
fick ju börja där i fjärdekedjan, med lite mindre istid, sedan fick jag chansen
att spela lite mer och då tycker jag att jag tog chansen. Så i slutet på
säsongen så… nästan halva säsongen så spelade jag 16-20 minuter per match och
fick spela i alla situationer.
Det är ett tufft gäng att ta plats i?
– Ja, Toews
är väl ganska självskriven förstacenter och väljer de att spela Kane eller
någon annan som andracenter så är det tufft, vi har ju en av de bästa
tredjecentrarna i ligan också, Dave Boland, han är ganska självskriven där.
Sedan efter ett tag så flyttade de Kane till vingen. Då fick jag chansen att
spela mer och jag tycker jag tog den chansen och visade att jag klarar av att
spela med toppspelarna om man säger så.
Vad hade du för förväntningar när du åkte
över?
– Nej
men när man åker över så hade man bara fokus på att försöka ta en plats i laget
överhuvudtaget, att få chansen att visa och att få spela. När man väl har gjort
det så vill man spela mer och mer hela tiden och bli en viktigare och viktigare
spelare för laget. Och det kändes kul under säsongen, jag kände ändå att jag
hade en viktig roll i laget och fick bidra ganska mycket, säger Krüger.
Det
krävs en del envishet och smartness för att själv klura ut hur man ska bete sig
för att få den där istiden och framför allt att hitta spelet som ger istid. Det
är inte särskilt många tränare som säger något eller ger några tips och
Chicagotränaren har inte sagt något särskilt till Krüger heller.
– Det
är mer att får man en chans att spela något så gäller det att ta den. Det är
ingen som går runt och säger att nu ska du spela här i tio matcher och nu ska
du spela där i tio matcher…
Men säger de något om HUR man ska spela för
att ta en plats?
– Jo,
det gör dem. Det jag fick höra hela säsongen var att jag skulle spela mitt spel
och lita på min instinkt och ah, våga spela ut. Det tycker jag att jag gjorde
och jag kände att jag genom hela säsongen blev bättre och bättre och mer och
mer bekväm.
Jämför rollen du hade i DIF med den du har
i Chicago?
– Den
är väl lite mer defensiv i Chicago. För det första har vi ganska många
offensiva spelare och då gäller det att passa in någonstans. Det är klart att
jag gärna hade varit den som gör mest poäng i laget och allt sånt där, spela
mest i pp och så. Men nu handlar det om att hitta en roll i laget och det
tycker jag att jag gjorde. Jag hittade vad jag behöver göra för att hjälpa
laget på bästa sätt.
På vilket sätt är din roll mer defensiv?
– Det
är väl mer att min roll i kedjan, blir den som får tänka lite mer defensivt och
i Djurgården var det väl lite annat ändå även om jag tycker att jag alltid har
haft det i mitt eget spel att jag försöker spela båda vägarna så blir det lite
så mer nu. Utan att för den saken… det handlar ju inte om att inte gå över
rödlinjen utan det handlar om att – ja ha den rollen i kedjan och tänka på det.
Alfredsson sa att du styr spelet här i Tre
Kronor, är det så i Chicago också?
– Det
beror lite på vilka man spelar med. Vissa gillar att hålla i pucken mer men det
tycker jag ändå har varit… speciellt sista halvan på året så har jag tagit det
ansvaret mer och mer. Vi har ändrat runt rätt mycket men (Patrick) Sharp och
Viktor (Stålberg) har jag spelat med och då var det mycket det. Och kanske se
till att pucken kommer in i zon och väl där att vara involverad i spelet. Men
det är de som tar mest avslut och sådär.
Rollen här i Tre Kronor skiljer sig den mot
hur det är i Chicago, får du vara mer offensiv här?
– Jo
det tycker jag. Det är inte lika strikt här, inte lika uttalat hur vi vill vad
alla ska göra. Pelle vill ju att alla ska vara med och vara delaktiga överallt
och det är en liten skillnad. I Chicago. så.. det är inte så ofta som du hamnar
som förstakille här och jagar lika mycket. Här kan det lika gärna bli jag som
Viktor som Gabbe eller Daniel eller vem som helst. Så det är en liten skillnad.
(FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Men det
gäller som sagt att vara lyhörd. Vad funkar? Vad vill coachen? Var i hierarkin
funkar just jag? Såna detaljer måste man ha koll på.
– De
har ju ett grundspel som de vill att vi ska spela. Sedan hittar man det som
fungerar. Det är det man gör och sedan, så är det klart att de pratar med en
lite då och då och säger vad de gillar och vad de vill att man ska göra bättre
och sådär. Man hajar ganska snabbt vad de vill att man ska göra.
Vad tycker du själv att du har blivit
bättre på under senaste året?
– Jag
tycker själv att jag har utvecklats på rätt mycket – som just det här med att
ta tag i det och leda och att äga isen på ett bättre sätt, det har jag blivit bättre
på. Och sedan tror jag att fysiken har blivit bättre generellt, hur man tränar,
hur man äter. Har blivit bättre på att förbereda mig för matcherna – blivit
tryggare i mig själv tror jag. Hur jag ska spela och hur jag ska göra. Man lär
sig saker hela tiden. Jag känner mig allmänt som en bättre spelare.
Vad käkade du förr då
– Äh
det är väl inte så men man lär sig mer om sig själv, vad som funkar för dig
kanske inte funkar för mig och sådär. Det handlar inte om att ta bort socker
och såna saker utan mer om vad man äter och vad man fokuserar på. Hur man
återhämtar sig på bästa sätt när det är mycket matcher och jag tycker att jag
har hittat min väg och ändå utvecklats på fysiken, även om vi har spelat 82
matcher så har den blivit bättre under säsongen.
Men
allt har inte gått på räls. Marcus Krüger åkte på en rejäl hjärnskakning i
vintras och var borta några veckor från spel. Och spelar man inte finns det
andra som spelar röven av sig för att ta sin plats. Det finns alltid en oro som
skadad att man inte ska få tillbaka platsen men just jobbat sig till:
– Det
är klart att man tänker på det. Det gör man. Men samtidigt så är det inget man
kan göra något åt just då och när man har en hjärnskakning så är det ju lite
speciellt. Man kan inte tänka på att du ska vara tillbaka till nästa match och
sådär. Det är klart att man blir stressad, men de har varit ganska bra med mig
i Chicago. De sa att jag skulle ha tålamod, att jag skulle komma tillbaka och
att det var inget att oroa sig för.
De
ville verkligen att jag skulle ta min tid och det gjorde jag och när jag kom
tillbaka så tog det några matcher, sedan var jag tillbaka där jag slutade. Och
det är klart att tankarna finns, man vill ju tillbaka snabbt speciellt när man
väl har tagit den där platsen i laget men de var ganska bra på att säga att ta
din tid, du kommer att komma tillbaka där du var innan.
Skulle det vara bättre om du fick spela mer
ytterforward?
– Nej
jag trivs bra med att spela center. Men om man blir flyttad till vingen får man
ta det. Jag spelade ju ytter i Djurgården också men jag trivs bäst som center
och just nu är det min bästa position i alla fall.
Varför är center roligast?
– Nä
men det är väl det att man får ta mycket ansvar, vara mycket delaktig i spelet
och du får känna på pucken mycket och det tror jag passar min spelstil bäst,
säger Krüger.
FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Under
VM har han fått spela tillsammans med Viktor Stålberg, som han även spelar
tillsammans med i Chicago. När bloggen bad Stålberg säga några ord om Krüger sa
han direkt att Krüger är underskattad. Och när han skulle ta fram någon svaghet
så kom det direkt – och med ett skratt ” han skjuter som en trettonåring”
När Krüger får höra det kommer en lika
skämtsam kontring direkt:
– Hm,
ja jag vet inte vad Viktor har visat under den här turneringen. Om han skjuter
så mycket bättre, he he, skrattar Krüger med glimten i ögat.
Men visst har Stålberg en liten poäng där. Även
Alfredsson efterlyste ett bättre skott:
– Ja
men det känner jag ändå har blivit bättre. Det handlar väl om att skjuta mycket
och att skjuta snabbare och allt sånt där. Men det tycker jag har blivit
bättre. Jag har skjutit några fler skott än jag gjorde förra året, så det blir
bättre hela tiden, säger Krüger.
Är det vanan att ta skott eller sättet du
skjuter på som måste bli bättre?
– Det
är väl lite av båda. När man skjuter många skott så lär man sig vad som funkar
och sådär men sedan så handlar det om att skjuta snabbare. Att få in det så att
det kommer naturligt hela tiden.
Hur tränar du?
– Det
är väl mer efter träningarna, så finns det alltid tid om man vill. Då har jag
försökt jobba på det hela säsongen med assisterande tränaren och sådär och jag
tycker det har blivit bättre.
Är det bara stå och mata?
– Nej,
det är klart att det inte bara räcker att stå och skjuta iväg dem utan man får
kolla hur andra skjuter, och försöker göra likadant. Men sedan måste man ju
hitta en känsla för det själv också. Fast mycket är att nöta. De som skjuter
bäst har nog skjutit flest skott också sedan juniortiden. Sedan kommer det
lättare för vissa och är svårare för andra.
Hur får man ett bra skott då?
– Nämen
det är som jag sa. Jobba hårt. De som är bäst har skjutit mest. Sedan är det
säkert lättare om du är starkare. Men jag vet inte. Erik skjuter ganska bra,
även om han inte är starkast så skjuter han bättre än de flesta där borta.
Sedan så finns så många olika saker, hur man får iväg pucken och hur snabbt och
så, alla har olika sätt.
Det hjälper inte att ha världens biceps?
– Nej
just biceps tror jag inte spelar så stor roll. Det är handlederna man ska vara
stark i, generellt. Oftast behöver du kunna skjuta från lägen där du bara
använder händerna, det är sällan du får stå perfekt och höja klubban upp i
taket och skjuta så det är inget sånt man tränar på. Jag tror de flesta
avslutar bra om vi får den tiden på oss och allt sånt men sedan när du är ute
på match, då ska det gå fort. Då gäller det att få iväg skottet fort – annars
blir det inget skott alls.
Jag tänker på det här med vanan. Du har väl
aldrig haft för vana att skjuta så jättemycket?
– Nej
men det är väl mer hur man spelar här. I Sverige, det är lite rakare och så där
borta. Det är lite av det jag har fått lära mig där borta, att spela lite
rakare.
Du är redan i andrakedjan, det måste
självförtroendet ha växt av?
– Ja
det är kul och jag får ju spela i alla situationer och verkligen känna att man
bidrar, det är inte så vanligt att man får göra det direkt. Så det var kul.
Sedan är det ju så jag vill spela och i de situationer som jag vill spela. Så
jag hade hoppats på det men det är inget man har förväntat sig att få så mycket
förtroende men, det var kul.
Hur säker är du på din plats?
– Det
är väl inget man går och funderar på men jag har ändå visat det här året att
jag kan spela och att jag kan vara en bra spelare där borta. Sedan gäller det
att bli bättre och bättre hela tiden. Det är så jag tänker så om det blir som
jag vill så blir jag ännu bättre, då får jag spela mycket mer då …
Och för
att nå dit Krüger vill riktar han blicken mot 24-årige Jonathan Toews som är
Chicagos kapten:
– Han
är någon att ta rygg på, någon att sträva efter. Om man hela tiden försöker ta
rygg på honom så tror jag det kan bli ganska bra, om man ser vad han gör innan
matcherna, hur mycket han vill vinna, hur han spelar så… han har ju spelat där
ett tag. Har vunnit OS-guld, har vunnit JVM-guld två gånger tror jag, har
vunnit det mesta. Jag vet inte om han har vunnit VM också men han är en
speciell spelare, en grym kille.
– Det
är mycket man kan lära sig av honom, sedan så tror jag inte det spelar så stor
roll… det är inget jag fokuserar på, att få spela i första kedjan. Det är klart
att man vill ju alltid vara bäst i sitt lag men sådär vilken kedja man spelar i
är inget man fokuserar på.
DANIEL ALFREDSSON OM MARCUS KRÜGER:
”Han är väldig lätt att spela
med. Ser isen jättebra, är bra på att teka, bra i egen zon. Det har varit kul
att följa hans framgångar där borta (i Chicago) också. Att ta en plats i ett så
bra lag där de redan har såna som Toews, Kane och Hossa, är inte lätt, så han
har gjort det väldigt bra.”
”Han är en ganska komplett
spelare och har du bara en tränare som tror på dig så att du får fortsätta
spela och utvecklas, så blir man naturligt bättre och bättre. Han har stora
möjligheter att bli riktigt bra.”
VIKTOR STÅLBERG OM KRÜGER
”Han är underskattad. Har varit
riktigt bra i år men blev väl satt i en roll som han kanske inte hade förväntat
sig, i en andrafemma men han gjorde det riktigt bra där borta, hela året. Jag,
han och Sharp, spelade riktigt bra tillsammans på slutet. Så det har varit
jävligt bra säsong för honom."
”Han är en jäkligt smart
spelare, duktig på att hålla puck och att han är smart på båda sidor om pucken
är väl hans bästa sidor tycker jag.”
”Vad han borde bli bättre på? Att
skjuta pucken! Han skjuter som en trettonåring fortfarande!” (sagt skämtsamt
med ett skratt och en stor glimt i ögat)
”Vi skojar med honom om skottet
men han har faktiskt blivit bättre under det här året. När han kom över så var
skottet inte så hårt. Men det är många som har det att jobba med. Här hemma
skjuter man inte lika mycket som där borta. Det är väl enklaste sättet att
beskriva det på. Men han har kommit väldigt, väldigt långt under året så jag
tror att nästa år kommer bli superbra för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar