(Gynge i AIK-dressen. Men någon återkomst är mest troligt inte på gång, siktet är inställt på KHL. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIV)
Debut i KHL, debut i Tre Kronor och
sitt livs första trade. Richard Gynge fick vara med om mycket förra säsongen. I
en intervju med bloggen berättar han om träningsläger a la Russia, glädjen i
Tre Kronor och hur han ser på kommande säsong.
Men
vi börjar i Dynamo Moskva. Det var dit Richard Gynge styrde sina skridskor
senaste säsongen. Det var värsta gången i karriären som han spelade utanför
Sveriges gränser och början på ett givande äventyr – både på och utanför isen.
Gynge
spelade 29 seriematcher med Dynamo Moskva, gjorde tio mål och fyra assist och
fick ett tag spela med Alexander Ovechkin och Nicklas Bäckström. Rapporterna
från öster talade om succé men det räckte inte och några dagar in i januari
blev han trejdad till det tjeckiska KHL-laget Lev Prag.
–
Det gick rätt så bra (i Dynamo Moskva), de sa att de var ganska nöjda. Men jag
förstår dem också, de tänkte väl att de ville ha in någon bättre. Eller de hade
en bättre på gång in, tjecken Jakub Petruzalek och då blev det en utlänning för
mycket. De andra fyra i laget hade vunnit året innan och jag var ny. Så det var
inte så konstigt.
Hur var det i Dynamo den tid du var
där då?
–
Jag tyckte det var bra och med lite perspektiv på det så komman man nästan bara
ihåg bra saker, man funkar ju så som människa, säger Richard Gynge med ett
skratt.
Men
så trivdes han bra också:
–
Det var bra, jättebra, hockey ungefär som hemma.
Jag har fått för mig att det är mer
speed och tekniskt skickliga spelare i KHL?
–
Ja så är det. Man märker att i princip alla kan spela med bra teknik, från
sjunde, åttonde back och framåt så är de ganska spelskickliga.
Hur är det att möta den defensiven
som forward?
–
Det är lite lurigt, absolut, många där är större och starkare än man är van
vid.
Var det något i ditt spel som du
behövde ändra?
–
Nej, vi spelade ganska strikt. Det var lite AIK över oss, vi hade ett ganska jämnt
lag. Alla kämpade hårt och ställde upp för varandra och så hade vi en väldigt
bra målvakt (Alexander Jeremenko).
Upplägget vid sidan av isen då?
–
Där var det en hel del skillnad. Man bor ju på hotell innan hemmamatch och
började med ett träningsläger som var väldigt tufft. Det var stenhård träning,
kanske sex timmar om dagen i tre veckors tid.
Hur svarade kroppen på det?
–
Ganska bra tycker jag faktiskt. Man körde ner sig ordentligt, sedan fick man en
två, tre dagar ledigt, sedan var man igång ordentligt. Det var lite mer chockstart
än vad man var van vid, så träningen är lite annorlunda så. Men de får ju fram
fantastiskt många bra hockeyspelare så man kan inte döma ut det, utan det förde
mycket nyttigt med sig. Absolut.
Richard
Gynge kände sig pigg hela säsongen och det är ju den grund man bygger upp under
försäsong som gör att man är fräsch och har orken även i slutet av säsongen så
visst var träningsläger russian style något som gynnade Gynge.
För
det blev några, närmare bestämt fyra, matchers slutspel. Men då med Lev Prag
dit han trejades i januari.
–
Det gick fort! Vi var på roadtrip och skulle flyga till nästa match, då ringde
min agent och sa att jag var trejdad. Sedan kom general managern fram och
önskade lycka till. Jag flög tillbaka till Moskva direkt men jag hann säga hejd
då till alla grabbarna, blev omklappad och de sa lycka till. Sedan var det bara
att dra.
Hur var det i Lev Prag då?
–
Det var roligt det också! Prag är en väldigt fin stad, det är som Stockholm
fast ännu bättre, lugnare och med lite mindre trafik. Plus extremt trevliga
människor.
Hann du lära dig ryska föresten?
–
Lite snappade jag upp. Jag kan hälsa på folk, fråga hur de mår, beställa mat
och så men det blir ingen konversation, det kan jag inte, ha, ha.
Det
blev sju seriematcher av nio möjliga i Lev Prag för Gynge som även fick spela
kvartsfinal med laget. Där blev det respass efter fyra raka förluster mot CSKA
Moskva.
Var det någon skillnad på spelet i
lagen?
–
Nja, det var lite likt Dynamo men det kanske var mer disciplinerat och hårdare
jobb av alla i laget för varandra i Dynamo. Det var väl därför vi var lite mer
framgångsrika än Lev Prag, för på pappret tycker jag vi hade ett bra lag i Prag
också. Vi borde inte ha åkt ut med fyra noll, det var vi för bra för att göra
mot CSKA.
Vad fick du ut av säsongen som
människa då, vid sidan av isen?
–
Det är väl allt! Att få vara med om en trejd, få komma in i nya lag där man
inte kan deras hemmaspråk. Man lär sig väldigt mycket om sig själv och hur man
reagerar i olika situationer.
Var det som du väntade dig?
–
Jag målade inte upp några förväntningar! Utan jag tog det dag för dag och det
var skönt för då blev jag positivt överraskad av det mesta. Man har ju ingen
aning om hur det ska bli så det är dumt att tro att det ska bli på ett sätt så
blir det på ett annat. Det var roligare att ta det dag för dag.
Känner du dig nöjd?
–
Nej nöjd det blir jag sällan, men det jag alltid är nöjd över är ifall jag gör
mitt bästa och jobbar hårt och det gjorde jag. Men jag hade lite otur med
skador och sjukdom. Jag spelade 30 matcher när jag var där av 40-45 matcher.
Hade jag kunnat spela mer hela tiden då hade jag kanske kunnat göra bättre
resultat med mer poäng och sådär. Jag fick inte riktigt den kontinuitet som jag
hade behövt för att få ett poängmässigt riktigt bra resultat.
Skadorna
var dels en skadad axel efter en tackling samt att Gynge var däckad i halsfluss
i två veckor och med det tajta spelschema som KHL har så rök det en åtta-tio
matcher av 40 möjliga fram till årsskiftet där.
I
KHL kör de riktiga roadtrips, tre på rad i en vecka sedan hemmamatcher tre på
rad men Richard Gynge hann se lite mer än flygplatserna i alla fall:
–
I Moskva var jag och kikade lite på Kreml och alla fina ställen som de har, i
Prag började det komma lite fint väder på vårkanten, då var jag ute och
promenerade.
Det
fina spelet i KHL uppmärksammades av Tre Kronors förbundskapten Pelle Mårts som
tog med Richard Gynge till Karjala Tournament i november:
–
Det kändes rätt så bra att spela där. Första turneringen (Karjala) var ingen
höjdare. Det gick dåligt för laget även om det gick helt ok för mig
personligen. Andra gången (träningslandskamperna i april) kunde jag ta för mig
mer, jag var lite mer trygg i mig själv och kände igen de flesta grabbarna. Då
blev det roligare, minns Gynge som fick en oväntad bonus:
–
Det var väldigt kul att få spela med (Robert) Rosén igen. Grymt kul att Pelle
satte ihop oss. Men det var hans idé, jag visste inte att Robban var med. Sedan
när jag såg namnet så hoppades jag på att få spela med honom men visste inte
förrän vi kom dit.
Nästa
säsong då? Det har ryktats om en comeback i Elitserien, i AIK, i Modo, i
Brynäs, i Modo med flera man Richard Gynge tvekar inte när han får höra dem
ryktena:
–
Jag vill spela i KHL. Det tror jag att jag kommer göra också. Det ska till
mycket för att jag ska spela i Sverige. Visst man ska aldrig utesluta något men
det är inte troligt.
Varför vill du fortsätta i KHL?
–
För att hockeyn är kul och väldigt utvecklande. Jag har fått vara med om en del,
har fått vara med i Tre Kronor också, mycket tack vara de steg och den
utveckling som hockeyspelare som jag har fått i KHL och så utvecklas man som
människa också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar