fredag 22 januari 2010

Per Savilahti-Nagander: " Det gör ont att spela hockey"


(Per Savilahti-Nagander med ispåse men en förhoppning om att allt är okej. Foto Marie Hallman)

Det såg otäckt ut när Per Savilahti-Nagander med plågad min ömsom haltade, ömsom kravlade sig av isen mot Almtuna borta.

Men bloggen kan ge lugnande besked:


– Jag fick ett skott på foten, täckte ett skott och det tog på någon nerv. Det gjorde för jävligt ont, säger AIK-backen som har en stor ispåse på fotleden efter matchen.


Hur illa är det?

– Ah, det är nog ingen större fara. Det är bara smällen som gör ont, sedan går det över. Jag har inte tittat nu men så här efteråt så känns det bra ändå. Det ska inte vara någon fara.


Men det såg ut som du hade sjukt ont där?

– Ja, lite men det är ju så att det gör ont att spela hockey, he, he, säger Savilahti-Nagander med ett leende.

Mindre roligt var ju hur matchen utvecklades.


AIK ägde spelet i första. Spelade ut Almtuna med samma hockey som man hade mot Leksand, det vill säga med bra fart på rören, fysiskt spel, fin rörlighet och ledde med 2-0 efter första.

I andra var det märkligt nog ombytta roller.

Almtuna öste på, AIK såg plötsligt handlingsförlamade ut.


Så vad hände?

– Det kan man fråga sig. Vi somnar in eller något. Spelar inte som vi ska. Vi ska åka skridskor, få ner pucken djupt och såna enkla grejer. Men gör det inte. Nu får de checka på oss hela tiden istället. Vi måste spela enklare, säger Per Savilahti-Nagander.


Trodde ni att det var klart efter 2-0?

– Nej, fast man kan tro att vi trodde det. Men vi vet ju att det är tufft att spela här (i Uppsala), jag vet inte vad som hände. Vi visste ju att det skulle bli tufft.


Men vad är grejen med AIK och Almtuna i Uppsala? Ni vinner rätt enkelt på Hovet men här går det bara inte? Vad är grejen?

– Ja du, om jag hade vetat det så hade vi nog vunnit men nä, jag vet inte. Det är just här som vi har problem. Det är svårt att svara på varför.


Vad sa ni inför sista egentligen? Efter raset där i andra?

– Att vi måste upp ur egen zon, spela som i första. Vi måste våga spela hockey, ta ner pucken djupt i deras zon. Och så, att det måste vi ändra lite och vi spelar bättre i sista men nej. Det gick inte, konstaterar Savilahti-Nagander.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Marie...klockan är mycket men jag satt uppe och väntade på interjuvn. BRA JOBBAT MARIE och stort tack

Marie Hallman sa...

Anonym: Tack du, glad för varje själ det kan glädja :)