fredag 1 januari 2010

Tack för allt Rickard! -uppdaterad

Det är med sorg i hjärtat som jag hör att Rickard Fagerlund nu har gått bort.
Oväntat och bara sådär helt utan förvarning. Enda trösten i bedrövelsen är att han var pigg och klar och gjorde något han verkligen tyckte om in i det sista
Fagerlund spelade tennis med en vän i Trosa den 21 december, föll ihop under tennismatchen. Fördes till sjukhus där man försökte återuppliva honom i tio minuter men utan resultat.
Han var sedan inte kontaktbar, konstaterades ha fått en svårt hjärtattack och avled sedan på nyårsaftonen.

Hockeyvärlden har nu blivit en profil fattigare och då menar jag inte bara den svenska utan hela världen. Fagerlund var den störste ledare som svensk hockey har haft. Och förmodligen den största vi kommer att ha.
Det finns helt enkelt ingen som Rickard .

Han var drivande inom den svenska hockeyn, satte fart på allt och alla, var positiv och såg bara möjligheter. Han var även drivande inom den internationella hockeyn och satte Sverige på kartan och gav oss ett inflytande på ett sätt som ingen förmått att göra efter honom.

Han var en "doer". Alltid rak, alltid ärlig och vägrade under alla år med utspel och braskande rubriker att någonsin kalla sig felciterad. Istället sa han att han själv möjligen uttalat sig oklart, om det sedan blev galet i tryck.

Rickard Fagerlund hade en ryggrad som man tyvärr inte hittar så ofta numera. Han var stridbar, hade ideér, såg till att få dem gjorda, ställde krav på andra men ställde också lika höga krav på sig själv. Han hade humor, förmåga att tänka utanför boxen och kunde även självrannsaka sig själv.

När han för väldigt länge sedan gick ut och sa något om att tjejer inte borde spela hockey blev det ramaskri. Men Rickard var inte sämre än att han kunde ändra sig. En av de sista sakerna han sa till mig, för några veckor sedan när vi som oftast snackade lite under en SSK-match, var hur roligt han tyckte det var att se att damhockeyn nu börjat sprida sig till land, efter land, även till länder där man aldrig skulle ana att det skulle komma damhockeylag. Och jo, han menade det.

Jag kommer sakna dig Rickard ! För alla sköna kommentarer du brukar komma med, din entusiasm - i alla väder, för din heder, ditt raka sätt och din fantastiska passion för sporten hockey.

Det blir tomt i svensk hockey utan dig, det blir tomt i SSK:s pressrum. Dit brukade Fagerlund titta in på SSK:s hemmamatcher för att - som alltid - ha en åsikt om hockey i stort eller SSK i synnerhet. Det var lika roligt att höra dina synpunkter, varje gång. Och Rickard gjorde aldrig skillnad på folk och folk. Han tog sig alltid lika mycket tid för alla, oavsett status, namn eller kön. Det uppskattar jag enormt.

Du har gjort så sjukt mycket bra saker för svensk ishockey Rickard . Det kan ingen ta i från dig och din familj alltid stöttat dig och ditt engagemang och som även dem har en delaktighet i alla bra saker som du drev igenom.

Mina tankar går till Rickard Fagerlunds familj. Jag utgår från att du hedras med en tyst minut i morgon men framför allt så hoppas jag att småkronorna hylllar dig med det finaste bevis du kan få, för allt värdefullt jobb du lade ner, nämligen ännu ett JVM-guld till Sverige.

Så återigen. Tack för allt. Tack.

2 kommentarer:

Matte sa...

Bra skrivet om "bilhandlaren" ;-)
Fagerlund var en profil som inte görs längre. Lagrell, Bengt Madsen och någon till kan konkurrera när det gäller pondus. Fagerlund hade många åsikter som sagt och var inte rädd att torgföra dessa i alla möjliga sammanhang. Minns också han sade någon gång att även om han ibland blev felciterad tyckte han ändå det var okej. Hans namn syntes och ishockeyn fick publicitet. Det var han nöjd med, även om hans citat kanske inte alltid var riktiga alla gånger. All publicitet positiv som negativ ansåg han vara till godo för att hålla hockeyintresset vid liv och att öka intresset för sporten ishockey.

Han tog också strid mot internationella hockeyförbundets pamp, kontroversielle René Fassel som han sällan drog jämnt med. Jag vet att han tyckte att Fassel var skrävlare som inte alltid hade rent mjöl i påsen.

Fagerlund hade krav och han hymlade inte med dem. Han fick ju Tommy Sandlin gråtfärdig och att avgå efter VM i Bern 1990, då Fagerlund ansåg att Sverige borde vunnit VM-guld. Nu blev det "bara" silver.

En stor ledare har lämnat jordelivet och jag tror nog att få förstår vad han egentligen gjort för svensk ishockey.

Marie Hallman sa...

Matte: Nä precis,de flesta fattar nog inte vad Fagerlund betydde men det var så sjukt mycket!