Marie möter Jhonas Enroth del 2: "Det gäller att fajtas för allting"

(Jhonas Enroth. FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Den kommande säsongen blir Huddingekillens sjätte i Nordamerika. Han inledde karriären där med två och en halv säsong i AHL-laget Portland. Han blev sedan uppkallad under sista halvan under den tredje säsongen till NHL och vaktade målet i Buffalo under några månader i grundserien när Ryan Miller var skadad.

(FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Med en vecka kvar av den grundserien kom Miller tillbaka och stod sedan även i slutspelet den säsongen. Enroth blev sedan kvar i NHL och har varit en stabil backup i de två senaste säsongerna men amerikaniserad utanför isen, det har han inte blivit.

-Nej jag käkar inte pannkakor till frukost, det gör jag inte, ha, ha. Det känns lite amerikanskt att äta pannkakor och våfflor till frukost och det gör jag inte, utan det är mer ägg och yoghurt i stort sett.

Något annat som du ”tagit över” från the amerikan way då?

-Hm…nej det tror jag inte ha, ha. Inte allt för mycket. Jag har bara svenska kläder till exempel. Jag tycker det är viktigt att i stort sett bara ha svenska märken, det görs bättre kläder här tycker jag. Sedan nä… jag tycker inte att jag har blivit mer amerikansk utan det är i stort sett samma som när jag kom dit.

(FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Minns du vad du drömde om när du åkte över?

-Ja då tyckte jag det skulle bli jäkligt coolt att bo i USA och var inställd på att spela i AHL. Målet då var att vara förstemålvakt i AHL, att få spela många matcher där. Det tyckte jag skulle vara coolt, och att få spela på liten rink. Det är väl det jag minns från mitt första år.

Vad såg du längre fram?

-Det var väl att komma till NHL, men det var inte drömmen första året utan då var det att få stå i AHL. Andra året hoppades jag få spela lite i NHL och det fick jag samtidigt som jag var dominant i AHL, sedan hade jag hoppats få vara mer på full tid i NHL men det var jag inte. Men det blev bra i alla fall på slutet, efter januari den säsongen så var jag väl uppe ( i Buffalo) där i stort sett hela tiden i alla fall. Så det löste sig det också.

(FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Du är väldigt envis som person. Du har ett mål och du ska DIT verkligen?

-Jo allt gick ju som planerat kände jag. Mina tre första år hade jag planerat som det blev. Och nu är planen den att göra det bra i år och spela så mycket matcher som möjligt och sedan förhoppningsvis få chansen som uttalad etta nästa år i Buffalo, alternativt att ha en kille som jag är ganska jämn med, att fajtas om förstaspaden med. För man får ingenting där borta, det gäller att fajtas för allting.

Hur mycket nytta har du av att du har varit envis och ganska bestämd med hur du vill ha saker, har jag upplevt genom åren.

-Det är väl klart att det är en bra personlighet att ha när man ska vara professionell atlet. Man ska veta vad man vill och följa planen och göra allt man kan för att uppnå målen som man har satt upp för sig själv.

För visst är du envis?

-Ja det är klart jag är envis tror jag. Det är klart att det har gått dåligt vissa säsonger i början men då har jag bara tagit tag i det och tänkt att så här ska det inte vara. Det ska vara bra! Sedan har det blivit bra. Det kanske är lite envishet från mig att se till att det blir bra även om det inte har sett bra ut från början av säsongen.

(FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Man undrar ju vad som gör att vissa lyckas och andra inte, för du har ju lyckats så här långt i alla fall?

-Ja det är väl mentaliteten, talangen, kroppen och allting. Alla har inte samma förutsättningar.

Att du hade en så tydligt plan, hur mycket har det hjälpt dig jämfört med om du hade  åkt över och tänkt att jag får nog spela i NHL. Och bara hoppas så där?

-Nej men jag är realist. Jag visste att jag skulle få spela i AHL i många år - det var inget snack om saken. Det är många målvakter som är bättre än jag som har gjort det. Så jag var realist och visste att jag skulle få spela där i några år och accepterade det. Många tror väl att Elitserien är så mycket bättre än AHL. Jag vet inte om den är så mycket bättre. Det är klart att Elitserien är lite mer… lite mer glamoröst och har lite mer äldre spelare, eftersom många hellre åker hem istället för att spela i AHL och det förstår jag ju. Men jag tyckte att AHL var en jäkligt bra liga och jag hade jäkligt kul i AHL. Jag hade en jäkligt bra tid där så jag är glad att jag fick spela där i några år faktiskt, säger Jhonas Enroth.

(FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Under VM berättade han om en liten detalj som hjälpt honom att ta ytterligare steg framåt. Som målvakt gäller det ju att släppa det som varit  - snabbt, att aldrig älta men också att inte fundera för långt framåt. Man får vara lite som en bergsklättrare och fokusera på nuet. Ta sig framåt en hake i taget. Och just en sån bergsklättringshake sitter numera på Jhonas Enroths necessär som han har med sig till alla träningar och matcher. Han fick haken av Jim Corsy, målvaktstränare i Buffalo.

-Jim har hjälpt mig jäkligt mycket med det mentala, med att vara harmonisk. Allt måste ju vara bra i skallen för att det ska vara bra på isen.

Har han kommit till dig och tagit upp det, eller var det du som bett om sökt efter något nytt?

-Det är väl både och tror jag och jag är jätteglad att han har hjälpt mig så mycket som han har gjort - speciellt med det som vi gjorde nu i vintras. Jag fick en tuff start på NHL-säsongen, med två förluster på en gång och fick sedan inte spela på jättelänge. Sedan fick Lindy Ruff sparken – och efter det fick jag en match (mot New Jersey) där det – i stort sett – gällde min NHL-karriär kändes det som och den spelade jag väldigt bra i.

 (FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Varför kändes det så? För att det var efter ett långt uppehåll?

-Ja och så hade jag inte vunnit på ett tag men det var då någonstans – ett par veckor innan den matchen som vi började jobba med att leva i nuet och hela tiden haka i nästa hake. Man ska inte tänka här borta, säger Jhonas och håller ut armen innan han fortsätter:

-Utan man ska tänka kortare – det tänket tog jag med mig och började jobba med under matchen. Det tyckte jag kändes bra. Och efter det,  under mina sista två, tre månader på säsongen kändes allt jättebra. Ibland behöver man ändra något litet för att  hitta nya vägar. Man får inte vara rädd för att hitta nya vägar, tycker jag.

 (FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Och även drömmarna hittar nya vägar.

 -Det man drömmer om nu är att vinna Stanley cup. Man ser ju nu med Krüger – det är fan otroligt att han har gjort det. Det är något man själv skulle vilja vara med om. Sedan finns det de som spelar i 20 år i NHL och aldrig vinner den. Så det vore jäkligt kul att vinna Stanley Cup känns det som men det är långt dit. Sedan personligen så är väl drömmen att spela så pass bra i år så att jag får en väldigt uttalad roll nästa år, att vara första målvakt eller 1 a eller 1b  som de kallar det. Det är så de säger när man har två likvärdiga målvakter som ska fajtas om det. Men jag tar den här säsongen först så får vi se hur det går – sedan får man anpassa drömmar och mål efter hur säsongen går till nästa år.