Träningsmatcher för AIK och Djurgården idag. Jag kommer dock inte åka på någon av dem utan ska åka till Örebro och skriva fotboll för Expressen och bjuder istället på lite långläsning emd Micke Samuelsson. Är lite långt så det är i två delar, här har ni del ett:
(Micke Samuelsson i Templet. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
För ett år sedan kändes Vancouver nytt och ovant.
Det blev en hit.
Micke Samuelsson gjorde i vintras sitt livs bästa säsong.
– Jag fick mer istid än jag hade fått i Detroit. Jag vet inte men det vart lite som en nytändning och så att byta lag, säger Vancouverforwarden.
Han gjorde 30 mål och 23 assist på 78 matcher i grundserien. Och fyllde sedan på med åtta mål och 7 assist under 12 matcher i slutspelet.
Så fina siffror har han aldrig kunnat visa upp tidigare.
Men det är inte så märkligt att man får ett lyft när man byter klubb, säger han till bloggen:
– Nä jag satt väl fast lite i Detroit positionsmässigt. När jag gick till Vancouver lossnade det lite. Jag fick spela mycket i pp också och ofta i fösta pp-uppställningen. Nu när det är nya regler också, så blir det mycket power play och får man det att funka så rinner det bara på sedan, konstaterar Samuelsson och fortsätter:
– Nu gjorde jag i och för sig inte så många må i pp (7 av 30 i grundserien, tre av åtta i slutspelet) men man får självförtroende av att få det ansvaret. Man får känna mycket på pucken i pp, kommer in i spelet på ett annat sätt än när man spelar fem mot fem. Även de bytena blir lite lättare. Man får mer självförtroende när man har haft några farliga lägen i pp, fast det inte blev mål. Man kommer med mer i matchen på ett annat sätt. Och så hjälper det såklart till när man får förtroendet från tränarna.
(Träning med SSK:s juniorer. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Vancouverforwarden fick extra fart på poängproduktionen efter det att Bengt-Åke Gustafsson presenterat sin OS-trupp – utan att ta med Samuelsson.
Och han erkänner att lite tändvätska var det allt.
– Jo lite så var det, även om det inte var just då det lyfte. Jag tyckte jag spelade helt okej innan också men det är klart att det beskedet sporrade mig. Och självklart ville jag visa att de hade gjort fel. Sedan när man gör ett sånt uttalande ... säger Samuelsson och ler lite vid tanken på ”they can go fuck themselves” innan han fortsätter:
– Då bör man visa att de har fel också.
Så att man inte får äta upp sina ord?
– Precis. Lite så är det. Men det är som det är med det där, det är över nu . Det var tråkigt då att inte få spela, men det är inget jag tänker på numera.
(Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Att älta är dock inget som ligger för Mikael Samuelsson. Inte att bita ihop och tyst acceptera det han tycker är fel heller. Och därför föll det sig helt naturligt att säga vad han tyckte när han fick frågan vad han tyckte om att inte tas ut till OS.
Men att det skulle bli sånt jäkla liv, det hade han inte en blekaste tanke på innan han sa vad han kände:
– Nej, ha, ha. Det var inte så att ” nu säger jag det här, så kommer det bli livat”. Jag sa bara precis vad jag kände där och då.
Var det en ögonblicksgrej?
– Både ja och nej. Det var så mycket som vällde över en i och med det där beslutet. Både vad det gäller i mitt sätt att se på hockey överhuvudtaget och när det gäller andra såna bitar men ska vi gå in på det så blir det en låååååååååång story, säger Micke Samuelsson med ett skratt.
Eftersom han har lite bråttom och en träning med SSK:s juniorer snart väntar sätter vi punkt för det snacket där och går vidare i intervjun i stället.
Och något lärde han sig ju:
– Eller lärde... det är snarare att man kan konstatera är att det man säger uppmärksammas. Sedan om det är rätt eller fel att säga som jag gjorde det har alla sin tanke och mening om. Men ångrar jag att jag sa det jag gjorde? Nej. Egentligen inte. Det kokade över för mig och ... tja... säger Samuelsson rycker lite på axlarna när jag säger att jag i alla fall tycker han gjorde rätt.
OS tillbringade han delvis på semester med familjen, den andra halvan var han hemma i OS och tittade på olika OS-grenar.
(Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Men om man lägger det som var åt sidan och ser det som dåtid, så har han såklart titta lite framåt och funderat lite på vad den nye förbundskaptenen Per Mårts kan göra för att få NHL-spelarna att ställa upp nästa gång det vankas VM och OS.
– Det viktigaste är att ha kommunikation, att man har en dialog. Visst, det är tränarna som bestämmer och så, självklart. Men det är bra att kolla lite med spelarna vad de tycker – inte bara NHL-spelare utan även de som är i elitserien – och har för tankar både när det gäller spelet och allt som är vid sidan av isen. Får man den kommunikationen så får man även en bra känsla för landslaget, då känner man att det är bra killar rakt igenom som håller i det där och då blir det roligare att komma, säger Samuelsson.
Varför är just det snacket så viktigt?
– Jo men om man prata med någon så får man en annan känsla för den personen. Jag tycker det är en jättebra linje som de (nya landslagsledningen) är inne på nu. Bara en sån sak som att jag fick ett samtal från (Johan) Garpenlöv igår. Det gör väl inte att man tackar ja bums till allt redan nu men man uppskattar det och det är alltid bra att ha den dialogen.
Något mer som du tycker behövs för att locka över NHL-spelare till VM?
– Oj, hm. Alltså just nu är inte VM världens bästa turnering. Och frågan är om det finns utrymme för VM varje år. Frågar man spelarna så är nog svaret nej, men jag förstår att det finns ekonomiska skäl och andra såna aspekter som gör att man vill spela det varje år. Men det är inte den mest attraktiva turneringen. Så är det numera tyvärr, säger Samuelsson och fortsätter:
– Det var annat förr när VM var det STORA, i alla fall var det så i mina ögon och det kanske det är för unga killar fortfarande. Det skiljer sig nog lite där. Har man inte spelat VM så vill man ju spela men har man varit med och dessutom redan vunnit så är det inte lika attraktivt. Det kanske man inte ska säga men det är sanningen och jag talar inte bara för mig själv när jag säger det utan så är det.
(Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Men det finns fler saker som spelar in, påpekar Vancouverforwarden. Som NHL-spelare har man väldigt mycket att förlora, bara genom att man åker över:
– Jag tror många känner att det bara är en massa krav. Lite så att om man inte vinner så är det ett misslyckande. Vinner man så har man gjort det man ska. Och då blir det inte ”woaw vad kul det ska bli att åka dit” utan man känner mest en massa krav på sig. Och har man åkt ur slutspelet i NHL eller inte ens tog sig dit så är man ofta bedrövad för det. Folk ska veta att man tar ut sig allt man har. Man tömmer alla depåerna, i alla fall under (Stanley Cup) slutspelet. Och att då ladda om kan vara svårt. Man vill ju inte åka dit och bara hoppa in på en skridsko när man förväntas vara bäst.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar