FINLAND - SVERIGE 3-1 (1-0, 1-1, 1-0)

FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE

Matchen: MMMM

Målvakter: Pekka Rinne, Finland och Gustaf Wesslau, Sverige

Publik: Jag hittade ingen siffra i hastigheten men det såg fullsatt ut dvs runt 11 000 personer.

Domare: Antonin Jerabek, Vladimir Sindler

Bäst i Sverige:

MMM  Gabriel Landeskog, f

MM  Carl Söderberg, f

M Gustav Wesslau, mv och Melker Karlsson, f  

Bäst i Finland: Pekka Rinne, mv.

FÖRSTA PERIODEN

1-0 (3.26) Sakari Salminen (Mikko Koivu)

 Backhandpass av Koivu rätt genom Sveriges box, till Salminen som gav Sverige en mardrömsstart.

Periodsammanfattning:

Finland började i ett rasande tempo, tryckte ner Sverige i knäet på Gustaf Wesslau. Efter 1-0 såg det ut att bli en (för svenskt vidkommande) plågsam överkörning men Sverige spelade upp sig. Halvvägs in i matchen hade Tre Kronor betydligt mer puckinnehav och styrde delvis spelet riktigt bra. Notervärt är att Finland sånär gjorde 2-0 på en studspuck som ramlade ner bakom ryggen på Wesslau, landade framför mållinjen men då slängde sig HV-målvakten och alla andra på pucken, så mål blev det inte även om finländarna säkert kände sig rånade på ett mål där.

ANDRA PERIODEN

1-1  (11.20) Carl Söderberg (Richard Gynge, Oscar Fantenberg).

Gynge kommer längs höger sargkant, skjuter längs med förlängda mållinjen in mot stolpen, där kommer Carl Söderberg och trycker in returen. Då blev det knäpptyst i hallen.

2-1 (17.14) Jonas Enlund (Petteri Nummelin, Ossi Väänänen) Spel 5 mot 4. Skott från distans av veteranen Nummelin. Skottet studsade till i gröten framför Wesslau och studsar till slut över hans axel, ner bakom ryggen och in i mål. Nummelin fick målet först till publikens stora jubel men pucken hann – enligt det officiella matchfaktat - uppenbarligen passera Enlund också.

Periodsammanfattning:

Lite lägre tempo inledningsvis, Tre Kronor fortsätter att verkligen slita på och jobba fram chanser om än med samma dåliga utdelning som hela turneringen. Nära nytt finländskt kaosmål halvvägs in i perioden, starkt av Wesslau att hålla emot i röran av spelare. Kvitteringen av Söderberg såg ut att sänka humöret lite för hemmalaget medan Tre Kronor fortsatte trampa på. Friläge för Burström som tappade pucken och fick se chansen rinna ut i sanden. Och då kom givetvis… 2-1 för Finland i slutet av perioden. Tre Kronor avslutade mittenakten med att storma på mål, nära ny kvittering.

TREDJE PERIODEN

3-1 (18.32) Juha Pekka Haataja (Jori Lehterä, Jonas Enlund). Sista målet liknade det första, ett genomspel från höger, rakt igenom slottet, till vänster och så pang, direktskott på det.

Periodsammanfattning:

Tredje inleddes med gammal klassisk hawaii med böljande spel och chanser som avlöste varandra åt båda hållen för Sveriges del bland annat bra målchanser för Fredrik Pettersson och Gabbe Landeskog. När Sverige fick PP 13 minuter in i tredje sköt Sverige som om det gällde livet. Rinne flög åt alla håll, det blev videogranskning men också wash out. Sista målet kom – liksom det andra i boxplay, kändes snöpligt och inte helt rättvisande för matchen. Sverige vann trots allt skotten stort – igen, med 42-24.

SKOTTEN I MATCHEN: 24-42 (6-14, 10-12, 8-16)

TUMMEN UPP:

Inget av lagen hade chans att vinna turneringen men Lejonen som hade två poäng jämfört med Sveriges noll inför jumboavgörandet ville ju verkligen inte komma sist. Och publiken drog i gång ett galet tryck, inte minst när det vankades mål. Det här med storebror/lillebror engagerar, i Finland. Grym stämning!

TUMMEN NER:

Tre matcher, tre förluster. Sverige river och sliter hjärtat ur sig så viljan finns, det känns som det finns en rolig tanke i spelet också som Mårts kämpar för att få in men målskyttet. Inte bra. Fyra gjorda mål och nio insläppta totalt i turneringen trots att Kronorna sköt 33 skott mot Tjeckien, 36 mot Ryssland och 42 (!) mot Finland. Vet inte varför det vill sig för man går in på mål, man ligger på, det är inte en massa alibiskott men kanske för lite kyla i avsluten.

UTROPSTECKNET!

Kul att se Skellefteås forwardstalang Melker Karlsson spela i seniorlandslaget. Lite gänglig, lite ny i sammanhangen (Tre Kronordebut i veckan mot Tjeckien) men helt respektlös. Tog för sig med pucken, stod upp bra och backade inte en millimeter när tunge, rutinerade Ossi Väänänen försökte få honom ur balans både mentalt och på rören.

FRÅGETECKNET?

Pär Mårts valde att satsa på Gustaf Wesslau och Johan Holmqvist i målet. Wesslau kändes given men jag tycker det är synd att ingen yngre coming målvakt fick chansen framför Brynäsmålvakten Holmqvist. Jag vill betona att jag inte har något emot just honom som person eller målvakt, tvärtom men jag tycker att det kunde ha varit värt att spela in yngre förmågor för framtiden och dit räknas ju inte 34-åringen Johan Holmqvist längre.