(Tony Zabel. FOTO JIMMY PETERSON)
Det är dagen efter stjärnsmällen i
Karlskrona. Ute är det snöglopp, halt som fan. Laget tar det chartrade planet
hem för att vara fräscha inför resan till Haparanda på lördag. Tränaren Tony Zabel
flyger inte. Han och materialförvaltaren Johan Kellerstam rattar hem lastbilen
med alla bagar och prylar i snögloppet.
Självklart
går några tankar till torsdagskvällen och 2-5 matchen där Karlskrona gjorde fem
mål på tio minuter på ett paralyserat Djurgården. För vad fan hände egentligen?
–
Ja du, vad fan hände? Det kan man fråga sig. Vi hade väl pratat igenom hur vi
ville genomföra vår match men jag tycker att vi har ganska dålig
passningskvalitet när vi startar matchen. Vi är väldigt, väldigt slarviga
samtidigt som vi möter en stor mur i mittzonen och i deras zon. Vi gör ingen
bra förstaperiod men har ändå två frilägen och ett öppet mål tror jag det var. Vi
är väl lite hetare än dem även om vi inte är nöjda med vårat sätt att spela,
säger Zabel och fortsätter:
–
Vi får ingen utdelning på våra chanser, sedan blir det lite grinigt. Jag tycker
i och för sig att det är bra att vi tar kampen där men vi faller även lite in i
deras stil och tappar fokus på vårat eget spel. Det passar Karlskrona alldeles
utmärkt. Sedan får de pp och så gör de första målet, konstaterar
Djurgårdstränaren.
Nu
är ju ett mål i baken ingenting i hockey, speciellt inte som halva matchen är
kvar att spela. Och medan Djurgården blev allt mer frustrerat fortsatte
Karskrona att ha målkalas.
–
Jag känner ju att där (KHK:s första mål) börjar vi tappa fokus och lägger för
mycket energi på att stå och tjafsa. Vi får 0-2 emot oss och tar en timeout,
sedan går det väldigt fort. Då blir det riktig uppförsbacke och det är lite
synd för precis innan de gör första eller om det var andra målet så har vi
skapat ett jäkla fint tryck i fem, sex byten där vi håller på att ta över matchen
och kommer in i det sätt att spela som vi vill göra. Men sedan tappar vi det
igen och då blir det tufft. Vid 5-0 bjuder de (Karlskrona) på en annan
matchbild och kliver väl inte ens över egen blålinje. Men förutom pp-målet så
är det slarv rakt igenom av oss som gör att de får målen. Vi ger bort dem och
de gör inget konstruktivt alls för att få målen.
Okej,
så långt analysen. Men hur går man vidare undrar jag medan Tony Zabel kämpar
med att hålla lastbilen på vägen i det hala väglaget med snömoddsträngar och
andra lurigheter på vägen att passa sig för.
Om
det nu gick käpprätt åt skogen efter tre raka segrar och sex bra träningsdagar –
förvisso ute på Myren – där man har fått gå igenom hur man ska göra och sedan
ingen gör så. Hur ska man då ta sig an Asplöven, ännu ett av lagen som
visserligen spelar konstruktivt emellanåt men som inte har några större problem
med att bilda köttmur i mittzonen om så behövs:
– Vi pratade om det i går med laget. Hur vi
måste bemöta sånt här spel som vi mötte i går. Vi får inte tappa
koncentrationen och fokuseringen så fort det inte går som vi vill. Vi får inte
tappa tålamodet och det låter ju enkelt men kan vara oerhört svårt ibland. Det
uppstår frustration, de får lite lätta kontringar med sig. Grabbarna känner att
det inte funkar med vårat spel, vill ännu mer och sedan plötsligt så kör alla
sitt eget race. Och när man inte spelar som ett lag i ett lagspel då kan man
förlora mot vilka lag som helst. Det var det som hände.
Och nu då?
–
Nu måste vi återigen gå tillbaka till hur vi ska spela MED varandra och inte en
och en. Vi har väl kanske haft en syn på oss själva att vi ska ha mycket puck
och spela ut varje lag men det funkar inte så. Alla vet ju nu att ”låt
Djurgården ha pucken, så tappar de den till slut och så gör vi mål på DIF i
stället” och precis så är det ju.
Det där känner jag igen från
kvalserien och så där har det sett ut hela hösten, trots att mer än halva laget
inte ens var med i kvalserien. Hur lång tid tar det att komma ur det tänket?
–
Jag vet inte. Men jag har mina funderingar kring det och hur vi ska göra för
att ta oss ur det men det vill jag inte berätta i media nu. Det tar jag med
grabbarna först och så får det bli en överraskning för alla andra. Sedan kan
man, som du säger, tycka att det är ett nytt lag jämfört med i våras men så här
är det och det får vi hantera. Men jag har som sagt en syn och en tro på varför
det blir så här. Men den behåller jag också för mig själv ett tag även om jag
har en känsla för vad vi ska göra åt det.
Nu möter ni Asplöven på lördag som
spelar lite likt Karlskrona. Jag har sett de ta initiativ också men de har
inget emot att backa hem och vänta ur er?
– Nej för de
flesta lag vill att vi ska hålla i pucken och det måste vi hantera.
Men man vill väl hålla i pucken?
–
Jo det är egentligen det man vill men det är lättare att förstöra och försvara
sig och spela på motståndarnas misstag än att vara det spelförande laget. Visst
om man gör målen då är det inga problem, då får du en bra känsla men när man
har pucken utan att få hål på motståndarna då blir det problem. Då tappar man
lätt lite tro, blir övermodig och går lätt i fällan. Det är så det är.
Djurgården
flyger upp till Luleå, samlas vid åtta, lyfter från Arlanda vid 10-11 och åker
sedan buss de sista 13 milen från Luleå till Haparanda. Matchen börjar 16.00.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar