Tony Zabel " Fan vad rättvist!"

 

 (Tony Zabel fick en kalasstart på nya huvudtränarjobbet. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Ny huvudtränare och dags för make or brake för Tony Zabel och DIF. Omstart eller total dikeskörning. Det blev en överkörning, en kross från Djurgården av Leksand med hela 6-2.

– Det är många som har tvivlat och sagt att det finns inga järnkaminer kvar här i dag men jag tycker vi vann de flesta närkamperna i dag. Och Leksand är ett förbannat bra lag. Jag tycker att killarna gör ett fantastiskt jobb, de visar vilka jäkla bra hockeyspelare de är helt enkelt, säger Tony Zabel och skiner som en sol.

Lättnad, glädje och under matchen total eufori, åtminstone hos fansen på ett fullsatt Hovet där Djurgårdsfansen hade 90 procent av biljetterna.

Att 1-0 efter första skulle bli 4-0 efter två perioder var det nog mest troligt ingen som väntade sig. Än mindre att DIF skulle klara en reducering till 4-1 utan att bli ängsliga och istället trumma på till fina 6-2.

Men så blev det och i båset stod Tony Zabel och mös. Men han vill inte ta åt sig äran för segern. Den lägger han rätt i händerna på laget:

– Det här är inte min och Bäcklins förtjänst utan det här är grabbarnas engagemang och att nu jävlar ska vi gå ut och vinna en hockeymatch. Och de gör det jobbet i spelet, i alla smådetaljerna på isen som man behöver göra för att vinna. De vinner närkamper, får fördelar till pucken och så vidare, och så vidare. Så det är ett underbart gäng att se idag.

Hur skönt var det?

– Jätteskönt!

Var låg pulsen innan du gick in?

– Jag sa faktiskt så här att vad glad jag är att jag fick vara med förra säsongen, för att det var jobbigt. Då hade jag aldrig hanterat media i hela mitt liv, kom från ett jobb som juniortränare, in i en jättetuff situation. Det är grejer man tar med sig såklart och jag kände direkt att nu kan jag skilja på saker och ting. Fokusera på hockeyn när det ska göras, fokusera på att sätta ihop träningarna tillsammans med Mats (Bäcklin) och sedan ändå ta er (media) innan och efter och det känns okej.

Hur var känslan innan matchen?

– En stor klump!

I magen?

– Absolut. Så var det.

När kände du att den började lösas upp?

– När slutsignalen gick. Så är det.

Inte ens vid 5-1 då?

– Nej hockey är hockey. Jag har varit med om väldigt många saker och det kan gå väldigt, väldigt fort men det är klart att när det bara är ett par minuter kvar så insåg man väl att vi släpper inte en 6-2 ledning men det var först när slutsignalen gick som jag kände att … fan vad rättvist!! Säger Tony Zabel och brister ut i ett lyckligt skratt.

Efter veckor av ängslig frustration och saker som bara verkade gå åt helvete kom islossningen mot Leksand. Och det rejält. Ta bara en sån sak som 2-0 målet (läs här ovanför) som Alexander Wennberg gjorde genom att släppa pucken ur hockeybrallan. Tränare Zabel såg först inte vad som hände men konstaterade raskt:

– Tur är något man förtjänar, det har vi pratat om och äntligen fick vi ha den också.

Ni har haft en del otur också?

– Ja men det är det hårda jobbet som gör att det kanske faller över fler gånger på sin egen sida. Och jag tycker att vi var värda det i dag.

Trodde du att det skulle bli mål då?

– Ja för att Jimpa sa att det är mål, det är inget snack. Det var han övertygad om. Och pucken var inne i förstaläget tydligen. Ölvestad sa till mig att det är de som slår in den men det hann jag aldrig uppfatta för mina tankar var någon annanstans. Jag ligger ju flera byten före då i huvudet.

Du måste ha kollat på jumbotronen i alla fall?

– Ja det är klart man gör, ha, ha, ha. Man kan säga att Wennberg gjorde som tränaren sa. Jag sa att vi ska ta oss in på mål och det gjorde han, hela vägen in, ha, ha.

När Challe Berglund avgick som tränare i fredags sas det att tränarskapet blivit för splittrat och svårt för spelarna att förstå. Det skulle bli mer tydligt efter tränarbytet men så galet mycket har inte Djurgården hunnit ändra sedan dess medger Tony Zabel ärligt.

– Jag och Mats har inte gjort så väldans mycket. Utan vi har haft ett kort snack med gruppen båda två, om vad vi kan förvänta oss av varandra och vilken tillhörighet man får i gruppdynamiken, vilken känsla man kan få ihop om man gör saker och ting som man har kommit överens om. Så att man inte spretar iväg. För har man tre stycken som gör något helt annat då har vi ingen grupp längre och heller inget lag. Då är vi här för att Djurgården har sagt att vi ska vara här. Det är lite såna saker vi har pratat om, säger Zabel och fortsätter:

– Sedan har vi pratat om att vi behöver ett gemensamt språk. Vi har inte ändrat taktiskt någonting utan det är mer i det gemensamma språket att ni måste förstå vad vi vill ha ut av er, hur snabbt saker och ting ska gå. Det är det som vi har pratat om. Jag vill egentligen bara hylla grabbarna…, säger Tony Zabel.

Men sedan var det ju här med spelidé?

– Många har klagat på vår spelidé tidigare men vi har inte ändrat på någonting till i dag utan det är mer att vi ska utföra det vi har kommit överens om. Sedan är det mycket mentalt. Nu fick vi göra lite mål. Ibland är det så enkelt. Jag vet inte hur många matcher där vi har jobbat oss ifatt till 2-2 och sedan släpper vi in ett skitmål. I dag släpper vi också in ett skitmål men då står det redan 4-0, då blir det en helt annan grej. Vad hade hänt om 2-0 hade blivit 2-1 då är man där i inte nu igen.

Sedan har det ju varit matcher där ni har legat under och vänt till 2-1 men blivit ängsliga för att tappa det och så har ni tappat det just för den sakens skull.

– Ja precis, och då får man aldrig tro på det man gör. Då hamnar man i en jävla ond och taskig cirkel hela tiden och det är klart att det är bara gå till sig själv. Om du har en plan över vad du ska göra - vad det än här – och så händer det en massa saker runtomkring så att du aldrig får utföra den, då blir du osäker. Det här är ju människor också.