(Jhonas augusti 2010. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Det gick bra första året – och ännu bättre år två.
Nu gör Jhonas Enroth sitt tredje år i Nordamerika och han trivs verkligen.
– Jag har utvecklats av att jag har fått spela så mycket som jag har gjort och jag gillar verkligen den hockey som spelas där jättemycket, säger han.
Enroth har spenderat den mesta tiden av de två första åren i AHL-laget Portland.
Där tog han direkt greppet om förstaspaden och har sedan gått från klarhet till klarhet.
Fyra nollor (varav en i slutspelet) första året, fem nollor och en sjunde plats i målvaktsligan i vintras, trots färre matcher på grund av skada, säger en del. Liksom all speltid han får. Portland litar på sin svensk.
– Senaste säsongen gick jävligt bra. Den startade inte så jättebra kanske men efter NHL-matchen (i november) så var jag säkert topp fem hela säsongen. Och jag har varit bland de bättre i AHL i två år nu, konstaterar han och fortsätter:
– Jag har stått nästan varje match, man ser på statistiken att jag håller en hög nivå i alla matcher. Och jag spelar som sagt nästan varje match. I år blir det 48 trots att jag missade 25 på grund av skada. Hade jag inte varit skadad hade det säkert blivit 70 matcher.
Vad har du utvecklat allra mest i spelet under de här två åren?
– Det är väl positionsspelet som har blivit bättre. Det är lättare att spela på små rinkar tycker jag. Det blir inte lika många långa passningar, det blir spel lite mer tätt inpå målvakten, de kommer lite närmare mig och är mer på målet och jag tycker det blir lättare då.
Jasså?
– Jo men man måste vara med hela tiden då och inte kan inte stå och sova lite som man ibland kunde göra i elitserien.
Men hur då stå och sova?
– Alltså det blir lite så när det är lite lägre tempo på matcherna som det är här (på stor rink). Det händer att man står och funderar och tittar på lite annat.
Som?
– Att man hinner stå och titta på andra spelare, vad de gör till exempel.
(Jhonas och Gustaf Wesslau funderar på målvaktsprylar efter en träning på Hovet. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Men det går inte på liten rink och det lärde sig Jhonas Enroth snabbt. Att det har gått bra har förstås Buffalo bra koll på och förra hösten fick den förre Södertäljekeepern göra NHL-debut med Buffalo den 7 november. Det blev förlust med 2-4 mot Boston men var en helt okej debut och i somras var det till och med tal om att Enroth skulle få flytta upp och ta Patrick Lalimes plats.
Nu blev det inte så ändå till slut men klubbledningen har i media sagt att man vill testa att plocka upp Enroth lite då och då under kommande säsong. Och det hoppas svensken blir av, även om det blir som backup till svårslagne Ryan Miller:
Vad ger det dig att få vara med där uppe om du inte får spela?
– Jag tycker det ger jättemycket. Bara att få vara med på träningarna och träna med de här (NHL-)spelarna dagligen och att få se Miller – och även Lalime – på nära håll är kul och väldigt lärorikt.
Vad är det du kollar på hos Miller?
– Hans förberedelser bland annat. Han förbereder sig så enormt mycket inför varje match, är ett riktigt proffs.
Något du känt att du ska ta efter?
– Nja, inte exakt det han gör för det är lite personligt det där. Vissa mår bättre av att surra med andra inför matcher, andra vill gå in i sin bubbla men Miller är en bra målvakt så det finns mycket annat där att ta efter.
Vilken sort är du då, inför matcherna alltså?
– Jag gillar att vara avslappnad men ändå att vara i en lite bubbla. Det kan jag lära mig mycket av Miller, att förbereda mig på rätt sätt.
(Jhonas och Buffalomasken. Foto:www,hockeymedmariehallman.se)
Vad krävs för att du ska få ta steget upp till NHL, tror du?
– Jag tror att jag skulle klara av det redan nu, men de (Buffalo) har en tanke med att jag ska vara i AHL en säsong till. De vill att jag ska spela mycket matcher istället för att sitta vid sidan av. Det är ju ingen dålig keeper man har framför sig heller. Miller brukar stå 60-70 matcher så är man där som backup så får man sitta väldigt mycket, säger Jhonas och fortsätter:
– Man har ju mött ett par keeprar som har gått upp och jag har bättre statistik än dem hade (i AHL) och känner väl att kan dem så kan jag. Men det gäller att prestera när man väl är där uppe och det har jag inte gjort än.
Men så illa gick det ju inte när du fick chansen?
– Nä, jag fick 40 skott på mig och att då släppa fyra mål varav två är styrningar är helt okej.
Det gör ju även Miller?!
– Ja, precis, säger Jhonas Enroth med ett leende.
Självförtroendet är som det ska vara hos en målvakt, det vill säga bra. Han vet vad han kan, jobbar hårt för att bli ännu bättre och ser fram emot att verkligen få visa Buffalo att han är värd chansen.
– Det ska bli kul nu på campen att se om jag får stå en hel träningsmatch. De två första försäsongerna fick jag bara stå såna där vi delade på det.
Vad kan du göra för att ta steget upp?
– Spela så pass bra jag bara kan i AHL. Och att leva i nuet. Det går inte att gå och tänka att i framtiden är jag kanske i NHL. Det gäller att leva i nuet och ge allt på träning varje dag, säger Enroth och lägger sedan med ett stort leende snabbt till:
– Det är ett gammalt Stefan Nymancitat det där, ha ha. Det där med att leva i nuet…
Men vad kan du göra rent praktiskt för att utvecklas ännu mer och inte fastna där ner som så många andra har gjort?
– Jag kan leda laget ännu lite mer än tidigare tycker jag. Nu fick jag inte chansen att spela slutspel (på grund av en skada) men vi hade ett riktigt bra lag. Vi hade kunnat gå långt om jag hade fått spela. Så nu ska jag till att börja med spela så pass bra att jag tar laget till slutspel. Där vill man sedan gå så långt man kan.
Vad är närmaste grej för dig att utveckla? Ta några exempel?
– Oj ja jo det är ju massor! Det är i stort sett allt och en svår fråga att svara på. Jag tycker inte jag har några speciella grejer som jag måste gnugga på utan det är precis allting. Det finns mycket att jobba på även om jag inte kan peka ut någon speciellt just nu, säger Jhonas Enroth.
copyright:www.hockeymedmariehallman.se
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar