(Bit för bit. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Få har väl missat att han är systerson till SSK-legendaren Glenna Johansson.
Och utan honom hade det kanske blivit något helt annat än hockeyspelare av Jocke Eriksson.
Vad betydde han för dig när du var liten?
– Mycket. Väldigt mycket. Han var den stora idolen och förebilden jag hade som liten. Det var för hans skull som jag gick och tittade på hockey. Sedan spelade Glenn i SSK tills jag var drygt tio år. Det lustiga är att jag aldrig spelade i SSK så länge han gjorde det. Jag var i Spaif först och när han slutade så bytte jag klubb. Men att jag bytte just då var mer en slump.
SSK hade nämligen inte verksamhet för så små killar som Jocke Eriksson och hans ett år yngre bror. De som var födda 1976 och 1977 började i Spaifs -74-lag och det var först när Jocke var elva som han bytte till SSK.
– Jag tittade ju på SSK:s matcher generellt och det var många jag tyckte var bra, som Peter Larsson, Anders Eldebrink med flera men det var alltid Glenn som var speciell. Det var därför jag var där. Jag har aldrig haft Gretzky och såna som idoler utan det var alltid Glenn som var min hockeyidol. Sedan när man blev äldre så fanns det mer folk som man var fascinerad av, man tyckte att ”den jäkeln var duktig” men de var aldrig förebild på samma sätt. Men så spelade man inte landhockey på gatan när man blivit äldre heller. Sedan spelade jag tennis också. Så Mats Wilander var min idol.
Inte Täljesonen Björn Borg då?
– Nej, han var före min tid. När jag växte upp visade tv alltid matcherna från franska öppna. Det var alltid Wilander och Edberg och dem, det var den eran jag växte upp i.
Finns det något i Glennas stil som du också har i din?
– Både ja och nej. Glenn hade ett fantastiskt spelsinne och lade fantastiska passningar. Jag tycker väl att jag också har bra passnings och spelsinne men inte som han. Jag har lite andra kvaliteter, andra adelsmärken. Han hade bra skridskoåkning – mycket bättre än jag och ett bra skott men hans främsta adelsmärke, det han blev mest känd för är ju sin fantastiska passningsskicklighet. Det finns ingen som kan lägga passningar som han gjorde. Han var bäst i Sverige, enligt mig., säger Jocke Eriksson med uppriktig beundran och fortsätter:
– Jag har väl mer blivit sedd som tvåvägscenter, jag är väl mer lik Thomas Rundqvist om man ska jämföra med någon som spelade samtidigt som Glenn. Sedan är vi lite olika i sättet, i personligheten. Han var lite mer gamäng än jag är. Jag är ju lite mer informell ledartyp än han, så vi är olika på så vis.
På isen också ju?! Han kunde ju lämna laget bakom sig och dra iväg på grymma soloraider, det gör inte du. Han var mer liraren, du är mer lagspelaren?
– Ja absolut. Jag är mer laglojal, men det kommer väl lite ur på det sättet som man är som människa.
(Nästan klara... Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Men det var då. I dag, torsdag, spelar SSK premiärmatch hemma mot Luleå.
Och den här vintern ska Jocke Eriksson vara en viktig pjäs i laget.
Han har ju mött SSK några gånger och när han ska summera intrycket från förra säsongen kan det sammanfattas med bra fart framåt, stort läckage bakåt, sämst boxplay i elitserien och ett PP som var okej men kan förbättras.
Och det mesta känns bättre nu säger han.
– Ja överlag så har det sätt bättre ut nu på försäsongen. PP är alltid svårt att säga något om i förväg, det är stor skillnad på försäsongen och säsong men boxplay har sett bra och genomtänkt ut och har känts bra. Nu har vi inte mött topplagen och ställts mot de tuffaste power playen men det mesta känns stabilare. Sedan blir man ju inte synad fullt ut förrän elitserien väl drar igång.
Du vann tekningsligan säsongen 2008-2009, kan du ta dig tillbaka dit?
– Det kan jag väl men jag tittar mer på min egen statistik än jämför mig med andra. Om man ligger etta, trea eller femma har inget egenvärde. Jag värdesätter om jag kan ligga runt 60 procent och om jag kan vinna tekningarna i viktiga lägen, som till exempel i offensiv zon när motståndaren plockat målvakten eller om vi gjort motsvarande i vår zon. Att vinna teken i såna situationer, det är det viktigaste
Du halverade din poängproduktion förra säsongen, vad hände där?
– Vi var inne på det i början. Ska du göra många poäng måste du tillhöra de två bästa femmorna i laget och spela mycket PP. Jag spelade PP i kanske tio matcher jämfört med i 55 säsongerna innan och du gör mellan 10 och 25 poäng extra om du spelar PP en hel säsong så där har du de poängen som försvann. Sedan är en delförklaring att spelar du mycket i PP och gör många poäng där så får du bättre självförtroendet vilket i sig själv föder ytterligare mål och poäng i det övriga spelet.
(Torn upp till taket! Stolta byggare tillsammans: Nora, Jocke och Kalle. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Men då borde du ha chans att få upp poängproduktionen igen nu i SSK?
– Ja det är väl kanske lite därför som jag är värvad. Jag har en betydligt högre plats i år i hierarkin än vad jag har haft tidigare. Nu har jag väl tillfället att få spela på en position i någon av de två förstafemmorna och då ökar kravet på att jag ska göra poäng. Du har det kravet på sig, att göra en 30-40 poäng när du spelar där uppe och med den istid du får då. Och så ska det vara, säger Jocke Eriksson och fortsätter.
– Sedan hade jag två av Europas allra bästa centrar före mig i laget. Då var det naturligt att de fick mer istid. Sedan tycker jag att massmedia hänger upp sig för mycket på poängen ibland. I ett framgångsrikt lag finns ju fler som tar sina roller. Titta på Andreas Falk i HV71. Han gör inte så många poäng men han går in och dödar utvisningar och bidrar med oerhört mycket utöver att göra poäng för det har de andra som gör där. Men nu har jag en högre plats i hierarkin än jag hade i Linköping så då har jag både krav och en egen målsättning att återvända till de poängnivåer som jag har haft tidigare.
På de sex säsonger som var före den i vintras gjorde Eriksson 44, 32, 49, 37, 33 respektive 38 pinnar.
(Jocke Eriksson, september 2010. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Att han kommer upp dit i vinter lär behövas då poängkungen Klasens flytt till NHL är ett tungt avbräck för SSK:
– De poängen som han gjorde kan nog ingen enskild spelare i vår trupp ersätta. Han har en unik spetskompetens så där är vi fler som är tänkta att ersätta honom – men tillsammans. Det är jag, (Martin) Chabada, (Ryan) Lasch, Matte Carlsson, Pekka Saarenheimo med flera. Vi är några stycken som ska ersätta hans och Yannick Lehouxs spetskunskaper. Men så är vårt lag byggt lite annorlunda nu. SSK var lite framtungt förra året, man hade två femmor som stod för 80 procent av produktionen, nu har vi ett bredare lag som kan producera mer tillsammans, säger Jocke Eriksson och fortsätter:
– Det var samma för Djurgården när Linkan (Fredrik Bremberg) slutade. Alla undrade vem som skulle göra poängen men både de och vi har en bredare produktion från fler i laget. Vi är mer stabila och för vår del tror jag att slutsumman blir bättre. Hur vi ska ersätta de poängen oroar mig inte så mycket.
– Sedan tycker jag att vi har starka målvakter, nästan starkare backbesättning än förra året och en bredare forwardsuppsättning. Men visst om inte jag och Chabada tar klivet tillbaka till min högre nivå och om inte spelare som Matte och Putte (Patrik) Carlsson tar ett steg framåt så kommer det att märkas att de poäng som Klasen och Lehoux stod för inte finns längre. Men risken är ju utspridd på flera händer nu och då ger det utrymme även om inte alla lyckas. Är men beroende av en så måste han vara bra för att vinna. Så är det inte nu.
(copyright: www.hockeymedmariehallman.se)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar