(FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Men vad händer sedan?
Sebastian Idoff - som fick chansen och tog den- gav SSK världens läge att vinna matchen genom att endast släppa in ett mål i andra och ett mål i tredje. Men. Utespelarna fick inte in mer än ett mål och då är det ju oftast lögn i helvete att vinna matcher.
Vill man se det positiva så var en förlust med 1-2 ett fall framåt när det gäller defensiven som uppenbarligen läckt som ett vattenfall i många av matcherna sedan tränarbytet.
Det negativa är desto mer frustrerande - ny förlust, den tredje på rad och ser man längre bakåt har nu SSK förlorat sex av de sju senaste matcherna och är efter förlusten i Umeå ny jumbo i HockeyAllsvenskan.
Det krävs tålamod även efter ett tränarbytet, det är ju inte bara byta så löser sig allt men den stora frågan är ju om det finns tid att ha det där tålamodet nu. Tiden tickar snabbt nu och det ökar så klart pressen på spelarna och både klubb och lagledningen.
Nu är det förvisso bara ett mål som skiljer upp till tolvan Troja/Ljungby och bara fyra pinnar upp till tian Timrå så det går att ta sig ur det här bottenträsket men hur?
Jag noterar att finns röster som vill skicka spelare och ledare åt höger och vänster men vilka ska SSK ta in? Och för vilka pengar? Samtidigt kostar det pengar att åka ur HA också, även om summan är rejält mycket lägre än när man åkte ur Elitserien. Så något måste hända nu. Vad vet jag inte. Man vill ju helst gå fram och bara skaka liv i hela bunten. Om nu det hjälper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar