Åberg: " Så enkelt var det väl inte? "

 (Pontus Åberg fångad efter en annan match. Och jo han var glad där med, men lite återhållsam med leendet bara :) Foto: www.hockeymedmariehallman.se)

Det går att vinna fast man inte är på topp. Det konstaterar Pontus Åberg efter 4-2 mot Växjö på Hovet. Tredje raka segern för DIF mot Smålandslaget för övrigt.

– Ja, matchen var sådär. Det var en väldigt trött och seg insats från våran sida. Vi släppte till ganska många lägen. Det var tur att Wesslan var bra i dag och att vi ändå lyckades göra mål och vinna till slut, säger Pontus Åberg.

Växjö fick en drömöppning med 1-0 av Tomi Kallio efter 5.43. Just Kallio bjöd dock tillbaka på en redig indianare när Växjö inledde mittenperioden med pp. Mika Zibanejad fick pucken till skänks, kom helt fri och la iskallt in 1-1 i shorthand under Alsenfelt i Växjömålet.

(Mika Zibanejad trampar på. FOTOJOHANNA LUNDBERG)

Drygt fyra och en halv minut senare styrde Jimmie Ölvestad in 2-1, och mindre än tre minuter efter det, med 8.41 spelat av andra, kom 3-1 av Åberg.

Just den här uppräkningen låter ju övertygande men Djurgårdsforwarden vidhåller att det kändes segt:

– Ja det var segt och det kändes som att vi … vi hade inte så bra tempo.  Vi kommer visserligen upp i tempo i andra och då gör vi tre mål och sedan vinner vi rättvist.

(Ölvestad styr, rätt placerad, in 2-1. FOTOJOHANNA LUNDBERG)

Växjö reducerade till 3-2 efter 12.31 av sista, kändes det som det började bli farligt där då?

– Nej, och det var aldrig nära heller. Men de fick några pp på rad, det var onödigt av oss att släppa till det. Men sedan blir det ju 4-2 (Jimmie Ölvestad 19.08 av tredje) och då stänger vi matchen.

Åbergs 3-1 mål var också fruktan av givmilda Växjöspelare även om det krävdes både ett förstaskott och en retur innan pucken gick in. Och det såg trots allt enkelt ut.

 (Åberg slår in pucken 3-1 på volley. FOTOJOHANNA LUNDBERG)

– Ja men det var ju på volley, så jag vet inte. Så, så enkelt var det väl inte? Det var ett dåligt skott däremot så det var tur för min del att jag lyckades sätta dit den sedan ändå efteråt (på returen).

Tur? Var det inte skicklighet då, var det verkligen tur?

– Ja, det var tur för min egen del i alla fall, annars hade jag blameat mig själv för den missen.

 (Åberg måljublar. Lite.. FOTOJOHANNA LUNDBERG)

Är du bra på tennis förresten?

– Jo det är klart att man är tennisspelare, he, he. Jag spelar mycket på somrarna, fyra fem gånger i veckan… eller nä jag skojar bara, ha, ha. Så mycket blir det inte, men det blir någon gång sådär. Det är kul med tennis, det blir lite annorlunda träning jämfört med hockey.

Det är ju många hockeyspelare som gillar tennis, undrar om de – tennisspelarna – hade på gång att börja med hockey?

– Nä det är väl tveksamt?! De gillar ju inte fysiska sporter och det här är ju en lagsport. Tennis är individuellt, så nej det tror jag inte.

Men tvärtom då? Finns det många hockeyspelare som lika gärna kunde ha spelat tennis?

– Ha, ha, ingen aning! Men Mika (Zibanejad) ville ju bli tennisspelare. Han tror att han är proffs, ha, ha.

Vem vinner när ni möts?

– Det är jag – oftast. Han brukar inte ha en chans! Jag är ju vänsterhänt också, det blir bättre tryck och så kommer bollen på lite andra ställen. Han blir helt ställd, ha, ha, ha. Det är perfekt! Säger Pontus Åberg med glimten i ögat.

(Ölvestad och Ottosson. Glada. Som fan. FOTO ANDREAS GRANDIN)

Bloggen hann inte vara på plats under matchen under söndagen utan fick tag på jättetalangen vid kassan på ICA. Och han är glad för målet som var det sjunde under säsongen som gått lite upp och ner. Han kom in på försäsongen tack vare skador i a-lagstruppen, spelade först runt 6-7 minuter men fick mer och mer speltid. Mot slutet av september hade han spelat till sig stort förtroende från tränarna och hade bland annat 16.48 i istid mot Färjestad.

Och det rann in en del poäng där, Åberg gjorde fyra mål i september, ett i oktober och har nu gjort två i november. Och efter att ha fått mindre med speltid ett tag så är han på väg att jobba sig uppåt i den interna rankingen igen.

 – Jag har ju spelat lite mindre de senaste tio matcherna, tycker jag. Och det är lättare att göra mål om man får spela mer och får spela pp och så.  Nu har jag inte fått göra det, så det är väl lite därför som det inte blivit så många mål. Sedan om jag haft en svacka? Äh det vet jag inte…

Men hur tycker du själv att säsongen varit?

– Nä men det har varit bra tycker jag. Jag har haft bra avslut och så. Sedan hade jag väl lite för mycket tur i början av säsongen… det gick min väg där i början, sedan som det har varit nu är mer realistiskt kanske.

 (Gustaf Wesslau har koll på pucken. FOTO ANDREAS GRANDIN)

Nu kommer du dragandes med ”tur igen”. Är det inte skicklighet det handlar om?

– Jo, men man förtjänar tur genom skicklighet också. Och det kanske inte handlar om tur då men jag får spela med bra spelare, då blir det lättare också.

Varför får du mindre med speltid nu?

– Jag vet inte. Det är väldigt tyst på den fronten.

Det är som vanligt i hockey, då att ingen säger något?

– Ja, det är lite bättre i juniorverksamheten, då får man veta varför man inte spelare man här, när man kommer upp, så ska det kanske vara klart att man fattar själv, säger Pontus Åberg.

 (Mario Kempe tacklar. FOTOJOHANNA LUNDBERG)

Och det där är ju inget specifikt för Djurgården utan det är rätt vanligt att man får fundera själv i hockey vad som behöver putsas, ändras och göras för att få mer istid. Pontus Åberg har lite kontakt med juniortränaren Tony Zabel emellanåt. Han brukar höra av sig och berätta om något har varit bra. I a-laget är det framför allt Tomas Montén som ger mest feedback.

Vad säger han?

– Det är väl mest när man inte varit bra som man får höra det och då tycker de väl att de har andra spelare på de positionerna som ska spela pp och sånt. Och då är det ju så, det får man ta och det får man acceptera. Det är bara jobba hårdare själv, säger Pontus Åberg.

Som även har JVM i sikte. Truppen lär presenteras om någon vecka och om ett par veckor samlas truppen som ska åka. Pontus Åberg har inte en susning om han får åka med eller inte.

Småkronornas förbundskapten har inte hintat något så det är några ovissa dagars hopp och förtvivlan kvar att kastas mellan.

Är du nervös i väntan på beskedet?

– Nej, nervös är jag inte men man är spänd! Jag vill ju komma med. Sedan får vi se om jag får åka. Just nu vet jag inte.